Allmän information om matallergener, luftburen matallergi och annan överkänslighet

Mjölkproteinallergi beror på en reaktion mot proteiner i mjölken.

Hur vanligt är mjölkproteinallergi?

Mjölkallergi är vanligt hos små barn men växer ofta bort i förskoleåldern, men för vissa barn finns den kvar även upp i vuxen ålder. Man räknar med att 0,5 till 1 procent av barnen (beroende på ålder) och 0,1 till 0,2 procent av den vuxna befolkningen är allergiska mot mjölkproteiner.

Mat för barn med mjölkallergi

Vid mjölkproteinallergi måste alla former av mjölk- och mjölkprodukter uteslutas helt ur kosten. Detta gäller komjölk liksom får- och getmjölk. En del barn med svår mjölkallergi kan reagera på mycket små mänger protein, även om de flesta inte gör det.

Om mjölk, ost, grädde, yoghurt eller skummjölk ingår i ett livsmedel måste det stå. I mjölkproteinfri kost måste alla mjölkprodukter, också ost, uteslutas. Även mjölkprodukter som är laktosfria och laktosreducerade måste uteslutas. Vanliga margariner och smör måste också uteslutas. Margariner som tillverkas utan mjölk kan användas.

Bröd och konditorivaror kan vara bakade med mjölk. Det finns olika sorters mjölkproteiner men det är inte tillräckligt att skriva kasein, kaseinat eller vassleproteiner i ingrediensförteckningen. Ordet mjölk måste också finnas med.

Det kan också vara befogat för personer med svår mjölkallergi att undvika att äta choklad och chokladprodukter eftersom det kan finnas halter av mjölkprotein i chokladprodukter utan mjölk i ingrediensförteckningen och utan märkningen "kan innehålla spår av mjölk". Att mörk choklad innehåller mjölkprotein kan bero på att den tillverkats med samma utrustning som mjölkchoklad.

Vid allergi mot ägg reagerar man oftast på äggvitans proteiner. Äggallergi uppträder ofta redan hos små barn, men förekommer också hos äldre barn och vuxna.

Hur vanligt är äggallergi?

Det är oklart hur vanligt det är med allergi mot ägg. Vissa uppgifter tyder på att äggallergi drabbar från 0,5 till 2 procent av barnen. Många barn växer ifrån sin äggallergi medan några får behålla sin äggallergi i vuxen ålder.

Mat för barn med äggallergi

I en äggfri kost måste man utesluta allt som innehåller ägg. Bröd och konditorivaror kan vara bakade på ägg, liksom maränger. Bröd kan även vara penslat med ägg. Ströbröd, liksom panering, kan innehålla ägg. Pajfyllning består ofta av äggstanning. En del pastasorter innehåller ägg, liksom endel såser, som majonnäs. Glass och sorbet kan innehålla ägg.

Baljväxter är en vanlig orsak till allergiska reaktioner. Baljväxter är till exempel jordnötter och soja, ärtor, bönor, groddar, kikärter, linser, lakrits, bockhornsklöver och lupin. Allergin uppträder oftast redan hos barn och kan bestå hela livet. Proteinerna inom denna botaniska familj har stora likheter, och det är vanligt att man är allergisk mot flera baljväxter samtidigt. Många barn med allergi mot till exempel jordnötter kan dock klara att äta övriga baljväxter. Nedan följer information om de vanligaste baljväxterna.

Som vid jordnötsallergi kan barn ha både en ”äkta” nötallergi eller en allergi som handlar om en korsreaktion med björkpollen. Vid en äkta nötallergi kan barnen reagera mycket kraftigt på små mängder nötter. Man kan idag ta blodprov som visar om man har en äkta allergi mot nötter eller om det handlar om en korsallergi mot björkpollen. Vid en korsallergi reagerar barnet oftast med lindriga symtom från mun och svalg (se vidare under rubriken korsallergi)

Vad räknas som nötter?

Hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pekannöt, paranöt, pistage, mandel och macadamianöt räknas som nötter. Jordnöt är inte en nöt utan en baljväxt.

