Fysisk aktivitet

Folkhälsomyndighetens rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande (2021) för barn och unga 6–17 år:

• Regelbunden fysisk aktivitet: Alla barn och unga 6–17 år bör vara fysiskt aktiva under veckan, både vardagar och helger.
• Minskat stillasittande:  Långa perioder av stillasittande bör brytas av och ersättas med någon form av fysisk aktivitet.
• Pulshöjande fysisk aktivitet i genomsnitt 60 minuter per dag: Barn och unga bör i genomsnitt vara fysiskt aktiva i minst 60 minuter per dag, på en måttlig till hög intensitet som ger ökad puls och andning.
• Fysisk aktivitet på hög intensitet och aktiviteter som stärker muskler och skelett minst tre dagar i veckan: Fysisk aktivitet på hög intensitet ger en markant ökad puls och andning. Sådana aktiviteter bör ingå minst tre dagar i veckan, liksom muskelstärkande och skelettstärkande fysisk aktivitet. Aktiviteterna kan ingå som en naturlig del i att leka, springa och hoppa, eller som en del i planerad motion och idrott i skolan eller på fritiden.

Att tänka på:

Folkhälsomyndigheten ger även följande allmänna tips för barn och unga:

• Barn och unga mår bra av att röra på sig regelbundet. Underlätta för barn att röra sig i vardagen och ge möjlighet till en variation av aktiviteter.
• Vanor grundläggs tidigt, att ge förskolebarn och barn möjligheter att vara utomhus bidrar både till mer fysisk aktivitet och till deras utveckling.
• Lite fysisk aktivitet är bättre än inget. Fysisk aktivitet främjar hälsan för barn och unga, även om de inte uppfyller rekommendationerna.

Fördjupning

• Folkhälsomyndighetens rekommendationer:
  Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)
  
  
• World Health Organisations (WHO) rekommendationer:
  WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour (World Health Organization, who.int)
  
  
• Yrkesföreningar för fysisk aktivitet rekommenderar:
  Hur mycket fysisk aktivitet behöver barn och ungdomar? (yfa.se)

Riktlinjer

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) står det att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (skolverket.se)

Hälsovinster med fysisk aktivitet enligt forskningen

• Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar leder till betydande hälsovinster både för den nuvarande och den långsiktiga hälsan.
• För barn finns det positiva samband mellan fysisk aktivitet och: 
  - Skeletthälsa
  - Mental hälsa
  - Kognitiv förmåga
  - Muskelstyrka
  - Hjärt- och kärlhälsa 
  - Förekomst av övervikt och fetma
• Förstadier till kroniska sjukdomar, exempelvis hjärt- och kärlsjukdom, kan ha sitt ursprung från tidig barndom. Det är därför viktigt att förebygga sjukdomar genom fysisk aktivitet redan i unga år.

Så rör sig barn idag

• Barn blir generellt mer inaktiva från skolåldern.
• Generellt är den fysiska aktiviteten högre hos pojkar än hos flickor.
• Barn vars föräldrar har hög utbildning/inkomst deltar oftare i någon form av organiserad idrott.

Planera in dagliga rörelsepauser som blir strukturerade avbrott i eller mellan stillasittande lektioner. Nedan följer några exempel på varianter av rörelsepauser som visat sig kunna främja fysisk aktivitet hos eleverna.

• Inför tre rörelsepauser på fem minuter under lektionstid, varje dag.
• Inför en rörelsepaus på tio minuter under lektionerstid, varje dag.
• Inför konceptet ’The Daily Mile’ under lektionstid, minst tre gånger i veckan. ’The Daily Mile’ innebär att den stillasittande klassrumsundervisning pausas och eleverna instrueras att gå, springa, eller cykla utomhus i 15 minuter.
• Inför två rörelsepauser på cirka tio minuter under rasterna mellan lektionerna, varje dag.
  
  

Vad säger forskningen?

• Insatsen kan leda till positiva effekter på mängden måttlig till högintensiv fysisk aktivitet hos eleverna under tiden de är i skolan. Effekterna kan även kvarstå över hela dygnet.
• I de studier som utvärderat rörelsepauser som ett avbrott under stillasittande lektioner har aktiviteten i huvudsak utförts med måttlig till hög intensitet. Måttlig intensitet ger en viss ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning. Ett undantag är The Daily Mile, där eleverna enligt protokollet är fria att välja vilken hastighet de går, springer eller cyklar i.

