Allergi

Förekomst av allergier, inklusive astma, matallergi och eksem har under de senaste årtionden ökat i förekomst, särskilt i västländer. Enligt den senaste miljöhälsorapporten (2021) ökar förekomsten av allergisnuva (som kan ge nästäppa, rinnsnuva och nysningar) och pollenallergi hos tolvåringar i Sverige. Den regionala rapporten visar att 34 procent av tolvåringarna rapporterar någon allergi mot pollen, pälsdjur, födoämnen, mögel eller kvalster, åtta procent rapporterar atopiskt eksem (böjveckseksem) och tio procent har astma.

Hos elever med svår allergi finns risk för allvarliga reaktioner i skolan. Det är därför skolans ansvar att arbeta med förebyggande insatser i skolmiljön och öka kunskapen om hur allergier och allergiska reaktioner kan hanteras, minimeras och förhindras. Det har betydande nytta för elevens utveckling samt skolprestationer men även för samhället och folkhälsan.

Allergi och skolmiljön

• Skolan utgör en miljö där många allergiframkallande ämnen, föroreningar och andra exponeringar finns och har en betydande effekt på elevers hälsa och livskvalitet.
• Studier visar att elever med allergier och astma riskerar att bli försämrade i skolmiljön när de utsätts för ovanstående exponeringar.
• Allergiska besvär som till exempel vid pollenallergi kan medföra svårigheter att följa med i skolverksamheten och minskning av koncentration och inlärning. Svår astma (framför allt okontrollerad astma) har visats ha negativa effekter på skolprestationer. Astmasymtom kan bland annat störa sömnen, vilket har förknippats med dåsighet i klassen som påverkar skolarbetet negativt. I allmänhet förknippas bättre hälsa med högre skolprestationer.

Förebyggande strategier 

• Att använda checklistor för att synliggöra och identifiera risker i miljön är en bra åtgärd för att förebygga försämringar för barn med allergier och samtidigt skapa en bra miljö för alla barn. 
  Här hittar du Astma- och allergiförbundets checklista:
  Allergironden (Allergironden, allergironden.se)

• Allergiförebyggande åtgärder har givit goda resultat på bättre hälsa hos elever med allergi, med färre försämringsepisoder, lägre frånvaro och färre besök hos skolsköterskan.
• Allergiförebyggande åtgärder i skolan är viktiga för samtliga elever eftersom det förutom att hjälpa elever med allergiska besvär även leder till en bättre inomhusmiljö.

Inomhusmiljön

• Studier har visat att dålig inomhusmiljö kan ge ökad frånvaro och mer astmabesvär hos barn med astma. Det har också visats att nästan hälften av barn med allergier blev sämre i sin allergi i skolan.
• Allergi mot pollen är en av de vanligaste allergierna bland skolbarn och förekomsten ökar med barnens ålder. Pollen fastnar i damm, hår, kläder, textiler och finns även inomhus i skolmiljön när det är pollensäsong. Risken för mer allergiska besvär och astmasymtom ökar hos elever med pollenallergi som utsätts för höga pollenhalter både inomhus och utomhus. Det är därför viktigt att försöka minimera pollennivåerna inomhus så mycket som möjligt.
• Dammhalter i skolan är ofta höga och består av bland annat allergiframkallande ämnen från pälsdjur som kan vara så pass höga att de ger besvär hos elever med pälsdjursallergi. De allergiframkallande ämnena förs lätt med kläder och hår från pälsdjursägares hem till skolan.
• Exponering för fukt och mögel kan öka risken för allergisk snuva och astma hos elever.
• Tobaksrökning, även passiv rökning försämrar symtomen hos elever med astma och kan även på sikt leda till kronisk lungfunktionsnedsättning och andra sjukdomar. Det är därför av stor vikt att elever med astma inte börjar röka, eller att de utsätts för passiv rökning.
• Att ha bra städning och en bra ventilation i skolan är viktigt för att minimera nivåerna av de allergiframkallande ämnena till lägsta möjliga nivå. Det kan förhindra att barn med allergier blir sämre. Genom att ha normenlig luftomsättning, minimera mängden dammsamlande inredning och ha frekvent städning kan halter av damm och allergen minskas. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor FoHMFS 2014:19 gäller alltid.
  

  Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet FoHMFS 2014:19 (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)

Utomhusmiljön

• Trafikrelaterade luftföroreningar utanför skolor påverkar skolbarnens hälsa negativt och långtidsexponering är kopplad till en ökad risk för astma och nedsatt lungfunktion.

Mat

• Måltiderna i skolan hanterar många ingredienser som kan orsaka en allergisk reaktion eller en överkänslighet hos vissa elever. Det är därför viktigt att maten hanteras och serveras säkert. Skolans personal bör ha rätt kunskap om matallergi och annan överkänslighet. Luftburen matallergi (vilket innebär att man reagerar på luftburna allergiframkallande ämnen i mat) är extremt ovanligt och i de fall som förekommit har symtomen varit lindriga.
  
  Läs mer i Elevhälsoportalens avsnitt om matallergi:
  Allmän information om matallergener, luftburen matallergi och annan överkänslighet i mat

• Ökat intag av frukt, grönsaker och omega-3 fettsyror verkar minska risken för att bli allergisk.

Fysisk aktivitet

• Barn och unga med astma som tränar kondition och styrka förbättrar inte bara sin fysiska kondition utan även sin livskvalitet och får färre astmasymtom och färre försämringsperioder.

Orsaker till allergiutveckling

• Förutom att ärftlighet spelar stor roll vid utveckling av allergisjukdom tyder forskningen på att livsstilsförändringar på grund av modernisering, har en viktig roll i varför allergisjukdomar har ökat. Sådana förändringar inkluderar ökad tidig användning av antibiotika, kostförändringar, utvecklingen av fetma och förändringar i inomhus- och utomhuslivsstil och fysisk aktivitet.
• Det är också välkänt att den tidiga tarmfloran (mikrobiotan) spelar en central roll i immunsystemets utveckling och har en viktig roll i utvecklingen av allergier. Det finns en teori om biologisk mångfald som menar att kontakt med naturliga miljöer berikar tarmfloran, främjar immunbalansen och skyddar mot allergi och inflammatoriska sjukdomar.
• Ett av det starkaste skyddet för att inte få luftrörsbesvär med astma hos barn är att växa upp på lantbruksgårdar där de utsätts för höga koncentrationer av allergiframkallande ämnen, växt- och djurkomponenter, liksom bakterier, svampar och andra mikrober i miljön.

Till faktarutans topp

För att kunna hjälpa de elever som drabbas är det viktigt att personalen har kunskap om hur allergiska reaktioner hanteras, och vilken typ av allergi som eleven har. Rektorn är ansvarig och bör se till att skolan har rutiner för hur allergiska reaktioner ska hanteras. Se även insatsen Skapa rutiner för hantering av allergiska reaktioner i skolan nedan.

Orsaken till en allergisk reaktion kan vara många. Några exempel kan vara att eleven reagerat efter intag av något födoämne som hen är allergisk mot, eller efter exponering för allergen från pälsdjur, pollen etcetera. 

En kraftig allergisk reaktion på ett födoämne kommer oftast inom någon minut upp till en timme efter intag av det ämne/allergen eleven inte tål. 

Lindrig till måttlig allergisk reaktion

Symtom

• Symtom kommer oftast från hud, ögon, mun och svalg
• Hudutslag med klåda (nässelutslag/urtikaria)
• Klåda, rinnande ögon/näsa
• Svullnad och/eller klåda i mun och svalg
• Svullna läppar/ögonlock
  
  

Åtgärder

• Behåll lugnet och tillkalla hjälp.
• Ge mediciner enligt handlingsplanen och ta eleven till en lugn plats på skolan och observera hur eleven mår.
• Stanna hos eleven, eleven ska inte lämnas ensam.
• Kontakta vårdnadshavare.

Kraftig allergisk reaktion 

Symtom

• Symtom kommer från flera organ (andning, hjärta/cirkulation, hud, mage) samtidigt och ibland med kraftig allmänpåverkan.
• Ökande svullnad i mun och svalg
• Ökande salivproduktion (saliv kommer ur munnen)
• Utbrett nässelutslag, kraftig rodnad och/eller svår klåda över stora delar av kroppen
• Klåda i hårbotten, handflator, fotsulor, i öronen, i munnen/metallisk smak i munnen
• Tilltagande magsmärtor och/eller kräkningar
• Heshet-/ förändrad röst, pipande andning, andningssvårigheter, astma/kruppliknande hosta
• Kallsvettning, blekhet
• Dåsighet, omtöckning, ångest, oro, tilltagande trötthet, medvetslöshet
  
  

Åtgärder

• Ge adrenalinspruta och ta eleven till en lugn plats. Adrenalin är den viktigaste medicinen och ska ges tidigt vid en kraftig allergisk reaktion.
• Spring inte med eleven och ge inte kall dryck, då detta kan påskynda reaktionen.
• Delegera någon att ringa 112 och säga att det är en anafylaxi.
• Ge övriga ordinerade akutmediciner enligt den skriftliga handlingsplanen.
• Lämna inte eleven ensam utan stanna tills ambulans kommer.
• OBS! Upprepa dosen adrenalin om inte eleven blivit bättre inom fem till tio minuter.
• Varje elev ska därför alltid ha två adrenalinsprutor i sin akutväska.
• Kontakta vårdnadshavare.
• Åk aldrig med eleven i egen bil in till sjukhuset.

Så hanterar du anafylaxi i skolan och förskolan

Se gärna den 5 minuter långa filmen nedan med Leena Oscarson, Specialistsjuksköterska och Allergikonsulent inom Region Stockholm, som berättar om hur du hanterar anafylaxi i skolan och förskolan. 

Till rutans topp

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos skolbarn och det är cirka tio procent av eleverna som har astma. Det kan finnas flera olika orsaker till att elever får besvär av sin astma i skolan, som vid fysisk ansträngning, kyla eller om eleven är allergisk mot pälsdjur eller pollen. Försämringar kan också utlösas av virusinfektioner samt av faktorer i inomhusmiljön som till exempel dålig ventilation, fukt och mögel, starka dofter, tobaksrök eller bristande städning. Att ha astma kan påverka skolprestationerna, genom till exempel ökad frånvaro på grund av försämringar av astman från inomhusmiljön i skolan, men också på grund av ökad trötthet eller andra symtom. En dåligt behandlad astma verkar påverka skolprestationerna mest. 

Skolpersonal har inte det medicinska ansvaret, men de kan stötta elever med astma genom att förebygga och ta hänsyn till de faktorer som kan utlösa eller förvärra astman. Rektor har ansvaret för att barn med astma inte blir sämre i sin sjukdom av skolmiljön och det bör upprättas rutiner för att förebygga astmasymtom hos barnen.

Målet med behandlingen är att elever med astma inte ska ha några symptom och ska kunna leva ett aktivt liv utan att hindras av astman.

