Alkohol

Alkoholens skadeverkningar under tonåren

Alkohol är i sig ett giftigt ämne som kan påverka flera organ i kroppen, framför allt hjärnans funktioner och sannolikt även dess struktur, vilket bland annat kan innebära följande negativa konsekvenser:

• Levern reagerar med rubbad enzymsammansättning.  
• Störningar i kognitiva funktioner, som till exempel inlärningsproblem.
• En kortsiktig negativ effekt på beslutsfattandet, vilket i kombination med ungdomarnas naturliga impulsivitet kan leda till riskfyllda eller rentav skadliga handlingar, exempelvis olovlig körning, olyckor eller oönskat sex.
• Försämringar av en eventuell underliggande psykisk ohälsa.
• Ökad sannolikhet att få alkoholproblem senare i livet.

Alkoholbruk bland ungdomar i Sverige

• Enligt Folkhälsomyndigheten är alkoholkonsumtion bland ungdomar 15–19 år den riskfaktor som orsakar flest förlorade friska levnadsår och därmed bidrar mest till sjukdomsbördan i denna åldersgrupp i Sverige. Sjukdomsbördan förklaras bland annat av beroendesyndrom, självskadebeteende, våld, transportolyckor och andra olyckor.
• I genomsnitt har alkoholkonsumtionen i Sverige bland ungdomar, både pojkar och flickor, kontinuerligt minskat sedan början av 2000-talet, på grundskola såväl som på gymnasiet. Det gäller samtliga mått av alkohol, såsom andel alkoholkonsumenter, genomsnittlig konsumtion, berusningsdrickande och riskabelt alkoholbruk. Dock har denna nedåtgående trend för årskurs 9 bromsats in de senaste åren (CAN, 2020). 
• Trots den positiva trenden var det, enligt nationella mätningar gjorda av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningen (CAN) 2020, fortfarande nio procent av elever i årskurs 9 som hade en riskkonsumtion av alkohol. Samma mätning från år 2019 hade 21 procent av eleverna i år 2 på gymnasiet en riskkonsumtion. (Ingen mätning gjorde 2020 för gymnasiet på grund av distansstudier).
• I årskurs 9 hade flickorna oftare en riskkonsumtion än pojkarna, dock var förhållande det omvända i gymnasiet, dvs pojkarna hade oftare en riskkonsumtion än flickorna (CAN, 2019 och 2020).
• Om man tar en svensk skolklass i årskurs 9 med 30 elever kan man alltså räkna med att tre elever har en riskabel alkoholkonsumtion. I en motsvarande klass i årskurs 2 på gymnasiet kan det vara sex till sju elever som har ett riskbruk av alkohol.

Lagar och riktlinjer

Alkohollagen (2010:1622) (riksdagen.se)

Till toppen av faktarutan

Ett förbud mot att dricka alkohol i skolan kan ses som en självklarhet. Det kan dock vara bra att konkretisera vilka regler som gäller och vilka påföljderna blir om de bryts. Detta kan göras med en alkoholpolicy.

Innehållet i policyn

• Gör alkoholpolicyn till en del av en gemensam hälsopolicy som till exempel kan innefatta insatser för att främja psykisk hälsa, en tobakspolicy, gemenskap och skolans värderingar, mobbning, etcetera.
• Understryk att medtagande, drickande eller marknadsföring av alkohol är förbjudet under all skoltid, inklusive alla skolrelaterade evenemang såsom resor och klassfester.
• Var tydlig med att policyn innefattar samtliga i skolan, både elever och vuxna, inklusive föräldrar, personal, besökare med flera.
• Policyn bör beskriva tydliga konsekvenser för överträdelser av reglerna.
  
  

Kommunikation

• Förankra konsekvenserna av att bryta mot alkoholpolicyn hos elever och föräldrar. Speciellt viktigt är detta på gymnasiet.

Användbart material

Ytterligare tips på hur man tillämpar en hälsofrämjande policy i skolan kan hittas under ämnet ”Tobak” och insatsen "Minska tobaksbruket genom en tobakspolicy".

Vad säger forskningen?

• Den vetenskapliga evidensen är tyvärr svag när det gäller åtgärder som tillämpas enbart i skolan mot alkoholbruk.
• Systematiska översikter av alkoholprevention och andra åtgärder kopplade till skolmiljö och skolklimat visar att effekten av dessa program på just alkoholbruk är obetydlig.
• De allra flesta skolbaserade program som syftar till att ändra elevernas beteende har haft låg eller kortvarig effektivitet, om ens någon.
• Några enskilda studier som ingick i översikterna visade dock positiva effekter. Elevhälsoportalens hälsofrämjande insatser utgår ifrån dessa. Eftersom insatserna inte utvärderats i flera studier bör man tolka evidensen med stor försiktighet.
• Just skolbaserade policyåtgärder mot alkohol har sällan studerats. En anledning till detta kan vara att förbud mot att dricka alkohol under skoltid eller i skolmiljö betraktas som självklart.
• De mest framgångsrika insatserna mot ungdomars alkoholbruk och dess konsekvenser består av interventioner som involverar hela samhället. Dessa genomförs både i och utanför skolan och går ut på att påverka tillgången till alkohol samt kultur och normer kopplade till alkoholbruk.

Till insatsens topp

ANDT står för Alkohol, Narkotika, Droger och Tobak. År 2016 beslutade regeringen om en strategi för politiken inom dessa områden fram till 2020. Mål nr 2 innefattar bland annat att antalet barn och unga som debuterar tidigt med alkohol ska minska. 

• Involvera familjerna i aktiviteterna

Dela ut övningar som eleven gör hemma med sina vårdnadshavare och skapa nyhetsbrev eller telefonlinje för föräldrar så att en kommunikation mellan skola och familj upprätthålls.

• Involvera skolan systematiskt i aktiviteterna

Involvera skolan genom utställningar, publikationer och utbildning för personal.

• Bjud in det omgivande samhället att delta i aktiviteter

Bjud in frivilliga organisationer, näringslivet, idrottsföreningar och liknande.
Exempelvis kan idrottsföreningar involveras i utställningar; restaurangägare berätta om sitt sätt att förebygga berusningsdrickandet; polis och Systembolaget beskriva sitt förebyggande arbete.

• Skapa och upprätthåll en nära samverkan mellan polis, skola, socialtjänst, ANDT-samordnare samt alkohol- och tobakshandläggare.

Användbart material

Om ANDT-strategin (folkhalsomyndigheten.se)

Vad säger den forskningen?

• Den vetenskapliga evidensen är tyvärr svag för åtgärder mot alkoholbruk som tillämpas enbart i skolan. Systematiska översikter av alkoholprevention och andra åtgärder kopplade till skolmiljö och skolklimat visar att effekten av dessa program på just alkoholbruk är obetydlig.
• De allra flesta skolbaserade program som syftar till att ändra elevernas beteende har haft låg och kortvarig effekt, om ens någon.
• Några enskilda studier som ingick i översikterna visade dock positiva effekter.
• Elevhälsoportalens hälsofrämjande insatser utgår från dessa. Eftersom insatserna inte utvärderats i flera studier man bör tolka evidensen med stor försiktighet.
• De mest framgångsrika insatserna mot ungdomars alkoholbruk och dess konsekvenser består av interventioner som involverar hela samhället. Dessa genomförs både i och utanför skolan och går ut på att påverka tillgången till alkohol samt kultur och normer kopplade till alkoholbruk.

Till insatsens topp