Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet förebygger ett flertal sjukdomar och har betydelse både för den nuvarande och den långsiktiga hälsan. Därför är det viktigt att etablera hälsosamma aktivitetsvanor redan i unga år.
Folkhälsomyndighetens rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande (2021) för barn och unga 6–17 år:
- Regelbunden fysisk aktivitet: Alla barn och unga 6–17 år bör vara fysiskt aktiva under veckan, både vardagar och helger.
- Minskat stillasittande: Långa perioder av stillasittande bör brytas av och ersättas med någon form av fysisk aktivitet.
- Pulshöjande fysisk aktivitet i genomsnitt 60 minuter per dag: Barn och unga bör i genomsnitt vara fysiskt aktiva i minst 60 minuter per dag, på en måttlig till hög intensitet som ger ökad puls och andning.
- Fysisk aktivitet på hög intensitet och aktiviteter som stärker muskler och skelett minst tre dagar i veckan: Fysisk aktivitet på hög intensitet ger en markant ökad puls och andning. Sådana aktiviteter bör ingå minst tre dagar i veckan, liksom muskelstärkande och skelettstärkande fysisk aktivitet. Aktiviteterna kan ingå som en naturlig del i att leka, springa och hoppa, eller som en del i planerad motion och idrott i skolan eller på fritiden.
Att tänka på:
Folkhälsomyndigheten ger även följande allmänna tips för barn och unga:
- Barn och unga mår bra av att röra på sig regelbundet. Underlätta för barn att röra sig i vardagen och ge möjlighet till en variation av aktiviteter.
- Vanor grundläggs tidigt, att ge förskolebarn och barn möjligheter att vara utomhus bidrar både till mer fysisk aktivitet och till deras utveckling.
- Lite fysisk aktivitet är bättre än inget. Fysisk aktivitet främjar hälsan för barn och unga, även om de inte uppfyller rekommendationerna.
Fördjupning
- Folkhälsomyndighetens rekommendationer:
Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande (folkhalsomyndigheten.se) - World Health Organisations (WHO) rekommendationer:
Fysisk aktivitet och svenska rekommendationer (folkhalsomyndigheten.se) - Urkesföreningar för fysisk aktivitet rekommenderar:
Hur mycket fysisk aktivitet behöver barn och ungdomar? (yfa.se)
Riktlinjer
I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) står det att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (skolverket.se)
Hälsovinster med fysisk aktivitet enligt forskningen
- Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar leder till betydande hälsovinster både för den nuvarande och den långsiktiga hälsan.
- För barn finns det positiva samband mellan fysisk aktivitet och:
- Skeletthälsa
- Mental hälsa
- Kognitiv förmåga
- Muskelstyrka
- Hjärt- och kärlhälsa
- Förekomst av övervikt och fetma - Förstadier till kroniska sjukdomar, exempelvis hjärt- och kärlsjukdom, kan ha sitt ursprung från tidig barndom. Det är därför viktigt att förebygga sjukdomar genom fysisk aktivitet redan i unga år.
Så rör sig barn idag
- Barn blir generellt mer inaktiva från skolåldern.
- Generellt är den fysiska aktiviteten högre hos pojkar än hos flickor.
- Barn vars föräldrar har hög utbildning/inkomst deltar oftare i någon form av organiserad idrott.
Främja fysisk aktivitet i skolan
Skolan kan enligt forskning bidra med flera insatser för att öka den fysiska aktiviteten under skoldagen. Nedan följer förslag på tre sådana evidensbaserade insatser.
Förslag på insatser
Här hittar du förslag på tre olika evidensbaserade insatser som kan främja fysisk aktivitet hos eleverna på din skola.
- Schemalägg idrottslektioner om minst 45 minuter dagligen.
- Intensiteten av fysiska aktivitet bör vara måttlig till hög där måttlig intensitet ger en viss ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning.
- Barn och ungdomar med sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning som inte kan nå upp till rekommendationerna bör vara så aktiva som tillståndet medger.
Vad säger forskningen?
- Många studier med syfte att öka barns fysiska aktivitet i skolan har prövat flera insatser samtidigt. Till exempel olika insatser inom ämnet idrott och hälsa samt olika rastaktiviteter och rörelsepauser. Då studierna är utvärderade i sin helhet är det svårt att avgöra vilka insatser som har haft störst effekt. Därför går det inte att dra slutsatser om hur idrottslektionerna bäst ska organiseras, det vill säga vilka aktiviteter och program som bör användas.
- I vissa studier ses även andra effekter av insatsen än endast en ökad fysisk aktivitet. Till exempel ökad koncentrationsförmåga samt förbättrad motorik och kondition.
- Ericsson I, Karlsson MK (2014) Motor skills and school performance in children with daily physical education in school--a 9-year intervention study. Scand J Med Sci Sports 24: 273-278.
- Walther C, Gaede L, Adams V, Gelbrich G, Leichtle A, et al. (2009) Effect of
increased exercise in school children on physical fitness and endothelial progenitor cells: a prospective randomized trial. Circulation 120: 2251-2259.
Planera in dagliga rörelsepauser som blir strukturerade avbrott i eller mellan stillasittande lektioner.