Vanliga symtom vid astma

• Pipande/väsande andning.
• Tung ansträngd andning.
• Natthosta.
• Hosta vid ansträngning, skratt och gråt.
• Långvarig hosta vid förkylning.
• Nedsatt ork/fysisk prestationsförmåga.
  
  

Åtgärder vid astmasymtom

Elever med astma kan behöva stöd och hjälp med medicinering under skoldagen. Vid astmasymtom kan eleven få hjälp att ta astmamedicin, vilket ofta är luftrörsvidgande medicin som inhaleras och hjälper snabbt mot astmasymtomen.

Åtgärder vid lindriga till måttliga symtom

• Hjälp barnet ta sin medicin enligt den skriftliga behandlingsplanen.
• Se till att eleven tar det lugnt en stund innan fortsatt aktivitet.

Symtom vid svåra astmasymtom

Nedan följer exempel på svåra astmasymtom som kan förekomma i varierande styrka och svårighetsgrad.

• Väldig snabb och ansträngd andning.
• Det piper och väser när eleven andas.
• Tryck eller smärta över bröstet.
• Spända nack- eller bröstmuskler.
• Svårt att prata.
• Svår oro.
• Blekt och svettig i ansikte.
• Blåtonade läppar eller naglar.

Åtgärder vid svåra astmasymtom

• Skapa lugn och ro för eleven.
• Hjälp eleven att ta medicin enligt den skriftliga behandlingsplan som behandlande läkare skrivit.
• Hjälp eleven att sitta eller stå i en bekväm ställning. Ofta vill eleven stå eller sitta på ett sådant sätt att det underlättar andningen. Detta kan innebära att luta sig mot en stol eller placera händerna på knäna.

Då ska personalen ringa 112:

• Om anfallet inte går över på några minuter.
• Om mediciner inte hjälper eller förvärras trots att eleven tagit medicin.
• Om eleven inte har några mediciner med sig och har svårt med andningen.
• Eleven har mycket svårt att andas.
• Elevens hud är blek eller blåaktig.
• Eleven har ansträngd andning och huden dras in mellan revbenen och i halsgropen när barnet andas.
• Eleven har ett påverkat allmäntillstånd i vila.
• Eleven har svårt att prata, kan vara svår att få kontakt med.
• Vid mycket svår astma är eleven ofta orolig, kallsvettigt och trött.

Att använda den digitala checklistan Allergironden är ett viktigt steg i ett miljöförbättrande arbete. Checklistan är ett verktyg som Astma och Allergiförbundet tagit fram för att underlätta för både skolor och förskolor att arbeta förebyggande med sin arbetsmiljö. 

• Genomför Allergironden varje år på din skola tillsammans med rektor, skyddsombud, elev, skolsköterska, fastighetsansvarig, ansvarig städ- och skolmåltidspersonal och idrottslärare.
• Följ upp resultatet och upprätta en handlingsplan och diskutera hur bristerna ska åtgärdas, vilka eller vem som ska åtgärda, vem som är ansvarig, när det ska åtgärdas samt när det ska vara klart.
  
  Till Allergironden (allergironden.se)

Vad säger forskningen?

• Socialstyrelsens rapport från 2013 om allergi i skola och förskola visar på en rad brister i inomhusmiljön, utomhusmiljön samt när det gäller anpassning av specialkost i skolmiljön.
• Studier har visat att dålig inomhusmiljö kan ge ökad frånvaro och mer astmabesvär hos barn med astma. Det har också visats att nästan hälften av barn med allergier blev sämre i sin allergi i skolan.
• I internationella studier har miljöförbättrande program visats ha effekter på bättre hälsa hos de allergiska barnen, med färre astmaattacker, lägre frånvaro och färre besök hos skolsköterskan.
• Att använda checklistor för att synliggöra och identifiera risker i miljön är en bra åtgärd för att förebygga försämringar för barn med allergier och samtidigt skapa en bra miljö för alla barn. Därför är verktyget och checklistan som finns på Astma- och allergiförbundet en bra åtgärd för att uppmärksamma brister i miljön, och sedan upprätta en handlingsplan för de eventuella bristerna.

Till insatsens topp

I skolan ansamlas ofta damm och allergiframkallande ämnen (allergener) på grund av att många personer rör sig på en mindre yta och där tillbringar många elever en betydande del av sin dag.

En bristfällig inomhusmiljö är förknippat med ökade hälsobesvär hos barn med astma och allergi. Andra hälsobesvär som kan uppkomma på grund av bristfällig inomhusmiljö är trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, hudutslag och irritation av slemhinnor och ögon. Dessa besvär kan ha samband med astma och allergier mot pollen, pälsdjur och kvalster. Det är därför av stort värde att göra en genomgång av skolans inomhusmiljö för att minska symtomen hos dessa barn. En god inomhusmiljö i skolan är dessutom positivt för allas hälsa och dessa åtgärder har även positiva effekter på elevers prestationer.

Förslag på åtgärder

För att åstadkomma en god inomhusmiljö bör skolan:

1. Sträva efter en god luftomsättning.
2. Undvik inredning som samlar damm.
3. Uppmärksamma eventuell fuktproblematik.
4. Städa noggrant och regelbundet.

Förslag på hur detta kan utföras:

1. Sträva efter en god luftomsättning

En bra ventilation är förknippat med minskade allergiska besvär hos barn med astma och allergier. Se därför till att ha en god och fungerande luftomsättning genom:

• Att se över ventilationens funktion och göra regelbundna kontroller över ventilationsutrustningen.
• Att genomföra den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) regelbundet (var tredje år).
• Att byta filter i ventilationssystemet regelbundet (en gång per år).

2. Undvik inredning som samlar damm

Så kan halterna av damm och allergiframkallande ämnen (allergener) minskas:

• Undvik textilinredning (gardiner, mattor, filtar med mera.) så mycket som möjligt.
• Undvik heltäckningsmattor.
• Välj skåp med dörrar och lådor med lock som förvaring.
• Undvik stoppade möbler i den mån det går.

3. Uppmärksamma fuktskador och åtgärda dessa

Fukt-och mögelskador kan orsaka lukt och påverka människors hälsa negativt, till exempel genom ökade luftvägsbesvär och andra allergiska symtom. I skolmiljöer bör man därför vara observant på eventuella fuktskador och åtgärda dessa så fort som möjligt.

Följande punkter bör åtgärdas gällande eventuell fukt- och mögelproblematik:

• Om det förekommer synlig mögeltillväxt.
• Om det är en besvärande lukt.
• Om fuktskador har åtgärdats bristfälligt eller inte alls kan detta leda till mögeltillväxt.

4. Städa ofta

Att ha en regelbunden och noggrann städning minskar mängden damm och allergiframkallande ämnen (allergener) i skolan. Följ Folkhälsomyndighetens städråd:
FoHMFS 2014:19 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet (pdf, Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se).

Råden för förskolor och skolor innefattar:

• Ha en frekvent städning som innefattar lokaler, möbler och inredning.
• Rum som används mycket såsom klassrum, lekrum, matsal, korridor och hygienutrymmen bör städas dagligen.
• Handtag och andra ytor som man ofta tar i med händerna bör rengöras dagligen samt vid behov.  
• Rengör den utrustning som används i skolan som till exempel idrottsredskap och leksaker.
• Rengör textilier som används i skolan som till exempel filtar, kuddfodral och madrassöverdrag.
• Städprodukter som kan leda till besvär på grund av starka kemiska ämnen och starka dofter bör undvikas.
• Följ upp och kontrollera städningen.

Eventuellt ta hjälp av luftrenare

Utöver en god ventilation och en noggrann städning kan det behövas extra hjälp för att få en så bra inomhusluft som möjligt, framför allt för elever som har svår astma och/eller pollen-, pälsdjur- och kvalsterallergi. Det finns många olika typer av luftrenare och de vanligaste är mekaniska luftrenare där luften som dras in passerar olika filter, vanligen kolfilter och HEPA-filter som samlar upp kemiska ämnen och partiklar i luften och ut kommer en renare luft. Detta innebär att man behöver byta dessa filter regelbundet eftersom partiklarna ansamlas i dessa. Det finns även filterfria luftrenare som behandlar luften elektrostatiskt med UV-ljus eller genom jonisering. På Astma-och Allergiförbundets hemsida kan du läsa mer om luftrenare och vilka produkter de rekommenderar, uppdaterad april 2022:
Välj rätt luftrenare (Astma- och Allergiförbundet, astmaoallergiforbundet.se)

Vad säger forskningen?

Det finns ett samband mellan en bristfällig inomhusmiljö i skolan och en försämring av barns astma, pälsdjursallergi, pollenallergi och kvalsterallergi. Insatser i skolmiljön har stor förmåga att påverka och förbättra hälsan hos barnen på en bredare samhällsnivå. Fortsättningsvis visar forskning att inomhusmiljön spelar en betydande roll för alla barns inlärningsförmåga. En bra ventilation som filtrerar bort luftföroreningar och andra partiklar har god förmåga att öka elevernas koncentration samt öka elevernas prestationer i skolan.

Fukt

Vissa studier har visat samband mellan fukt och mögel i skolmiljön och ökade luftvägsbesvär och andra allergiska symtom. Det finns forskning som tyder på att fukt- och mögelskador skulle kunna leda till att barn utvecklar astma samt får en ökad sjuklighet av sin astma och risken ökar om fuktproblematiken förekommer tillsammans med andra riskfaktorer såsom damm, kvalster och dålig ventilation.

Ventilation

Det är tydligt att ventilationen och inomhusluftens kvalité utgör en viktig faktor för hälsan och en bristfällig ventilation och dålig inomhusmiljö försämrar hälsotillståndet hos personer med astma och allergier. Enligt Folkhälsomyndigheten har ca 30 procent av skolorna i Sverige en underkänd obligatorisk ventilationskontroll (OVK) och drygt 40 procent av alla skolor i undersökningen har klagomål på ventilationen. 

Damm

I dammet ansamlas allergiframkallande ämnen såsom pollen och pälsdjursallergen. Pälsdjursallergen förs via kläderna hemifrån och ansamlas sedan i dammet i skolan vilket har visat ge barn med pälsdjursallergier besvär i skolan.

Luftföroreningar

Trafiken utomhus bidrar till en stor del av de föroreningarna som finns i inomhusmiljön i skolan. Det finns ett samband mellan att utsättas för luftföroreningar i inomhusmiljön och få ökade besvär av sin astma och även att utveckla astma hos barn.