En svår allergi mot nötter växer i regel inte bort. Den som en gång utvecklat allergin får oftast behålla den. Lindriga former av nötallergi kan dock växta bort.

Om det finns en allergi mot cashew eller pistage så ska båda nötterna undvikas eftersom dessa två nötterna är nära besläktade med varandra. Det gäller även om barnet har en allergi mot valnöt eller pekannöt, båda nötterna ska undvikas!

Sesamfrö och senapsfrö är de fröer som flest personer är allergiska mot men allergi mot senapsfrö hos barn är ovanligt. Många fröer täckta av skal kallas för nötter, trots att de inte motsvarar det botaniska släktskapet av nöt.

Mandel är ett frö och inte en nöt. Trots att mandel inte är en nöt så räknas mandel som en nöt i EU:s märkningsregler.

Hur vanligt är det med nötter- och fröallergier?

Nötter och fröer är vanliga orsaker till allergier hos både barn och vuxna. Även små barn kan vara allergiska mot nötter. Man räknar med att prevalensen för nötter är ca 1–2 procent för respektive nöt.

Mat för barn med nöt- och fröallergi

Om nötter ingår i ett livsmedel måste det alltid stå i ingrediensförteckningen. Det gäller också för fröer av sesam eller senap. Att undvika nötter och fröer kan vara svårt, eftersom de ibland döljs i maträtter och bakverk där man inte väntar sig att finna dem.

Nötter och fröer är vanliga i frukostflingor (müsli), bröd, kakor, bakverk, choklad, glass, godis och efterrätter. Nötter kan också finnas i vegetariska och orientaliska rätter och i sallader. Snacks av olika slag består ofta av nötter. Nougat, mandelmassa och bakmassa innehåller till största del nötter,
mandel eller aprikoskärnor. Det är viktigt att alltid läsa ingrediensförteckningen.

Om nötter, sesamfrö och senapsfrö finns i livsmedlet måste det anges. Oväntade reaktioner på nötter och fröer har skett när de inte funnits
med i ingrediensförteckningen som till exempel på choklad, bakverk, bröd och glass, men också i pastasås och panering.

Fiskallergi orsakas ofta av flera olika fiskarter, men kan också vara specifik för ett fåtal arter. Fiskallergi är relativt ovanlig och uppträder i regel under tidig barndom. Den blir vanligtvis bestående men kan också växa bort. Fiskrom, det vill säga ägg från fisk, innehåller en rad proteiner som klart avviker från dem
man finner i fiskkött. Allergi mot fiskrom förekommer dock och några enstaka fall finns beskrivna i litteraturen. Ingen av de som reagerade på fiskrom hade samtidigt allergi mot fisk.

Hur vanligt är det med fiskallergi?

Fisk är en ovanlig allergi bland barn. Mindre än en procent av Sveriges befolkning är allergisk mot fisk.

Mat för barn med fiskallergi?

Vid fiskallergi ska man utesluta alla livsmedel som innehåller fisk, men individuell bedömning görs eftersom vissa barn tål vissa sorter (till exempel lax) men inte andra (till exempel torsk).

Personer som är allergiska mot fisk bör vara försiktiga med oljor framställda från fisk. Proteinrester kan nämligen följa med oljan. Det måste framgå i ingrediensförteckningen om olja är framställt från fisk.

Skaldjursliknande produkter - surimi - tillverkas vanligen av fisk, men kan ibland innehålla en viss andel krabbkött.

Fiskrom som kommer från torsk, lodda, stenbit, laxfiskar (lax, regnbåge, sik och löja) och stör används som livsmedel. Fiskrom, det vill säga ägg från fisk, innehåller en rad proteiner som klart avviker från dem man finner i fiskkött. Allergi mot fiskrom förekommer dock och några enstaka fall finns beskrivna i litteraturen. Ingen av de som reagerade på fiskrom hade samtidigt allergi mot
fisk.

Allergi mot skaldjur uppträder huvudsakligen i vuxen ålder. Vanligen reagerar man både på räkor, krabba, hummer och kräftor som alla är kräftdjur. Vissa tål inte heller snäckor, musslor eller bläckfisk som alla är blötdjur. Det finns inget släktskap mellan fisk- och skaldjursproteiner så personer som är allergisk mot skaldjur är oftast inte allergisk mot fisk och vise versa.