Användbart material

Rörelsepauser kan se ut på många olika sätt och det finns sannolikt många kreativa sätt att utforma dem för att främja elevernas fysiska aktivitet. Nedan finner du länkar till material för tips och inspiration när ni på skolan bestämmer er för att skapa en rutin för att införa regelbundna rörelsepauser. Vi vill understryka vikten av att betrakta detta material som enbart inspiration eftersom det inte är just dessa program som har utvärderats i de vetenskapliga studierna. Inspiration till rörelseprogram anpassade för barn i skolåldern kan du hitta via nedanstående länkar:

• Röris (Friskis och Svettis, friskissvettis.se)
• Pedagogiska övningar kring hälsa (pdf, Region Stockholm, dok.sll.se)
• Inspirationsbanken (generationpep.se)

Till insatsens topp

Förutom rörelsepauser finns fler sätt som skolan kan arbeta på för att främja fysisk aktivitet i klassrummet. Nedan följer några exempel på hur skolan kan arbeta för att skapa ett klassrum och en undervisningsmiljö som främjar fysisk aktivitet hos eleverna.

• Byt ut några av de vanliga skrivborden till höj- och sänkbara skrivbord, och inför rutiner för att alla i klassen ges möjlighet att nyttja dessa dagligen.
• Inför rutiner för att bedriva aktivitetsbaserad undervisning under två till tre lektioner i veckan á 45–60 minuter. Aktivitetsbaserad undervisning innebär att man integrerar fysisk aktivitet i den traditionellt stillasittande undervisningen. Detta kan till exempel ske genom inslag av lekar och stafetter.

Vad säger forskningen?

• Att ersätta statiska skrivbord med höj- och sänkbara varianter kan leda till positiva effekter på mängden stillasittande, lågintensiv fysisk aktivitet samt måttlig till högintensiv fysisk aktivitet under lektionstid. Effekterna på mängden stillasittande kan även kvarstå över hela dygnet.
• Insatsen kan ha mervärde i form av att den skapar en bra ergonomi. Se Elevhälsoportalens hälsoområde Ergonomi för mer information.
• Aktivitetsbaserad undervisning kan leda till positiva effekter på mängden total fysisk aktivitet och måttlig till högintensiv aktivitet under lektionstid, samt på mängden total aktivitet och stillasittande över hela skoldagen.

Användbart material

Vid införande av höj- och sänkbara skrivbord finns sannolikt flera sätt att skapa goda rutiner för att alla elever ska ges möjlighet att nyttja skrivborden regelbundet varje dag. I den studie som utvärderade höj- och sänkbara skrivbord infördes en rutin där läraren ansvarade för att eleverna roterade mellan de statiska och de aktiva skrivborden. Genom denna rutin säkerställdes att alla elever gavs möjlighet att spendera minst en timme per dag vid ett höj- och sänkbart bord. Trots att eleverna själva får välja hur mycket de vill sitta ner eller stå upp vid skrivbordet bör de få uppmuntran att stå. Uppmuntran kan ske såväl verbalt från lärare och elever sinsemellan, som genom att skapa påminnelser som placeras vid skrivbordet.

Även för insatsen aktivitetsbaserad undervisning finns det förmodligen många olika kreativa sätt som fysisk aktivitet kan integreras på. Det kan till exempel handla om olika typer av lekar och stafetter. Ett bra riktmärke, baserat på studier, kan vara att minst 15 minuter av den aktivitetsbaserade undervisningen utförs av någon form av måttlig till högintensiv aktivitet. Måttlig intensitet ger en viss ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning.

Nedan finns länkar till material för tips och inspiration när ni på skolan bestämmer er för att arbeta med att skapa en undervisningsmiljö som främjar aktivitet på just din skola. Vi vill betona att detta material endast bör ses som inspiration eftersom det inte är just detta material som har utvärderats i de vetenskapliga studierna, med undantaget ”The Daily Mile”.

• Mer information om bakgrund, utformning, och tips gällande ”The Daily Mile” finns här: The Daily Mile (thedailymile.co.uk)
• Inspiration till hur man kan skapa en undervisningsmiljö som främjar aktivitet, bland annat genom att väva in fysisk aktivitet i undervisningen, går att hitta här: Inspirationsbanken (generationpep.se)

Genom att skapa en skolgård och en utomhusmiljö som stimulerar till lek och rörelser kan skolan bidra till att främja fysisk aktivitet hos eleverna. Nedan följer några exempel på sådana insatser.