Användbart material 

• Den digitala checklistan Allergironden är framtagen av Astma-och Allergiförbundet som en hjälp för er att upptäcka och åtgärda eventuella risker för barn med allergi i skolmiljön:
  Allergironden (allergironden.se)
• Folkhälsomyndighetens allmänna städråd i förskolor och skolor är rekommendationer om hur städning bör ske i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet:
  FoHMFS 2014:19 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet (pdf, Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)
• Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation innefattar rekommendationer om hur ventilation och luftkvalitet bör hanteras i bostäder samt i lokaler för allmänna ändamål såsom skolor:
  FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation (pdf, Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)
• Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer är rekommendationer om hur fukt och mikroorganismer bör hanteras i bostäder och allmänna lokaler såsom skolor:
  FoHMFS 2014:14 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer (pdf, Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)

Till insatsens topp

Pälsdjursallergi hos skolbarn är vanligt och bland tolvåringar i Sverige har cirka fem till åtta procent pälsdjursallergi. Pälsdjursallergener (allergiframkallande ämnen) transporteras på små, lätta luftburna partiklar och sätter sig lätt i stor mängd på kläder, textiler, damm och i hår. De kan föras med barn från en pälsdjursmiljö till en icke-pälsdjursmiljö, till exempelvis från hemmet till skolan. Eftersom de allergiframkallande ämnena är små och lätta når de långt ut i luftvägarna och fastnar där i slemhinnorna, men även i ögonen och näsan och kan ge allergiska besvär som hosta/andnöd, astma, röda, kliande ögon, nästäppa, upprepade nysningar och rinnsnuva.

Många barn med pälsdjursallergi blir försämrade i skolmiljön och behöver mer medicin, får svårare att sitta still och blir tröttare. Allergiska besvär vid pälsdjursallergi är också ganska ofta förknippade med astmasymtom och det kan påverka sömn, skolprestationer och livskvalitet negativt. Därför är en viktig åtgärd i skolan att minska nivåer av pälsdjursallergen.

Förslag på åtgärder

Minimera pälsdjursallergen i skolmiljö inomhus

1. Rutiner

Främja en miljö för att minska pälsdjursallergen i skolan:

• Stark rekommendation att pälsdjur inte ska förekomma i skolan.
• Stark rekommendation att ridkläder inte ska förekomma i skolmiljön. Duscha, tvätta håret och byt kläder efter kontakt med ladugård eller hästar.
• Använd skåp med dörrar och lådor med lock till förvaring av material för att minska på damm där pälsdjursallergener finns.
• Informera regelbundet vårdnadshavare och elever med pälsdjur hemma att byta strumpor ofta då pälsdjursallergener lätt fastnar där.
• Uppmana regelbundet elever och vårdnadshavare att inte kela med sina pälsdjur precis innan de går i väg till skolan.

Allmänt:

• Se över att ventilationen och luftomsättningen fungerar som de ska. Bra ventilation är associerad till minskad risk för allergiska besvär.
• Följ Folkhälsomyndigheternas allmänna råd (FoHMFS 2014:19) kring städning i skola. Städa regelbundet, även inredningen och ha egenkontroll/skötsel av städmaterial eftersom damm bär på pälsdjursallergener. Undvik textilier och damm samlande inredning i möjligaste mån och tvätta de befintliga enligt gällande rutiner. Heltäckningsmattor och områden med mycket textiler är förknippade med högre exponeringsnivåer.

Läs mer:

• Städning i skolan (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se) 
  
  

2. Policy

• Upprätta en skriftlig pälsdjurspolicy.
• Rektor har ansvar att utse någon personal på skolan som får ansvar för policyn och ser till att övrig personal, elever och vårdnadshavare påminns om den med jämna mellanrum under terminen.

3. Information och hänsyn

• Rektor har ansvar att informera personal, elever och vårdnadshavare om policyn och rutinerna.

• Elever ska inte särbehandlas för deras allergiska/astmatiska besvär.

•  Ha som rutin att använda en likabehandlingsplan för aktiviteter. Alla elever ska kunna delta på all planerad undervisning, både i klassrummet och utanför som långt det är möjligt.

Råd vid enskilda fall med svår pälsdjursallergi:

• Vid enskilda fall vid svår pälsdjursallergi som behöver särskild hänsyn och stöd är det rektorns ansvar att se till att en individuell handlingsplan utformas och att det följs upp.
  Råd som kan hjälpa:
  - Hitta en plats där eleven med pälsdjursallergi får hänga sina kläder där de inte kommer i kontakt med kläder till elever som har pälsdjur hemma.
  - I klassrum; extra städning kan behövas och undvik helst att placera eleven med pälsdjursallergi bredvid en elev som har pälsdjur hemma.

Användbart material

• Läs Astma- och allergiförbundets vägledning om pälsdjursallergi
  och arbetande hundar i skolor:
  Praktisk vägledning om pälsdjursallergi och arbetande hundar i skolor (pdf, Astma- och allergiförbundet, astmaoallergiforbundet.se) 

Vad säger forskningen?

Pälsdjursallergener sitter i stor mängd på kläder och i hår, och förs med barnet från en pälsdjursmiljö till en icke pälsdjursmiljö, till exempel förskolan och skolan. Därför blir rådet att försöka minimera pälsdjursallergennivåer i skolan.

Vi vet också att barn med pälsdjursallergi försämras i skolan, behöver mer medicin, blir tröttare och får svårare att sitta still. De mest effektiva åtgärderna för att minska nivåer av pälsdjursallergener är att ha grupper där ingen har pälsdjur hemma, eller att de som har pälsdjur hemma har särskilda skolkläder som inte kommit i kontakt med pälsdjur. Detta är dock både kostsamt, och kräver mycket resurser, och är inget som Socialstyrelsen i sin rapport förordar.

Individanpassningar pekar ofta ut, särskiljer och stigmatiserar barnen med allergi, och därför bör generella lösningar väljas i de flesta fall, och individanpassningar i undantagsfall. Åtgärder bör istället riktas till att skapa en miljö i skolan där alla barn kan må bra.

Till insatsens topp

Elevhälsan har den samlade kunskapen om organisationen och eleverna och kan på ett effektivt sätt vara ett stöd för personalen i det allergipreventiva arbetet på både strukturell och individuell nivå i skolan. Allergi, astma och eksem hos elever är mycket vanliga sjukdomar och kommer att beröra all personal i skolan. Att ha allergi kan innebära att eleven har ett medicinskt funktionshinder som skolan måste ta hänsyn till så att den får samma möjligheter att nå utbildningens mål som andra elever.

Elevhälsan kan med hjälp av rekommenderade insatser nedan, arbeta allergiförebyggande på strukturell- och individuell nivå. De strukturella insatserna, till exempel utformande av rutiner kan även minska symtom hos elever med allergi på individnivå, vilket kan leda till  att färre insatser behöver utföras på individuell nivå.

Nedan följer förslag på hur Elevhälsans olika yrkeskategorier kan vara en resurs i det allergiförebyggande arbetet på både strukturell och individuellnivå.

• Rektor 

Rektor ansvarar för skolans verksamhet och att den uppfyller uppställda mål och krav, där ledning av elevhälsans arbete ingår.

• Specialpedagog 

Specialpedagogen arbetar nära pedagoger för att elever med särskilda behov ska få rätt stöd. Specialpedagogen har god kännedom om både skolans organisation och elevernas situation vilket befrämjar möjligheten att arbeta med allergiförebyggande åtgärder på strukturell nivå. Specialpedagogen är ofta involverad i utformningen av anpassningar på individuell nivå och blir på så vis också en viktig resurs i det allergipreventiva arbetet på individnivå.

Insatser på strukturell nivå där specialpedagogen kan medverka för att förhindra försämringar hos elever med allergi:

• Att medverka vid allergirond.
• Att delta vid implementering av insatser på strukturell nivå.

Insatser på individuell nivå där specialpedagogen kan medverka för att förhindra försämringar hos elever med allergi:

• Tidigt diskutera elever med särskilda behov i elevhälsoteamsmöten.
• Vara en resurs för pedagoger vid upprättande av medicinska handlingsplaner där det framgår vem planen gäller, anledning till att den upprättats, åtgärder, mål och uppföljningstid. Bifoga egenvårdsplan i de fall det rör sig om behov av medicinering i förskola eller skola, se nedan.
• Se till att handlingsplanen följs upp och utvärderas minst en gång per år av skola och vårdnadshavare.

• Skolsköterskan 

Skolsköterskan har en viktig roll i det allergipreventiva arbetet, både på strukturell och individuell nivå då hen har medicinsk kompetens och information om elevens hälsotillstånd som inte alltid är känt av övriga i teamet och har ofta en annan relation till eleven och dennes familj vilket möjliggör en god insats i det allergipreventiva arbetet.

Insatser på strukturell nivå där skolsköterskan kan medverka för att förhindra försämringar hos elever med allergi:

• Medverka vid allergironden för att få medicinska perspektiv belysta.
• Delta vid implementering av Elevhälsoportalens alla insatser på strukturell nivå.
• Öka kunskapen om allergier hos personalen genom att samverka vid egenvård.
• Bidra med medicinsk kompetens vid återkommande demonstrationer om hur en adrenalinspruta ska ges.

Insatser på individuell nivå där skolsköterskan kan medverka till att förhindra försämringar hos elever med allergi:

• Tidigt diskutera elever med särskilda behov i elevhälsoteamsmöten efter överenskommelse med vårdnadshavare.
• Vara en resurs för specialpedagog och pedagoger vid upprättande av medicinska individuella handlingsplaner.
• Samverka med studie- och yrkesvägledare vid behov av medicinsk studie- och yrkesvägledning inför yrkesvalet.

• Studie- och yrkesvägledare

Samverkan med Studie- och yrkesvägledare (SYV) i elevhälsoarbetet utgör en viktig del i förberedelsen av eleven inför arbetslivet. Vissa miljöer, till exempel vid verksamhetsförlagd utbildning eller yrkesinriktade program, förutsätter att skolan genomför bland annat riskbedömningar och rådgivningar samt ibland också medicinska kontroller inför praktik.

Insatser på individuell nivå där studie- och yrkesvägledare kan medverka för att förhindra försämringar hos elever med allergi, eksem och astma:

• Att ge yrkesvägledning utifrån elevens medicinska situation, se 
  JobbaFrisk (jobbafrisk.se)

Insatser på strukturell nivå där studie- och yrkesvägledare kan medverka för att förhindra försämringar hos elever med allergi, eksem och astma:

• Inför gymnasievalet kan allmän information/utbildning till elever ges där medicinska aspekter uppmärksammas, till exempel astma, allergi och eksem. Detta kan utföras i samverkan med till exempel skolsköterskan

•  Kurator 

Kuratorn har en stödfunktion i skolan för eleven, familj och personal, i relation till omgivning, kompisar, familj och skola vilket gör att hen ofta har kunskap om vilka barn som känner sig utsatta och vilka riskmiljöer som finns på skolan. Det finns en ökad risk för mobbning av elever, kanske framför allt vid födoämnesallergier (se fakta ruta). Kuratorn har sannolikt kännedom om dessa elever. Kurator är ofta en del av trygghetsteamet på skolan och kan där i arbeta med allergiprevention på både strukturell och individuell nivå för att undvika att dessa elever blir utsatta för utanförskap och/eller mobbning och blir på så vis en viktig resurs.