- Inför två rörelsepauser på cirka tio minuter under rasterna mellan lektionerna, varje dag.
- Inför en rörelsepaus om cirka tio minuter i klassrummet, varje dag.
- Använd rörelseprogram anpassade för barn i skolåldern, till exempel:
- Röris (Friskis och Svettis, friskissvettis.se)
- Pedagogiska övningar kring hälsa (pdf, Region Stockholm, dok.sll.se)
- I Generation Peps inspirationsbank finns tips och inspiration från skolor och andra aktörer för en aktivare skoldag.
Inspirationsbanken (generationpep.se)
Vad säger forskningen?
- Många studier med syfte att öka barns fysiska aktivitet i skolan har prövat flera insatser samtidigt. Till exempel olika insatser inom ämnet idrott och hälsa samt olika rastaktiviteter och rörelsepauser.
- Då studierna är utvärderade i sin helhet är det svårt att avgöra vilka insatser som har haft störst effekt. Därför är det svårt att rekommendera specifika program för rörelsepauser. Men det finns sannolikt många kreativa sätt att organisera rörelsepauser som ökar elevernas fysiska aktivitet.
- Röris från Friskis och Svettis
- Pedagogiska övningar kring hälsa från Stockholms läns landsting (pdf)
- Generation Peps inspirationsbank
I Generation Peps inspirationsbank finns tips och inspiration från förskolor och andra aktörer för en aktivare förskoledag.
Vad säger forskningen?
- Många studier med syfte att öka barns fysiska aktivitet i skolan har prövat flera insatser samtidigt. Till exempel olika insatser inom ämnet idrott och hälsa samt olika rastaktiviteter och rörelsepauser.
- Då studierna är utvärderade i sin helhet är det svårt att avgöra vilka insatser som har haft störst effekt. Därför är det svårt att rekommendera specifika program för rörelsepauser. Men det finns sannolikt många kreativa sätt att organisera rörelsepauser som ökar elevernas fysiska aktivitet.
- Yan-Ping Li, Xiao-Qi Hu, Evert G. Schouten, Ai-Ling Liu, Song-Ming Du, Lin-Zhong Li, Zjao-Hui Cui, Dong Wang, Frans J Kok, Frank B Hu, Guan-Sheng Ma. (2010). Report on childhood obesity in China (8): effects and sustainability of physical activity intervention on body composition of Chinese youth. Biomedical and Environmental Sciences 23: 180-187.
- Murtagh E, Mulvihill M, Markey O (2013) Bizzy Break! The effect of a classroombased activity break on in-school physical activity levels of primary school children. Pediatr Exerc Sci 25: 300-307.
- Whitt-Glover MC, Ham SA, Yancey AK (2011) Instant Recess(R): a practical tool for increasing physical activity during the school day. Prog Community Health Partnersh 5: 289-297.
Raster ses ofta som naturliga fysiskt aktiva avbrott i skoldagen, men alla barn har varken möjlighet eller känner naturlig lust till fysisk aktivitet på raster. Barns möjlighet till fysisk aktivitet under raster påverkas både av pedagogers engagemang i den fysiska leken/aktiviteten samt den fysiska och psykosociala miljön. Forskning visar att när skolpersonal engagerar sig på rasterna genom att ordna aktiva lekar samt tillhandahåller särskild utrustning och redskap främjar de den fysiska aktiviteten hos elever.
- Ge tillgång till utrustning som stimulerar till fysisk aktivitet. Till exempel basketbollar och hopprep.
- Låt skolpersonal initiera och stimulera till olika aktiviteter.
- Planera och schemalägg strukturerade raster med olika roliga aktiviteter veckovis:
- Sjöbomben och 49 andra rastlekar (Hjärt- och lungfonden, yumpu.com)
- Specialpedagogiska skolmyndigheten har publicerat häftet Lekar för alla, med lekar och aktiviteter anpassade för alla barn, även de med funktionsnedsättning.
Lekar för alla (pdf, Specialpedagogiska skolmyndigheten, spsm.se)
Vad säger forskningen?
- Många studier med syfte att öka barns fysiska aktivitet i skolan har prövat flera insatser samtidigt. Till exempel olika insatser inom ämnet idrott och hälsa samt olika rastaktiviteter och rörelsepauser.
- Då studierna är utvärderade i sin helhet är det svårt att avgöra vilka insatser som har haft störst effekt. Därför är det svårt att rekommendera specifika sätt att organisera rastaktiviteter. Men det finns sannolikt många kreativa sätt att organisera rastaktiviteter som ökar elevernas fysiska aktivitet.
- Guinhouya CB, Hubert H, Dupont G, Durocher A. (2005). The Recess Period: A Key Moment of Prepubescent Children's Daily Physical Activity? International Electronic Journal of Health Education 8: 126-134.
- Howe CA, Freedson PS, Alhassan S, Feldman HA, Osganian SK (2012) A recess intervention to promote moderate-to-vigorous physical activity. Pediatr Obes 7: 82-88.
- Verstraete SJ, Cardon GM, De Clercq DL, De Bourdeaudhuij IM (2006) Increasing children's physical activity levels during recess periods in elementary schools: the effects of providing game equipment. Eur J Public Health 16: 415-419.