Hur vanligt är det med skaldjursallergi?

Allergi mot skaldjur beräknas förekomma hos 0,2–0,3 procent av befolkningen i Sverige. Mycket ovanligt hos barn.

Mat för barn med skaldjursallergi?

Vid skaldjursallergi ska man utesluta alla livsmedel som innehåller skaldjur.

Spannmålsallergi innebär att man har en allergi mot något eller några av sädesslagen vete, råg och korn och den vanligaste spannmålsallergin  är allergi mot vete. Spannmålsallergi ska inte blandas ihop med celiaki då det är två olika sjukdomar. Den som har spannmålsallergi måste basera sin kost på produkter som är helt fria från vete, råg och korn  som till exempel ris, majs eller hirs.

Hur vanligt är det med spannmålsallergi?

Ungefär 0,1 procent av barnen har en veteallergi.

Mat för barn med spannmålsallergi?

Läs alltid ingrediensförteckningen så att man tar bort livsmedel som innehåller vete, råg och korn.

Man måste utesluta alla vanliga sorter av bröd, mjöl, flingor, skorpmjöl, pasta, bakverk, välling och gröt som innehåller spannmålen ovan. Spannmålen kan också finnas i till exempel såser, korvar och fiskpinnar.

Korsallergi innebär att barnet får allergisymtom av något som de egentligen inte är allergiska mot. Det innebär att de reagerar på ämnen som har en liknande struktur (närbesläktade växter) som det de är allergisk mot. Ofta är överkänsligheten mot olika närbesläktade livsmedel oftast störst vid pollensäsong men förekommer även under andra delar av året.

Korsreaktioner ger i allmänhet endast lindriga reaktioner. Många gånger går det bättre om produkten upphettats först. Proteinstrukturerna förändras lite och det kan räcka för att livsmedlet ska tålas. Till exempel kan ett barn med björkpollenallergi som har en korsallergi mot äpple äta äppelkaka men inte färska äpplen.

Vanligaste är korsallergi mot björkpollen men barnet kan även ha en korsallergi mot gräspollen och gråbo.

Nedan kan du se några exempel på korsreaktioner vid pollenallergi:

• Björkpollenallergi – äpple, nötter av olika slag (oftast hasselnötter), jordnöt, päron, stenfrukter persika, körsbär, plommon, aprikos, mango), jordgubbar, potatisskal, morot, mandel, kiwi.

Mindre vanliga korsreaktioner:

• Gräspollen – spannmål som vete, korn, havre, råg, majs, ris, tomat, jordnötter, ärtor, sojabönor, melon och andra baljväxter
• Gråbopollen – persilja, selleri, morot, paprika, vitlök, örtkryddor (koriander, fänkål, anis, kummin, malört, kamomill), solrosfrö, honung.
• Latex – banan, avokado, kastanj, nektarin, plommon, körsbär, jordnötter.

Symtom vid korsallergi

Klåda i mun och svalg samt svullna läppar som kan sticka och klia och svalg är vanliga symtom vid en korsallergi. Ibland kan man också få nässelutslag, nysningar samt rinnande och kliande ögon. Dessa symtom är sällan allvarliga.

Luftburen matallergi innebär att immunförsvaret även reagerar på luftburna matallergen (proteiner).

Allvarlig luftburen matallergi är extremt ovanligt, även hos barn som kan få svåra allergiska reaktioner vid intag av små mängder av det aktuella livsmedlet. Trots det finns det en utbredd rädsla för allergiska reaktioner orsakade av luftburen matallergi. Misstänkt luftburen matallergi hos barn är också ofta förknippad med mycket oro, det är därför viktigt att dessa barn alltid ska ha kontakt med
en allergiläkare för att få rätt diagnos och information/utbildning.

Symtom vid luftburen allergi

Det är mycket ovanligt att man får objektiva symtom vid luftburen allergi. I de fall det har förkommit symtom så har de varit lindriga allergiska symtom som gick över utan att medicin behövdes ges.