Insatser på strukturell nivå där kuratorn kan medverka för att förhindra försämringar hos elever med allergi:

• Medverka vid allergirond.
• Delta vid implementering av övriga insatser i Elevhälsoportalen.
• Bidra med information om vilka miljöer eleverna känner sig otrygga.

Insatser på individuell nivå där kuratorn kan medverka för att förhindra försämringar hos elever med allergi:

• Bidra till kännedom om vilka barn som känner en utsatthet i relation till allergier efter samtycke av elev och vårdnadshavare.

• Psykolog 

Eftersom den psykiska ohälsan kan vara ett stort hinder vid inlärning, så är psykologens uppdrag att hjälpa skolan som organisation att se både problem och möjligheter ur elevens perspektiv. Psykologer handleder pedagoger med avseende på interaktion och utredningar om anpassningar för elever vilket kan gälla barn med allergier, astma och eksem där utsatthet finns, till exempel mobbing.

Insatser på strukturell nivå där psykologen kan medverka för att förhindra försämringar hos elever med allergi:

• Medverka vid allergirond.
• Delta vid implementering av insatser i Elevhälsoportalen.

Insatser på individuell nivå där psykologen kan medverka för att förhindra försämringar hos elever med allergi:

• Bidra till kännedom om vilka barn som känner en utsatthet i relation till allergier, astma och eksem efter samtycke av elev och vårdnadshavare.

Vad säger forskningen?

• Forskning visar starka samband mellan hälsa och lärande. God hälsa är en förutsättning för lärandeprocessen.
• Det har observerats att mobbning förekommer oftare hos barn och ungdomar med matallergier jämfört med friska barn. Mer än 30 procent av barn och ungdomar har rapporterat att de mobbas enbart på grund av födoämnesallergi och en fjärdedel av dessa upplever att det händer flera gånger. Det är därför viktigt att hela elevhälsoteamet kan samverka kring barn med allergi, astma och eksem.
• Studier har visat att skolsköterskan kan vara en viktig resurs i omsorgen av eleven med allergi, astma och eksem. Genom att medverka vid upprättande av skriftliga individuella medicinska handlingsplaner, policydokument etcetera. kan den ökade kunskapen leda till att personal på skola och förskola uppmärksammar allergiska reaktioner och får kunskap om hur de ska agera om en incident inträffar.
• Om skolsköterskan används som en resurs vid utbildningsinsatser kan allergiska reaktioner förebyggas. Skolsköterskan kan därför vara en resurs för samordning av utbildningsinsatser till personalen kring hur allergiska reaktioner kan förebyggas och hanteras.

Allergi mot nötter och jordnötter är en av de vanligaste födoämnesallergierna. Av alla barn i Europa beräknas ungefär två till fem procent ha nötallergi och en till två procent ha jordnötsallergi. Nötter, jordnötter, mandel och sesamfrö bör inte förekomma som ingrediens i maten som serveras av skolan eftersom de kan ge upphov till allvarliga allergiska reaktioner vid mycket små mängder. Även spår av nötter, jordnötter, mandel och sesam kan ge upphov till svåra allergiska reaktioner. Det finns inget allmänt förbud mot dessa livsmedel i skolområdetmen om en elev i skolan har en svår nöt- eller jordnötsallergi bör rutiner skapas så att skolmiljön är säker för eleven. Luftburen nötallergi, det vill säga att man reagerar på nötter via luften, är mycket ovanlig. Studier har visat att luftburen exponering för nötter och jordnötter endast har gett upphov till mycket lindriga eller inga allergiska symtom hos personer med nöt- och jordnötsallergi.

Förslag på åtgärder på strukturell nivå

Skapa säkra rutiner i skolmiljön för de elever som har nöt-och jordnötsallergi genom att till exempel:

• Gå regelbundet igenom ”Symtom och åtgärder vid allergiska reaktioner” på elevhälsoportalen hos all personal samt ta hjälp av elevhälsan och skolsköterskan med samordning och planering av informationsspridning. Se även insatsen ”Se den samlade Elevhälsan som en resurs i det allergiförebyggande arbetet” på Allergi (elevhalsoportalen.se).
• Förmedla tydlig information till personal om vilka barn som har nöt-och jordnötsallergi. Detta bör ske regelbundet och till exempel vid vikarier eller då ny personal börjar.
• Inför förbud mot nötter, jordnötter, mandel och sesamfrön i all mat som tillreds och serveras av skolan. Detta ska även gälla fritidsverksamheten, hem- och konsumentkunskapen, produkter i kafeterian och under utflykter.
• Vid utflykt och om en elev i skolan har allergi mot nötter, jordnötter, mandel eller sesam bör information skickas ut till samtliga vårdnadshavare om att de medhavda matsäckarna INTE får innehålla nötter, jordnötter, mandel eller sesam.
• Om en elev har en mycket allvarlig allergi kan ett allmänt förbud mot nötter och jordnötter på skolan bli aktuellt beroende på barnens ålder, mognad och situation.

Förslag på åtgärder för enskilda elever med nöt- och jordnötsallergi

• Om skolpersonal behöver utbildas i hantering av allergiska reaktioner hos enskild elev (i Stockholms län), uppmana då elevens föräldrar att be sin barnläkare skriva en remiss till allergikonsultmottagningen, på Centrum för arbets- och miljömedicin, Regionstockholm,
  Allergikonsulentmottagningen (Centrum för arbets- och miljömedicin, camm.regionstockholm.se).
  Allergikonsulenterna ger information, rådgivning och utbildning till personal i skolan gällande barnets allergi och eventuella mediciner.
• Rektorn ansvarar för att upprätta en handlingsplan för enskilda elever som har ordination av adrenalinspruta eller annan allergimedicin vid allergisk reaktion.
• Personalen på skolan bör veta var akutmedicinerna (adrenalinspruta mm.) finns, hur den förvaras och hur den ges på ett korrekt sätt. Se filmen om hur du kan hantera en mycket kraftig allergisk reaktion (anafylaxi):
  Anafylaxi i förskolan eller skolan och hur du hanterar adrenalinsprutan (youtube.com)

Jordnötter, sesamfrö samt de nötter som listas i bilaga II till förordning (EU) nr 1169/2011 bör inte förekomma som ingredienser i mat som serveras av skolan.

Vad säger forskningen?

Enligt Livsmedelsverket ges rådet att nötter, jordnötter, mandel och sesamfrö inte bör förekomma i skolmaten eftersom de kan ge allvarliga reaktioner vid mycket små mängder. Den forskning som idag finns gällande hantering av nötter, jordnötter, mandel och sesam i skolmiljön är sparsam. De viktigaste åtgärderna för att minska risken för svåra allergiska reaktioner i skolan är att skolan har fungerande rutiner samt att personalen är informerade om vilka elever som är drabbade. Vid en allergisk reaktion är det viktigt att personalen kan känna igen symtom på födoämnesallergi och att de har handlingskraft och beredskap för att hantera reaktionen. Om det förekommer elever som har svår nöt-och jordnötsallergi bör skolan ta fram rutiner så att denna elev med familj kan känna sig trygg och säker i skolan.

Det finns inget allmänt förbud mot nötter, jordnötter, mandel eller sesam i skolområdet men ett allmänt nötförbud kan vara nödvändigt i lägre årskurser där barnen är så små att de kan ha svårt att förstå faran med allergier. När det kommer till de äldre barnen är evidensen för att införa ett allmänt förbud mer tvetydigt eftersom dessa barn förstår innebörden av allergier bättre än yngre barn.

Luftburen nöt-och jordnötsallergi är mycket ovanligt. Enligt studier på luftburen nöt-och jordnötsallergi har inga eller endast mycket lindriga symtom uppkommit och det finns ingen evidens för att luftburen nöt-och jordnötsallergi kan ge upphov till en allvarlig allergisk reaktion. Det krävs att man äter jordnötter, nötter, mandel eller sesam för att en kraftig reaktion ska uppstå. Det räcker dock att ett barn med allvarlig allergi äter spår av nötter, jordnötter, mandel eller sesam för att en allvarlig reaktion kan uppstå.

Till insatsens topp

Pollenallergi ökar och enligt senaste Miljöhälsorapport Stockholms län 2021 har 22 procent av tolvåringarna besvär av pollen. Pollenallergi, som även kallas hösnuva, leder till en allergisk reaktion och ger symtom som rinnsnuva, nysningar, kliande och täppt näsa och röda kliande och svullna ögon. En del barn kan också få astma och eksem av pollen. Barn med pollenallergi blir också ofta trötta vilket kan leda till att de inte orkar med alla aktiviteter.

Hur mycket besvär barn får beror både på hur allergiskt barnet är och på hur höga pollenhalter barnet utsätts för. Pollensäsongen kan också förändras med klimatet och därmed ge ökade och längre besvär för barnen. Trots att träning av kondition och styrka förbättrar fysisk kapacitet är det viktigt att ta hänsyn till elever som får kraftiga allergibesvär. Pollenbesvären kan även medföra andra svårigheter att följa med i skolverksamheten såsom minskad livskvalitet och minskning av koncentration och inlärning vilket kan påverka skolprestationer negativt.

Skolan kan göra mycket för att hjälpa och minska besvär för elever med pollenallergi. Att minimera inomhusnivåer av pollenhalter i skolmiljön, anpassa aktiviteter/idrott utomhus och ge möjlighet till alternativa provtillfällen för elever med mycket besvär är därför viktiga åtgärder.

Minimera nivåer av pollenhalter i skolmiljö inomhus

• Pollen fastnar i damm, hår, kläder, textiler och finns även inomhus i skolmiljön när det är pollensäsong. Studier visar att risken för mer allergiska besvär och astmasymtom ökar hos elever med pollenallergi som utsätts för höga pollenhalter både inomhus och utomhus. Det är därför viktigt att försöka minimera pollennivåerna inomhus så mycket som möjligt.
• Håll fönster stängda under dagar med höga pollenhalter (följ pollenrapporter) ute, då spridningen är som störst. Vid behov vädra tidigt på morgonen då daggen binder pollen till marken och vid regniga dagar.
• Se till att rutiner finns för kontroll av ventilation och luftomsättning. Bra ventilation är associerad till minskad risk för allergiska besvär. Läs mer på insatsen Se över och förbättra inomhusmiljön.