• Skapa en skolträdgård/installera pallkragar och organisera odlingsaktiviteter flera gånger i veckan.
• Måla markeringar på marken för att dela in skolgården i olika zoner avsedda för olika typer av aktiviteter och lekar, exempelvis zoner för organiserade aktiviteter och idrotter och zoner för fri lek och utforskande som till exempel hinderbana.
• Minska antalet elever och klasser som befinner sig på skolgården samtidigt för att ge varje barn mer yta att röra sig på.

Vad säger forskningen?

• Att skapa en skolträdgård eller installera pallkragar kan leda till positiva effekter på mängden måttlig till högintensiv fysisk aktivitet hos eleverna under skoltid. Insatsen har även visat sig främja hälsosamma matvanor hos eleverna. Se Elevhälsoportalens hälsoområde Mat för mer information.
• Markeringar/zonindelning och minskat antal barn samtidigt på skolgården kan leda till positiva effekter på mängden total fysisk aktivitet och måttlig till högintensiv aktivitet hos eleverna under rasterna.

Användbart material

Nedan finner du länkar till material för tips och inspiration när ni på skolan bestämmer er för att arbeta med utomhusmiljön. Vi vill understryka vikten av att betrakta detta material som enbart inspiration eftersom det inte är just dessa program som har utvärderats i de vetenskapliga studierna.

• Inspireras med hjälp av material från Naturskyddsföreningen till hur du kan arbeta med skolträdgårdar: Skolträdgården - kostnadsfritt skolmaterial från Naturskyddsföreningen (naturskyddsforeningen.se)
• I Generation Peps inspirationsbank finns du tips och inspiration hur andra skolor arbetat med att skapa en utomhusmiljö som främjar aktivitet: Inspirationsbanken (generationpep.se)

Raster ses ofta som naturliga fysiskt aktiva avbrott i skoldagen, men alla barn har varken möjlighet eller känner naturlig lust till fysisk aktivitet på raster. Barns möjlighet till fysisk aktivitet under raster påverkas både av pedagogers engagemang i den fysiska leken eller aktiviteten samt den fysiska och psykosociala miljön. Forskning visar att när skolpersonal engagerar sig på rasterna genom att ordna och delta i aktiva lekar, samt tillhandahåller stimulerande utrustning och redskap, kan det främja den fysiska aktiviteten hos elever.

• Ge tillgång till utrustning som stimulerar till fysisk aktivitet. Till exempel basketbollar och hopprep.
• Låt skolpersonal initiera och stimulera till olika aktiviteter.
• Skapa rutiner för personal att delta aktivt i elevernas lekar och aktiviteter så mycket som möjligt.
• Planera och schemalägg strukturerade raster med olika roliga aktiviteter veckovis.

Vad säger forskningen?

• När skolpersonal engagerar sig på rasterna genom att ordna aktiva lekar samt tillhandahåller särskild utrustning och redskap, kan det leda till positiva effekter på mängden fysisk aktivitet hos eleverna.
• Många studier har dock inte bara utvärderat dessa komponenter i sig självt, utan som en del i en bredare insats med flera komponenter. Därför går det inte att avgöra vilken roll som var och en av delarna spelar beträffande effekterna på aktivitet.

Användbart material

Nedan finner du länkar till material för tips och inspiration när ni på skolan bestämmer er för att arbeta med att organisera rastaktiviteter. Vi vill understryka vikten av att betrakta detta material som enbart inspiration eftersom det inte är just dessa program som har utvärderats i de vetenskapliga studierna

• Hjärt- och lungfonden har publicerat ett häfte med exempel på roliga rastlekar och aktiviteter: Sjöbomben och 49 andra rastlekar (yumpu.com).
• Specialpedagogiska skolmyndigheten har publicerat häftet: Lekar för alla, med lekar och aktiviteter anpassade för alla barn (Specialpedagogiska myndigheten, spsm.se)

• Schemalägg minst två extra idrottslektioner varje vecka. Aktiviteten bör utföras med måttlig till hög intensitet, där måttlig intensitet ger en viss ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning.

Vad säger forskningen?

• Insatsen kan leda till positiva effekter på mängden total fysisk aktivitet, måttlig till högintensiv aktivitet och stillasittande hos eleverna under tiden de är i skolan och även efter skoldagens slut
• Insatsen kan även leda till positiva effekter på elevernas fysiska förmåga, inklusive kondition och muskelstyrka.
• Insatsen har visat sig effektiv då den förutom extra idrottslektioner kombinerats med aktiv undervisning. Hur mycket respektive del bidrar till effekten går inte att bedöma.