Celiaki (glutenintolerans) är en så kallad autoimmun sjukdom och innebär att man inte tål proteinet gluten i vete, råg, korn, dinkel eller durumvete. Celiaki kan komma när som helst i livet och växer inte bort utan kräver livslång diet utan gluten. Om man äter gluten och har celiaki så skadas tarmen vilket kan leda till näringsbrist. När man slutar äta gluten vid celiaki så läker tarmen.

Det är viktigt att särskilja spannmålsallergi (allergi mot vete, råg och korn) mot celiaki då det är två helt olika sjukdomar/tillstånd, se vidare under spannmålsallergi.

Hur vanligt är det med Celiaki?

I Sverige har ungefär två procent celiaki.

Mat för barn med Celiaki

Barn med celiaki måste följa en glutenfri diet och de rekommendationer de fått av läkare och dietist. Havre är naturligt glutenfritt men barn med celiaki måste äta havre som är specialframställd så att den inte innehåller föroreningar av vete, råg, korn, dinkel eller durumvete. Sådan havre får märkas "glutenfri".

Laktosintolerans beror på brist på enzymet laktas, som behövs för att bryta ned laktos(mjölksocker), i tunntarmen.

Laktosintolerans yttrar sig som "buller" i magen, gasbildning, magont och diarré.

Hur vanligt är det med laktosintolerans?

I princip alla människor har från födelsen och upp till ca. fyra - fem års ålder tillräckligt hög aktivitet av enzymet laktas i tunntarmen och kan därför tillgodogöra sig laktos ifrån olika mjölkprodukter. Det innebär att laktosintolerans i stort sett inte förekommer bland små barn.

Laktosintolerans börjar ge symtom först vid 12–13 årsåldern. Av den vuxna befolkningen i Sverige är det endast 2–3 procent som är laktosintoleranta.

Om ett barn har problem med magen är det troligt att det beror på något annat. Om man misstänker att ett barn reagerar på mjölk är det viktigt att man söker vård för att få rätt diagnos och att man inte på egen hand börjar utesluta mjölk innan man är klar över orsaken till besvären. Det man tror är
laktosintolerans kanske i stället är komjölksproteinallergi, men det kan också finnas andra orsaker.

Laktosintolerans kan också uppstå om tunntarmsslemhinnan skadas på grund av till exempel obehandlad glutenintolerans. Sådan laktosintolerans kallas för sekundär laktosintolerans och går i allmänhet över när den verkliga orsaken till besvären har behandlats.

Mat för barn med laktosintolerans

I laktosreducerad kost måste man begränsa användningen av mjölkprodukter. De flesta med laktosintolerans tål en viss mängd laktos. Hur mycket laktos man tål varierar, men de flesta kan dricka åtminstone en deciliter mjölk dagligen utan symtom. De små mängder laktos som ingår i smör och margarin har vanligen ingen betydelse för barn med laktosintolerans. Detsamma gäller
soppor, såser och blandade charkuteriprodukter. Många tål fil, yoghurt och andra fermenterade mjölkprodukter bättre. Hårdost är generellt fri från laktos.

Vissa specialprodukter finns för den som är laktosintolerant. Exempel är låglaktosmjölk, -fil, -yoghurt och laktosfria produkter.

1. Allergi och överkänslighet (livsmedelverket.se).
2. Nwaru BI, Hickstein L, Panesar SS, et al. The epidemiology of food allergy in Europe: a systematic review and metaanalysis. Allergy. 2014;69:62-75.
3. Venter C, Hasan Arshad S, Grundy J, et al. Time trends in the prevalence of peanut allergy: three cohorts of children from the same geographical location in the UK. Allergy. 2010;65:103-8.
4. Prevalence of common food allergies in Europe: a systematic review and meta-analysis.
5. Läkartidningen 05/2012.
6. Laktosintolerans (rikshandboken-bhv.se).
7. Kost & Näring nationella rekommendationer (kostonaring.se).
8. Lovén Björkman S, Sederholm U, Ballardini N, Beck O, Lundahl J et al. Peanuts in the air ‐ clinical and experimental studies. Clin Exp Allergy 2021. In press.