Erbjud anpassade fysiska aktiviteter och utomhusaktiviteter

• Var medveten om pollenallergi och vilka elever som är drabbade.
• Förutse ökade besvär hos elever med pollenbesvär under utomhusaktiviteter vid pollensäsonger och planera anpassade aktiviteter.
• Erbjud anpassade aktiviteter inomhus för elever som har svårt att vistas utomhus under tider med höga pollenhalter.
• Tillåt elever med pollenbesvär använda lindrande medicinering före idrott/träning och individuellt försiktigt värma upp för att underlätta deltagande i fysiska aktiviteter.
• Vid lektioner utomhus under pollensäsongen kan elever med pollenallergi bli försämrade av pollenexponeringen. Beroende på hur kraftiga symtomen blir bör eleven tillåtas att minska eller avbryta pågående aktivitet.
• Var medveten om att dagar med höga pollenhalter kan försämra skolprestationen hos elever med pollenallergi. Skolor uppmuntras att ta hänsyn till detta och kunna erbjuda alternativa bedömnings-/provtillfällen.
• Följ pollenprognoserna under pollensäsongen, så att det blir lättare att planera schemat. 
• Höga pollenhalter kan ibland framkalla svår pollenallergi och astma och kan förvärra andningsbesvär i samband med fysisk ansträngning. Det är viktigt att ta hänsyn till barn som har kraftiga allergibesvär

Informera och visa hänsyn

• Var uppmärksam på symtom hos elever som kan tyda på pollenallergi och vid behov skapa dialog med elev och vårdnadshavare gällande egenvårdsbehandling och möjligheten till anpassade aktiviteter.
• Elever ska kunna ta lindrande läkemedel efter behov och inför träning/idrott på skolan.
• Elever ska inte särbehandlas för att de uppvisar allergiska symtom under pollensäsong.

Följ pollenprognoserna under pollensäsongen, så att det blir lättare att planera schemat. Pollenrapporten (pollenrapporten.se) ägs och förvaltas av Naturhistoriska riksmuseet.

Vad säger forskningen?

Pollenallergi förekommer även hos små barn men är vanligast från skolåldern och ökar sedan i förekomst. De flesta reagerar på björk- eller gräspollen men även de andra lövarterna, till exempel hassel och al, kan besvära många. Allergiska reaktioner från pollen kan starta tidigt på våren och hålla på fram till hösten beroende på vilka pollen man reagerar på. Klimatförändringen medför att årstiderna förskjuts och växtligheten förändras. Pollensäsongen väntas bli längre med klimatförändringen och nya pollenproducerande arter introduceras och etableras på nya platser. Eftersom pollen kan komma in i byggnader kan en förlängd pollensäsong också medföra ökade besvär hos barn med pollenallergi vid exponering i inomhusmiljöer.

Luftföroreningar utomhus vid skolor har också betydelse för barnens totala exponering. Dessa kan påverka barns luftvägar negativt och kan förstärka elevernas pollenallergi.

En mängd litteratur visar att allergi under pollensäsong försämrar kognitiv funktion, sömn, livskvalitet och aktiverar inflammation. Elever i tonåren med astma har i vissa studier visats få sämre betyg än elever utan astma. Det är även visat att stress i samband med examination och prov påverkar allergiska elevers sömn, oro och stressbeteende mer än icke-allergiska elever. Pollenallergi under pollensäsong kan påverka koncentration, inlärning och inläsning samt även matematisk problemlösning negativt. En annan studie har visat att förekomst av astma eller allergi under skoltiden däremot inte påverkat slutbetyget i nian negativt. Sammantaget visar studierna att pollenallergi hos elever påverkar skolprestationer negativt under pollensäsong, men långsiktigt innebär det sannolikt inte sämre akademiska slutresultat.

Användbart material

Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet FoHMFS 2014:19 (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se).

Pollenrapporten (pollenrapporten.se)

Till insatsens topp

Allergier är vanliga bland skolbarn. Allergiska reaktioner kan ofta förebyggas genom att eleven undviker det hen är allergisk emot. Ibland händer det dock att eleven får allergiska reaktioner i skolan, oftast med lindriga till måttliga symtom men även allvarliga allergiska reaktioner (anafylaxi) kan förekomma.

För att kunna hjälpa de elever som drabbas av allergiska reaktioner är det viktigt att personalen har kunskap om hur de hanteras och vilken typ av allergi som eleven har. Rektorn är ansvarig och bör se till att skolan har rutiner för hur allergiska reaktioner ska hanteras.

Inför rutiner för hantering av allergiska reaktioner

• Det är viktigt att berörd personal vet och informeras om vilka elever som är allergiska och vilken typ av allergi eleven har samt vilka symtomen är vid en allergisk reaktion.
• Vid en allergisk reaktion är det viktigt att i senare skede utreda vad som hände, när det hände under dagen och skapa säkra förebyggande rutiner.
• Ha rutiner på skolan om hur allergier bör hanteras, se även övriga insatser inom allergiområdet.
• Se till att de elever som har akutmediciner att ta vid eventuella allergiska reaktioner också har en egenvårdsplan.
• De elever som har adrenalinspruta ska också ha en individuell skriftlig behandlingsplan (ska erhållas från sjukvården).
• Ha rutiner (som regelbundet ska upprepas) för vem i personalen som gör vad vid en anafylaxi (kraftig allergisk reaktion).
• Se till att berörd personal regelbundet får möjlighet att träna på hur adrenalinsprutan skall administreras.
• Akutmedicin (akutväska), till exempel adrenalinsprutan tillsammans med den skriftliga behhandlingsplanen för allergisk reaktion, ska förvaras i elevens närhet (exempelvis i elevens egen skolväska) och ej vara inlåst.
• All berörd personal ska ha tillgång till och känna till var elevens akutmediciner finns/förvaras.
• Akutmedicin ska alltid tas med när eleven lämnar skolans område (vid till exempel utflykter, idrottsdagar etcetera).

Rektorns ansvar

• Rektor på skolan har yttersta ansvaret och ska se till att personalen är utbildad i hur akuta allergiska reaktioner ska hanteras. 
• Rektorn ansvarar för att berörd personal vet vilka elever som har akutmediciner och att skriftlig behandlingsplan inkommit från vårdnadshavare.
• Det är också rektorns ansvar att berörd personal vet att egenvårdsplan ska utformas, hur allergier ska hanteras och vem som gör vad vid en allergisk reaktion.
• Att personalen vet var elevens akutmedicin förvaras och väskans utseende.
• Att personalen tar med akutmediciner (akutväska) vid utflykter, idrottsdagar etcetera.
• Att berörd personal får upprepad utbildning (varje termin) i hur akutmedicinen hanteras samt om möjligt träna på att ge akutmediciner (via attrapper).

Rektorns checklista för hantering av akuta läkemedel i skolan (pdf)

Vårdnadshavares ansvar:

• Barnets mediciner som ska ges under skoltiden.
• Att akutmediciner och akutväskan är märkta med barnets namn och personnummer samt att alla akutmediciner finns i akutväskan.
• Att en aktuell skriftlig handlingsplan (erhålls från sjukvården) ligger i akutväskan.
• Att akutmediciner (akutväska) alltid finns på skolan och inte glöms i hemmet.
• Att akutmedicinerna inte har passerat utgångsdatum.
• Att berörd personal är informerad om akutmediciner, varför, hur och när de ska tas, samt gå igenom den skriftliga behandlingsplanen.
• Att eventuell rengöring av mediciner till exempel astmamedicin (gäller till exempel spacer vid sprayinhalation) sker.

Elevens delaktighet/ansvar

Skolans tillsynsansvar och vilka åtgärder som krävs ändras med barnets/elevens ålder, mognad och övriga omständigheter (enligt skollagen). När eleven är tillräckligt mogen kan hen börja ta ett eget ansvar för sin akutmedicin (akutväska). 

• Rådgör alltid med elevens vårdnadshavare och mentor om och när det kan bli aktuellt för eleven att ta mer eget ansvar kring sin egenvård/medicinering utifrån elevens ålder och mognad.
• Beslut som tas måste ske med tanke på elevens trygghet och säkerhet. Ofta är det inte förrän i slutet av mellanstadiet och början av högstadiet som det kan bli aktuellt.

Allergikonsulenter i Region Stockholm

Inom Region Stockholm på Centrum för Arbets- och Miljömedicin (CAMM) finns allergikonsulenter (specialistsjuksköterskor inom barn- och ungdomsmedicin) som arbetar på individnivå och kan utbilda personal om enskilda elevers behov och eventuella anpassningar i miljön. Remiss behövs, vårdnadshavarna ber behandlande barnläkare att skriva en sådan.
Allergikonsulenterna (Centrum för arbets- och miljömedicin, camm.regionstockholm.se)

Vad säger forskningen?

Både internationella och nationella studier och riktlinjer visar på behovet av utbildning till skolpersonal om hur allergiska reaktioner ska hanteras. Det är viktigt att personal på skolan har kunskap om vilka symtom allergiska reaktioner ger. Särskild kunskap behövs om hur allvarliga allergiska reaktioner  (anafylaxi) ska hanteras och hur adrenalinsprutan ska administreras. Forskning visar att det behövs policy och rutiner kring hantering av allergiska reaktioner i skolans miljö. Det är viktigt att berörd personal är informerad och får möjlighet att repetera regelbundet hur allvarliga allergiska reaktioner ska hanteras. En anafylaxi (allvarlig allergisk reaktion) ska alltid behandlas omgående med adrenalin.

Till insatsens topp

Starka dofter, parfymerade produkter, kemikalier, tobaksrök och luftföroreningar kan utlösa symtom och besvär i luftvägarna och även ge allmänsymtom som trötthet och huvudvärk hos en tredjedel av befolkningen. Barn och unga med allergi och astma har känsligare luftvägar och är särskilt utsatta. 

Rektorn har ansvaret att se till att elever med allergi och astma inte blir sämre i sin sjukdom av skolmiljön. Svenska rekommendationer är att personal och elever på skola inte ska använda starka parfymer eller starkt doftande hygienprodukter. 

Minimera starka dofter i skolmiljö inomhus

Starka dofter kan vara utlösande faktorer för att framkalla besvär hos elever med allergi och astma i koncentrationer som normalt inte anses skadliga. Dessa faktorer kan vara parfymerade hud- och hårprodukter, tvätt- och sköljmedel, starka blomdofter, tobaksrök, avgaser, rengörings- och lösningsmedel och andra kemikalier. 

1. Rutiner

• Se över att ventilationen och luftomsättningen fungerar som de ska. Bra ventilation är associerad till minskad risk för allergiska besvär. Läs mer under insats: Se över och förbättra inomhusmiljön under Allergi.
• I Folkhälsomyndighetens råd om städning i skolor står det bland annat att vid val av kemiska produkter för städning bör produkter som kan ge upphov till besvär av kemiska ämnen och starka lukter undvikas. Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet FoHMFS 2014:19 (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)
• Främja en parfymfri miljö i skolan genom att använda oparfymerad tvål, rengöringsmedel och hygienartiklar. Sätt upp skyltar i skolans lokaler som informerar om en stark rekommendation att inte använda spray med starka dofter och starka parfymerade hygienprodukter vid idrotten, på toaletter, i korridorer och i allmänna utrymmen. Inkludera även att rökförbud på skolans område ingår. Vid duschen efter idrotten kan parfymfria krämer och DeoStick rekommenderas. 
• Om en elev eller anställd upplever allvarliga besvär av en specifik doft är det rektorns ansvar att se till att det blir utrett och att orsaken till den besvärande doften åtgärdas.
• Följ upp alla klagomål.
  
  

2. Policy

• Ta fram en policy om starka dofter och starkt parfymerade hygienartiklar i samråd med elevråd, elevhälsan och personal. Använd er av ovan nämnda råd.
• Förankra policyn regelbundet (se gärna över den varje termin).
• Se till att det blir synlig skyltning om policyn i skolan.
  
  

3. Information och hänsyn 

• Rektor har ansvar att informera personal, elever och vårdnadshavare om policyn och rutinerna.
• Vid enskilda fall som behöver särskilt stöd, följ upp och förbättra situationen för alla berörda.
• Elever ska inte särbehandlas för att de ofta uppvisar överkänslighet mot parfym och starka dofter.
• Ha som rutin att använda en likabehandlingsplan för aktiviteter. Alla elever ska kunna delta på all planerad undervisning, både i klassrummet och utanför.
  
  

Användbart material

Välj parfymfria produkter.

• Läs mer om vilka produkter Astma- och Allergiförbundet rekommenderar: Rekommenderade produkter (Astma- och Allergiförbundet, astmaoallergiforbundet.se)
• Läs Astma- och Allergiförbundets policy om dofter: 
  Policy om dofter och irriterande ämnen (pdf, Astma- och allergiförbundet, astmaoallergiforbundet.se)
  
  

Vad säger forskningen?

Luftvägssymtom som framkallas av miljöirriterande ämnen som parfymerade produkter och starka dofter, är vanliga hos personer med astma och allergi. En svensk studie visar att 98 procent av 14-15 åringar med astma rapporterade försämring av sina symtom i skolan. De faktorer som rapporterades utlösa astman var dålig luftkvalitet, dåligt rengjorda miljö, stark doft och allergiframkallande ämnen. Nästan var fjärde 12-åring i Sverige upplever obehag av exponering för parfymer, deodoranter och rengöringsmedel och nästan vart tredje barn med astma upplever att sådana exponeringar är förknippade med obehag.

Även hälsorelaterad livskvalitet försämras ju fler utlösande faktorer (både icke- och allergiframkallande ämnen) som 7-18-åriga barn och ungdomar med astma utsätts för. Barn med svår astma påverkas ofta i ännu högre grad av starka dofter.  Dessa resultat belyser behovet av att minimera eller helt undvika faktorer som kan utlösa eller förvärra astmatiska och allergiska besvär. 

Till insatsens topp

Att leva med allergi/astma/eksem kan ibland vara förknippat med mycket oro och osäkerhet hos barn och ungdomar samt deras vårdnadshavare. Forskning visar att elever med allergi/astma/eksem oftare än andra elever  känner ett utanförskap, de kan uppleva att de blir missförstådda och det förekommer kränkande behandling relaterad till allergi/astma/eksem

Elever kan också tycka att det är pinsamt att ta fram mediciner framför kompisar för att det anses annorlunda. De elever som har kraftiga matallergier kan i matsalen vara rädda och osäkra på om deras mat är säker och att de verkligen får sin egen specialkost. Elever med allergi/astma kan uppleva att både deras studier och den sociala kontakten med kamraterna försämras. Vårdnadshavare till barn med allergi/astma/eksem kan vara oroliga för barnets säkerhet, att barnet ska få allergiska reaktioner och om maten som serveras verkligen är säker. Även personal upplever ibland osäkerhet och svårigheter i hur de skall kunna hjälpa/hantera elever med allergi/astma/eksem.

Personal i skolan kan med sin kompetens och erfarenhet se olika barns behov. Under skoltid bär rektorn det yttersta ansvaret för elevernas trygghet och säkerhet. Det är viktigt att elever med allergi/astma/eksem och deras vårdnadshavare får ett gott bemötande i skolan med respekt och acceptans för olika behov. Att inkludera elever och deras vårdnadshavare i skolans arbete med anpassningar ger möjlighet till delaktighet och delat ansvar.

Förslag på åtgärder

1. Inkludera elever med allergi/astma/eksem 

Att inkludera elever med allergier/astma/eksem istället för att exkludera är viktigt för att minska utanförskap och stigmatisering. Att inkludera innebär att eleven med allergi/astma/eksem ska kunna känna sig trygg och att skolmiljön ska vara säker.

Nedan följer några förslag att tänka på när man bemöter barn med allergi/astma/eksem i skolan:

• Ge dessa elever möjlighet att delta i gemenskap och aktiviteter med sina kamrater i skolan.
• Ge extra stöd av vuxna i skolan till dessa elever och undvik  särbehandling samt  se till att deras allergisjukdom inte stigmatiseras.
• Acceptera olikheter, det vill säga man får vara olika och ha olika behov. Låt eleven ta ansvar efter ålder och mognad. 
• Vid anpassningar, välj om möjligt generella lösningar som inte särskiljer barn med allergi/astma/eksem och riskerar ge en känsla av utanförskap. Vid individuella anpassningar försök att så långt som möjligt inkludera eleven.
• Elever med födoämnesallergier bör få så likvärdig kost som möjligt, det vill säga samma mellanmål, fika, godis, med mera.
• Elever utan allergi och deras vårdnadshavare kan ibland behöva ta extra hänsyn till elever som har allergi/astma.
• Genom kunskap och utbildning om allergi ökar förståelsen och acceptansen för hur dessa elever bör bemötas.

Skapa delaktighet 

• Eleven har egen kunskap om sin allergi/astma/eksem som bör tillvaratas. Var kreativa tillsammans.
• Följ upp och utvärdera anpassningar regelbundet och involvera eleven i planering, beslut och uppföljning.

Tips

Nedan följer tips på hur personal i skolan kan arbeta för att skapa delaktighet och förståelse hos kamraterna, hur aktiviteter kan planeras och hur allergi kan kommuniceras:

• Håll en lektion inom allergiområdet och skapa en delaktighet från kamrater genom att exempelvis klassen gör en egen allergirond:
  Allergirond (tillgangligskola.nu).
• Vid planering av aktiviteter som till exempel utflykter och idrottsdagar, se denna sida för tips:
  Planera aktiviteter (tillgangligskola.nu).
• Använd informationsmaterial, upplevelsebaserat material och quiz för att öka förståelse om svårigheterna att leva med allergi från denna sida:
  Material (tillgangligskola.nu).

2. God dialog och kommunikation

Det är viktigt att vara medveten om att det kan finnas oro och rädsla hos elever med allergi/astma/eksem och deras vårdnadshavare som behöver bemötas. Ibland kan oron upplevas så stark att det kan handla om känslor som berör liv och död. God kommunikation mellan skolan, elev och deras vårdnadshavare är därför viktig för att öka förståelsen av att leva med allergisjukdom hos barn och unga. För att få detta att fungera behöver det vara ett delat ansvar mellan vårdnadshavare och skolan.

Tips för att förbättra kommunikationen: 

• Vid frågor eller funderingar om elevens astma/allergi/eksem – våga fråga barnet! Barnet är ofta expert på sin egen sjukdom.
• Var lyhörd för elevens symtom, även om det är lindriga symtom.
• Samarbeta med vårdnadshavare kring barnets allergisjukdom. Det underlättar för att skapa delaktighet och trygghet. Låt vårdnadshavarna berätta om sina barns behov och ta dessa behov på allvar.
• Kom överens om vem eller vilka i personalen som vårdnadshavare kan ha kontakt med gällande elevens allergi.
• Ha en dialog med vårdnadshavare om vem eller vilka i personalen som ansvarar för  rutinerna.
• Ha rutiner kring informationsspridning om elevens allergier mellan eleven, personal, till ny personal och till vårdnadshavare för att undvika missförstånd. Samla till exempel berörd personal vid varje terminsstart och gå igenom vilka elever som har allergier och om några nya elever med allergier har börjat.
• Ha en god framförhållning och planering inför kommande aktiviteter, det skapar ökad trygghet och underlättar för eventuella förberedelser. Kommunicera med vårdnadshavare vid aktiviteter som utflykter, resor och liknande.

Vad säger forskningen?

Forskning visar att barn och ungdomar med allergi, astma och eksem, ibland beskriver en känsla av osäkerhet, utanförskap och oro i skolan. De kan känna sig missförstådda, en del barn uttrycker att de upplever mobbning på grund av sin allergi. Detta kan bidra till att studierna och det sociala livet med kamraterna påverkas. Forskning visar också att vårdnadshavare till barn med födoämnesallergi är oroliga över sina barns säkerhet i skolan.

Forskning av barns upplevelser av att leva med allergisjukdom visar att det finns en risk att de känner ensamhet och utanförskap. Rädslan för att vara utanför och annorlunda än andra tvingar ibland barn att göra valet att delta i aktiviteter som orsakar andfåddhet eller att uteslutas från gemenskapen. Denna känsla av utanförskap kan vara till skada för barnets fysiska och psykosociala utveckling.

Socialstyrelsen visade i sin rapport Allergi i förskola och skola (2013) att särlösningar pekar ut och stigmatiserar barn med allergi. De anpassningar av miljön som görs i skolor och förskolor innebär ofta särlösningar för enskilda barn med allergi. Socialstyrelsen menar att det ofta brister i respekten för barnets integritet när man gör anpassningar som utformas på ett sätt som kan upplevas diskriminerande. Man bör därför ta hänsyn till respekt och integritet vid anpassningsåtgärder och i möjligaste mån ha mer generella lösningar så att alla mår bra i skolan till exempel att försöka inkludera alla barn i aktiviteter. 

Socialstyrelsens rapport visar också att det finns brister i förhållningssätt och kommunikation kring allergi och astma och bemötande av elever med sådana besvär. Det saknas ofta rutiner för hur informationsöverföring och kommunikation mellan elevhälsa, skola, elev och vårdnadshavare ska gå till vid allergier eller överkänslighet. Forskning visar också att om personal får rätt utbildning inom allergi/astma, bemötande och förhållningssätt, så ökar förståelsen.

Till insatsens topp

Matallergi och annan överkänslighet är ett stort och växande folkhälsoproblem. Därför är det viktigt att personal på skola har kunskap inom detta område så att elever med matallergi och annan överkänslighet blir väl omhändertagna och får rätt mat.

Vid måltiden i skolan hanteras många allergena (allergiframkallande) ingredienser som kan orsaka en allergisk reaktion eller en överkänslighet hos elever. Det är därför viktigt att all personal som hanterar och serverar mat i skolan har rätt kunskap om matallergi, luftburen matallergi (ovanligt) och annan överkänslighet. På skolan är det rektorn som har huvudansvaret för bra rutiner och rätt kunskap om specialkost.

Förslag till åtgärder

1. Ha rutiner för hantering av specialkost för att minimera allergiska reaktioner eller en överkänslighet hos elever i skolan

• Ha kunskap om elevernas matallergi och överkänslighet.
• Skilj på matallergi, som kan ge upphov till allvarliga reaktioner (till exempel anafylaxi), och övrig överkänslighet.
• Ha kunskap om matens innehåll.
• Hålla isär specialkost från annan mat.
• Håll rent.
• Servera rätt mat till rätt elev.
• Ge så likvärdig kost som möjligt till elever med allergier.

 1 a) Upprätta säkra rutiner

Det är viktigt att det finns säkra rutiner kring hantering av specialkost på skolan. All personal som hanterar och serverar mat på skolan skall ha en grundkunskap inom området.

• All personal som ansvarar för specialkosten ska ha kunskap inom området och fortbildas regelbundet.
• Skolan skall veta vilka barn som har specialkost och det skall finnas en skriftlig ifylld blankett om elevens allergi och specialkost som förmedlas till producerande kök.
• Se till att det finns aktuellt kostintyg från läkare och att det uppdateras om elevens allergi förändras .
• Säkra rutiner ska finnas kring intyg och hantering av specialkost och rutinerna ska täcka hela kedjan från det inkommande kostintyget till servering vid alla mattillfällen i skolan, matsalen, hem- och konsumentkunskapen, servering, fritids, caféverksamhet, vid utflykter med mera.

Upprätta säkra rutiner vid utflykter

• Märk alltid individanpassad specialkost tydligt med både för- och efternamn (både lock och låda) till utflykten och förpacka den säkert så att den inte kan förväxlas med annan mat.
• Om eleverna har medhavd matsäck, från skolan eller från hemmet, rekommenderas samma säkra rutin för den maten som om skolan skulle ha serverat den i matsalen. 
• Vid allergi mot nötter, jordnötter, mandel och sesam bör en information skickas ut till samtliga vårdnadshavare före utflykt, att de medhavda matsäckarna INTE får innehålla ovanstående födoämnen. 
• Utse en i personalen som ansvarar för eleven med allergier och som har ett extra ansvar eftersom matsituationer under utflykter är ett riskmoment för barn med allergier.

Upprätta säkra rutiner vid hem- och konsumentkunskapen

Det finns många olika typer av födoämnesallergier och det är viktigt att ta hänsyn till varje elevs individuella behov. Elever med matallergi kan delta i hem- och konsumentkunskapen om undervisningen anpassats till vad de tål.

• Rektor är ansvarig för att samma säkra rutiner som finns vid annan servering av mat i skolans matsal används i undervisningen i hem- och konsumentkunskap.
• Undervisande hem- och konsumentskunskapslärare måste ha kunskap inom allergiområdet och ges möjlighet till fortbildning.
• Undervisande hem- och konsumentskunskapslärare måste ha god kunskap om elevens allergier.
• Hem- och konsumentskunskapsläraren bör ha kontakt med skolsköterska och vårdnadshavare vid upprättande av anpassningar.
• Hem- och konsumentskunskapsläraren måste känna till vilka elever som har födoämnesallergi och hur deras individuella handlingsplan ser ut.
• Undervisning i hem- och konsumentkunskap och bör anpassas till vad eleven tål, enklast är om alla använder samma ingredienser.
• Hem- och konsumentskunskapsläraren bör kontrollera att köksredskap och liknande är ordentligt diskade sedan tidigare.

1b) Arbeta säkert:

Här kommer förslag på hur skolan kan arbeta säkert med mathantering:

• Förbered och tillaga specialkost skilt från övrig hantering i köket för att maten inte ska kontamineras. Laga gärna specialkosten först om möjligt.
• För att undvika att elever får fel mat:
  - All mat ska vara märkt med elevens fullständiga namn från tillagningsköket och förpackad så att så att den inte kan komma i kontakt med övrig mat.
  - Läs igenom innehållsförteckningen. Skapa rutin och utse en ansvarig person för att stämma av det som står på maten mot recept och matsedel. Det är bra att dubbelkolla matens innehåll med en kollega.
  - Mat som bereds eller packas om ska märkas med produkt-/receptnamn och dagens datum innan den ställs in i kyl, frys eller förråd.
  - Var noga med att hålla rent överallt där mat hanteras. All personal som hanterar och serverar mat i skolan bör vara noga med handhygien, arbetskläder i köket, rena redskap och arbetsytor samt att specialkost helst bereds på särskild plats skilt från övrig hantering, såväl i kök som på annan plats i skolan.
  - Tänk på att alltid märka individanpassad specialkost tydligt med både för- och efternamn (både låda och lock) till utflykten så att den inte kan  förväxlas med annan mat.

Mer information:

Branschriktlinjer för tillagningskök i kommuner och regioner (Offentlig säker mat, offentligsakermat.se)

Vad säger forskningen?

I Sverige uppskattas ca 20 procent av befolkningen ha någon form av matallergi eller matöverkänslighet. Förekomsten av matöverkänslighet bland barn i Sverige är ca tolv procent medan förekomst av matallergi ligger runt sju procent. Detta innebär att minst en elev per klassrum har någon form av matallergi eller matöverkänslighet. Det är av stor vikt att elever med matallergi får rätt mat som hanteras säkert och som är näringsriktig. Elever med matallergi måste få känna sig trygga och vara säkra på att den mat de får är anpassad till just dem. Forskning har visat att skolbarn som haft flera svåra allergiska reaktioner i samband med skollunchen är mycket försiktiga med ny mat, att äta på nya ställen och det kan leda till rädsla för att äta i skolmatsalen och därmed få ett sämre näringsintag som följd.  

Vidare läsning

• Livsmedelsverkets råd för skolan:
  Nationella riktlinjer för måltider i skolan (pdf, Livsmedelsverket, livsmedelsverket.se)
• Astma- och allergiförbundet erbjuder utbildning för personal i förskola och skola:
  Säker mat i förskola och skola (Astma- och allergiförbundet, astmaoallergiforbundet.se)

Eksem (atopiskt eksem) är vanligt hos skolbarn. I Miljöhälsorapporten (2021) rapporterades att omkring åtta procent av alla tolvåringar hade fått diagnosen eksem av en läkare. Eksemets svårighetsgrad kan variera över tid, oavsett svårighetsgrad är det en behandlingskrävande sjukdom. Eksem är en kliande hudsjukdom som också kan påverka nattsömnen hos eleven, vilket i sin tur kan påverka humöret och koncentrationsförmågan dagtid i skolan. Elever med svårare eksem upplever ofta att detta har en stor påverkan på deras livskvalitet.

Elever som har eksem kan i perioder besväras av en intensiv klåda. Eksem kan också göra ont. Därför är det viktigt att personalen på skolan finns där och har förståelse samt kan stötta eleven när det behövs. Eksem kan förebyggas genom att skolpersonalen tar hänsyn till olika faktorer som kan förvärra elevens eksem, samt att man upprättar rutiner så att skoldagen underlättas. När äldre elever som har eksem ska välja gymnasieutbildning eller vidare studier, är det viktigt att de får medicinsk studie- och yrkesvägledning inför valet.  Skolpersonal har inte det medicinska ansvaret, men kan ge stöd och upprätta rutiner för elever med eksem genom att se elevens behov i olika situationer.

Symtom

Eksem kan variera från milda till svåra besvär. Klåda är ett huvudsymtom vid eksem. Förutom klåda har man torr hud med rodnade utslag, allt från mindre till stora eksemfläckar spritt på kroppen. När eksemet blossar har man ofta en intensiv klåda, med sprucken hud som även kan vätska.

• Klåda (huvudsymtom)
• Torr hud
• Röda utslag
• Fjällande hud
• Upprivna, ibland vätskande sår
• Sprickbildning

Förslag till åtgärder

1. Ta hänsyn till faktorer som kan förvärra elevens eksem:

• Dusch, bad och tvål kan torka ut huden och förvärra eksemet.
• Vissa faktorer i miljön kan ibland förvärra eksemet, till exempel pälsdjur, pollen, men även vissa födoämnen såsom choklad, jordgubbar, tomater eller citrusfrukter med mera.
• Vissa faktorer kan trigga i gång (och försämra) eksemet, som torr luft, stress och varma kläder. För mer information, se ruta om faktorer som kan försämra besvär.
• Eksem kan ibland förvärras av vissa idrotter som till exempel simning (i klorbassäng), eller av ansträngningen i sig (delvis på grund av svettning).
• Eksem kan ibland förvärras i vissa miljöer som till exempel slöjd och hem- och konsumentkunskap.
  
  

2. Ge stöd och upprätta rutiner för elever med eksem så att deras skoldag underlättas:   

• Elever som behöver stöd och hjälp med sitt eksem under skoldagen, exempelvis hjälp med smörjning av eksemet, bör ha en skriftlig handlingsplan från sin läkare.
• Det är viktigt att utgå från elevens behov. En del elever med eksem behöver, till exempel, extra tid efter dusch på gymnastiken, medan andra elever föredrar att inte duscha på grund av att de blir så mycket sämre i sin hud.
• Ibland behövs extra tid för att eleven ska kunna smörja sig och hen kan även ibland behöva få ett avskilt rum för detta för att inte behöva exponera sig inför sina klasskamrater.
• Ibland kan elever som har en besvärlig klåda (se klådcirkeln nedan) behöva få hjälp med att avledas med något som kan hjälpa dem att undvika att klia sig, vilket förhindrar en försämring av eksemet.
• Var uppmärksam på om elever med eksem känner sig generade, utanför eller mobbade. För mer information, se insatsen Inkludera elever med astma/allergi.
• Låt eleven få undvika vissa moment i undervisningen som kan försämra eksemet.
  
  

Faktorer som kan förvärra symtom på eksem:

3. Ge medicinsk studie- och yrkesvägledning vid prao-, gymnasie- och yrkesval

• Det finns vissa yrken där elever riskerar att förvärra sina eksem och därför bör eleven och dess vårdnadshavare få vägledning av studie- och yrkesvägledare inför vissa prao-, gymnasie- eller yrkesval.
• Arbeten som innebär kontakt med vatten, tvål, starka kemikalier, rengöringsmedel, oljor, lösningsmedel, skyddshandskar och livsmedel kan orsaka och försämra eksem. Exempel på sådana yrken är bagare, frisör, barnskötare, kock, bilmekaniker, sjuksköterska/undersköterska, tandläkare/tandsköterska och lokalvårdare.
• Om eleven har svårare eksem kan man överväga yrkesval som har ett så rent och torrt arbete som möjligt för att eksemet inte ska försämras.

Vad säger forskningen?

Eksem hos barn har ökat under senare delen av 1900-talet utan att forskare riktigt vet varför, men både ett ärftligt anlag och miljö spelar en stor roll. Det har visat sig att eksem kan öka risken för andra efterföljande allergiska sjukdomar som till exempel luftvägssjukdomar och astma.

Forskning har visat att barn mellan fem och 15 år är påverkade av sitt eksem genom att eksemet kliar, ömmar och att huden gör ont.  Barn med eksem kan känna sig generade, oroliga eller ledsna på grund av sitt eksem.

Flera studier har visat att barn med eksem har en sämre livskvalitet och att det påverkar hela familjen, det gäller även barn med ett lindrigt eksem. Det har också visats att livskvalitet hos barn med ett generellt eksem är sämre jämfört med barn som har en insulinbehandlad diabetes, epilepsi, psoriasis eller astma. Flickor med eksem upplever en högre påverkan på livskvaliteten än pojkar med eksem. Det finns även en ökad risk för psykisk ohälsa vid eksem, och studier har också visat koppling till depression.   

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos skolbarn och det är cirka tio procent av eleverna som har astma. Det kan finnas flera olika orsaker till att elever får besvär av sin astma i skolan, som vid fysisk ansträngning, kyla eller om eleven är allergisk mot pälsdjur eller pollen. Försämringar kan också utlösas av virusinfektioner samt av faktorer i inomhusmiljön som till exempel dålig ventilation, fukt och mögel, starka dofter, tobaksrök eller bristande städning. Att ha astma kan påverka skolprestationerna, genom till exempel ökad frånvaro på grund av försämringar av astman från inomhusmiljön i skolan men också på grund av ökad trötthet eller andra symtom. En dåligt behandlad astma verkar påverka skolprestationerna mest. 

Skolpersonal har inte det medicinska ansvaret, men de kan stötta elever med astma genom att förebygga och ta hänsyn till de faktorer som kan utlösa eller förvärra astma. Rektor har ansvaret för att barn med astma inte blir sämre i sin sjukdom av skolmiljön och det bör upprättas rutiner för att förebygga astmasymtom hos barnen.

Målet med behandlingen är att elever med astma inte ska ha några symptom och ska kunna leva ett aktivt liv utan att hindras av astman.

Rutiner som bör upprättas för elever med astma:

Medicinering

• Elever som behöver stöd och hjälp med medicineringen av astma under skoldagen bör ha en skriftlig behandlingsplan från behandlande läkare.
• Personalen bör kommunicera med vårdnadshavare hur mycket medicin eleven tagit under skoldagen.
• Personalen bör utbildas i hur inhalationsmedicinen används på rätt sätt för elever som behöver hjälp med medicinering. Utbildning och genomgång av den skriftliga behandlingsplanen bör ges av vårdnadshavare eller allergikonsulent (se faktaruta nedan).
• Att kunskap finns om att elever som är yngre än sex-sju år ofta använder en andningsbehållare till sin astmamedicin som heter spacer. Den kan ibland också användas av äldre elever. Se mer information på:
  - Information vid användning av spray och andningsbehållare - spacer med mask (pdf) 
  - Spacer / andningsbehållare för barn – demofilm (medicininstruktioner.se). 
• Att kunskap finns om att de flesta eleverna över sju år har en pulverinhalator som kan användas vid astmasymtom. Se instruktioner av elevens egen medicin på:
  Medicininstruktioner - Instruktionsfilmer för läkemedel (medicininstruktioner.se)
  välj behandligsområde ”astma” och välj sedan elevens läkemedel.
  Inhalationsteknik med Easyhaler (pdf)
  Inhalationsteknik med Novlizer (pdf)
• Att kunna hjälpa eleven att komma ihåg att ha med sig sin astmamedicin och använda den vid behov i skolan.
  
  

Miljö

• Var uppmärksam på om elever med astma känner sig generade, utanför eller utsatta av andra elever/vuxna se insats ”Inkludera elever med allergi/astma”.
• Se till att kunskap finns om att elever med astma kan försämras av faktorer i inomhusmiljön, därför bör det finnas rutiner för en god inomhusmiljö, bra ventilation och städning osv, se insats "Se över och förbättra inomhusmiljön”.
• Vid allergisk astma mot till exempel pollen eller pälsdjur bör åtgärder vidtas för att minska försämring, se insats ”Minimera nivåer av pälsdjursallergen” och insats ”Skapa rutiner för pollensäsongen”.
• Elever med astma bör kunna uppnå symtomfrihet i skolan och det är av stort värde att göra en genomgång och bedömning av skolans miljö genom att göra en allergirond, se insats ”Gör allergironden till en rutin”.
  
  

Ge stöd vid fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är lika viktigt för elever med astma som för alla andra elever och det är nödvändigt att elever med astma har en bra grundmedicinering (se faktaruta nedan) så att de orkar vara med på fysiska aktiviteter som sker i skolan. Astma är en sjukdom som är individuell och med varierande symtom över tid, vilket gör att eleven ibland kan klara av att göra ett moment som hen inte klarar vid nästa tillfälle. Det är extra viktigt att kunna stötta dessa elever vid fysisk aktivitet och erbjuda dem de anpassningar som behövs för att de ska kunna delta i fysiska aktiviteter.

Allmänna tips till skolpersonal:

• Idrottslärare bör ha kännedom om vilka elever som har astma och hur astma kan påverkas vid ansträngning så förebyggande åtgärder och hänsyn kan tas.
• Påminn elever som behöver att ta astmamedicin innan fysisk aktivitet och under pollensäsong att ta sina allergimediciner.
• Hos elever med allergisk astma mot pollen bör om möjligt fysisk aktivitet inomhus rekommenderas under dagar med mycket höga pollenhalter eller om möjligt utföras på morgonen eller efter regn då pollenhalterna är lägre utomhus.
• Ha kunskap om att vid ansträngningsutlöst astma uppkommer andningsbesvär oftast efter cirka sex minuters ansträngning, men ibland också efter ansträngningens slut.
• Astma ska alltid vara välbehandlad och det är särskilt viktigt vid hård träning eller tävling.
• Intervallträning tolereras oftast bättre för personer med astma. Intervallträning innebär att hög intensitet varvas med lägre intensitet under samma träningspass. Intervallträning kan bedrivas i olika sporter.
• Vid träning i kyla kan värmeväxlare användas, som tar vara på utandningsluftens fukt och värme.

Tips på att förebygga astmabesvär:

• Barn och ungdomar med astma bör ta luftrörsvidgande läkemedel cirka 15 minuter före träning.
• Vara noga med uppvärmning – successiv pulshöjning under 10–15 minuter.
• Varva ner med långsam pulssänkning under fem–tio min.
• Ha luftrörsvidgande läkemedel tillhands att ta vid besvär.

Ge medicinsk studie- och yrkesvägledning vid astma inför prao-, gymnasie- och yrkesval

• Det finns vissa yrken där elever riskerar att förvärra astmasjukdomen och därför bör eleven och dess vårdnadshavare få vägledning av sin studie- och yrkesvägledare. Det minskar risken att få astmasymtom av arbetet och ökar elevens chanser att arbeta kvar och därigenom få ett hållbart arbetsliv.
• Elever med astma bör välja ett yrke där hen inte utsätts för exponeringar av ämnen som försämrar astman. Om eleven har haft astma som barn ökar risken att få astmasymtom som vuxen när hen utsätts för irriterande ämnen i arbetet, se webbsidan Jobba fisk (jobbafrisk.se).
• Mer information om vägledning till personer med astma finns på webbsidan Jobba frisk (jobbafrisk.se) samt i broschyren: Hälsosam yrkesdebut Halsosam yrkesdebut(pdf, regionstockholm.se) där man kan läsa om hur medicinsk studie- och yrkesvägledning kan bedrivas på skolan.

Vad säger forskningen?

Inomhusmiljön i skolan påverkar ibland barn med astma eftersom antalet personer per ytenhet är högre än i de flesta andra inomhusmiljöer och det finns fortfarande brister när det gäller ventilationen. I skolmiljön finns mer allergiframkallande – och föroreningsämnen – jämfört  med andra inomhusmiljöer som i sin tur är förknippat med en ökad astmasjuklighet. Barn med astma rapporterar i mycket högre grad symtom vid exponeringar i miljön av bla kall luft, olika lukter, damm, luftföroreningar.

Studier visar att elever med astma har en sämre livskvalitet jämfört med elever som inte är allergiska eller har astma och sämst livskvalité har de som har en dåligt behandlad astma. Elever med astma har ofta ganska mycket symtom, ofta vid ansträngning och det blir vanligare ju äldre eleven blir. Många elever med astma har ofta fler allergier såsom födoämnesallergi, eksem och allergisnuva.

Användbart material

Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet FoHMFS 2014:19 (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)

Pollenrapporten (pollenrapporten.se)

Spacer / andningsbehållare för barn – demofilm (Medicininstruktioner Sverige, medicinistruktioner.se)  

Samlingsplattform för medicinska instruktionsfilmer (Medicininstruktioner Sverige, medicinintruktioner.se)

JobbaFrisk (jobbafrisk.se)

Halsosam yrkesdebut (pdf, Centrum för arbets- och miljömedicin, camm.regionstockholm.se)

Den vanligaste formen av insektallergi är bi-och getingallergi vilket orsakas av giftet från bi-och getingstick. Risken för att få en allvarlig allergisk reaktion av bi-eller getingstick är mindre än en procent hos alla barn i Sverige som blir stuckna.

Notera att barnet inte behöver ha en allergi för att få symtom från bin, getingar, myggor eller andra insekter eftersom giftet innehåller ämnen som är irriterande för huden som till exempel histamin. Det är vanligt att huden blir röd, svullen och kliar där man blivit stucken.

1. Skapa rutiner för att minimera risken för insektsbett i skolan:

• Låt inte eleven dricka ur öppnade burkar eller flaskor där man inte ser innehållet.
• Täck över maten om ni äter utomhus då mat och sötsaker drar till sig insekter.
• Rensa bort fallfrukt om ni har fruktträd på skolgården.
• Försök behålla lugnet vid påhälsning av till exempel getingar och undvik hastiga rörelser.
• Om en elev har en känd insektsallergi, se till att elevens medicinväska följer var barnet är.
• Vid utflykter ska akutmediciner till elever med känd insektsallergi följa med och vuxna ska ha ansvar.

Vad säger forskningen?

Det finns ingen koppling mellan bi- och getingallergi och andra allergier men risken för att utveckla en bi-och getingallergi ökar för den som blivit stucken många gånger. Även om bi-och getingallergi är ganska ovanligt hos barn är det den näst vanligaste allergin efter födoämnesallergi som kan utlösa en allvarlig allergisk reaktion (anafylaxi).

Studier visar att de som tidigare blivit stuckna av insekter och fått en allvarlig reaktion känner mycket ångest och oro över att det ska hända igen. När det kommer till yngre barn har man även sett att deras föräldrar har en lägre livskvalité och ångest för att deras barn ska bli drabbade.