Tobak och nikotin

Tobaks- och nikotinbruk bland ungdomar

• Tobaksdebuten sker vanligtvis under tonåren och den som testar att röka då har högre sannolikhet att bli regelbunden tobaksanvändare jämfört med den som inte testar alls under samma period. Risken är allra störst bland dem som experimenterar med både cigaretter och snus och ökar ytterligare ju oftare man brukar tobak.
• Andelen elever som röker har minskat kraftigt under 2010-talet, både bland elever i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet. Enligt nationella mätningar gjorda av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningen (CAN) år 2025, rökte sju procent av eleverna dagligen/nästan dagligen eller sporadiskt i årskurs 9. Enligt samma undersökning rökte 19 procent av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet dagligen/nästan dagligen eller sporadiskt.
• Andelen elever som snusar har ökat mycket de senaste åren, både i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet. År 2025 uppgav 14 procent av elever i årskurs 9 och 27 procent av elever i gymnasiet år två att de snusar dagligen/nästan dagligen eller sporadiskt vilket omfattar både tobakssnus och vitt snus (CAN 2025). 
• Den största uppgången av snus har skett bland flickor. I årskurs 2 på gymnasiet har andelen flickor som snusar mer än fyrdubblats sedan 2018 och år 2025 svarade 26 procent av flickorna att de snusar (CAN 2025). Ökningen beror i stor del på grund av det vita snuset som är den absolut vanligaste snussorten bland ungdomar idag.
•  

Viktigt med tidiga insatser

Det är viktigt att ta tag i tobaks- och nikotinbruk tidigt eftersom ett beroende kan uppstå långt innan ett dagligt bruk gör det. Det betyder att en ung person som röker så sällan som veckovis redan kan vara beroende av tobak.

Rökning har ett samband med en rad andra riskbeteenden, som drogbruk, skolkning och sämre skolprestationer.  Unga som röker har även mer symtom på psykisk ohälsa, som till exempel psykosomatiska symtom, sömnsvårigheter, nedstämdhet och rädsla. Det är därför viktigt att ge stöd till mer än att ”bara” sluta med rökning.

Lagar och riktlinjer

• Lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter (Sveriges Riksdag, riksdagen.se)
• Lag (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter (Sveriges riksdag, riksdagen.se)

Under de senaste åren har andelen ungdomar som använder nya nikotinprodukter, som till exempel vitt snus och e-cigaretter, ökat kraftigt. De nya produkterna finns i många olika sorter och har ofta design, förpackningar och smaker som tilltalar unga. Tidigare har det varit främst pojkar som använt snus men sedan det vita snusets lanserades har det skett en dramatisk ökning av andelen flickor som snusar.

Eftersom produkterna är nya är kunskapen om deras hälsoeffekter begränsad, särskilt på längre sikt. Men alla tobaks- och nikotinprodukter kan leda till beroende och innebära risker för hälsan. Nikotin tas upp via blodet och sprids vidare till kroppen och binder till nikotinreceptorer som finns i hjärnans belöningssystem. Där frisätts dopamin som ger en känsla av välbehag och detta är en bidragande orsak till nikotinets beroendeframkallande egenskaper. Nikotin påverkar även blodcirkulationen. Pulsen ökar, blodtrycket höjs och kärlens förmåga att vidgas minskar vilket i förlängningen kan bidra till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Forskning visar att unga har ökad risk att fastna i ett nikotinberoende. Studier pekar också på att nikotin kan ha bestående negativa effekter på utvecklingen av hjärnan hos unga. Att använda nikotin under graviditet innebär också risker för den gravida, fostret och det nyfödda barnet.

E-cigaretter

Att röka e-cigarett kallas även för att ”vejpa”. Till skillnad från konventionella cigaretter, där tobak förbränns, hettas en vätska upp i en e-cigarett som skapar en ånga som man sedan andas in. Vätskan består av en bärarvätska (propylenglykol och glycerin), smakämnen och nikotin. Det finns också e-cigaretter utan nikotin.

Andelen ungdomar i Sverige som använder e-cigaretter har ökat dramatiskt de senaste åren. Studier tyder på att användning av e-cigaretter kan ha negativa effekter på hjärt- och kärlsystemet samt på astma, lungor och luftvägar. Förutom nikotin har andra hälsoskadliga ämnen påträffats i vätskan och ångan, till exempel metaller (aluminium och bly) och kemikalier såsom aldehyder, polycykliska aromatiska kolväten och nitrosaminer.

Vitt och traditionellt brunt snus

Vitt snus innehåller nikotin, men inte andra delar av tobaksplantan. Nikotinet och smakämnen tillsätts till växtfibrer. Nikotinhalten varierar men är ofta hög i vitt snus. Det saknas kunskap om det vita snusets hälsoeffekter men det finns forskning gjord på det traditionella bruna snuset som visar att det kan skada hälsan på flera olika sätt.

Forskning visar att det bruna snuset ökar risken för att få typ-2 diabetes och att dö av hjärt-kärlsjukdom, det är dock inte belagt om det finns något samband mellan snusning och att insjukna i hjärtinfarkt eller stroke. Det är inte heller helt klarlagt om det finns något samband mellan att snusa brunt snus och att drabbas av cancer. Några studier tyder på en ökad risk för enskilda cancerformer, såsom matstrupe- och ändtarmscancer. Snusning kan även öka risken för förändringar i tungans slemhinnor och skador på tandköttet.  

Att använda nikotin under en graviditet kan innebära risker både för den gravida och barnet. Nikotinet gör att blodet flödar sämre i livmodern och moderkakan vilket gör att fostret får mindre syre och näring. Fostret växer sämre och väger mindre än det borde göra vid födseln.

Upphettade tobaksprodukter (heat not burn)

I upphettade tobaksprodukter (”heat not burn”) värms tobaken upp så att den avger ånga men utan att börja brinna. Upphettade tobaksprodukter marknadsförs som mindre skadliga än cigaretter men det saknas forskning om dess långsiktiga skadeverkningar.

Det finns forskning som pekar på att upphettade tobaksprodukter höjer blodtryck och hjärtfrekvens samt ökar risken för kärlstelhet. Det finns också studier som tyder på en ökad risk för inflammation i luftvägarna.

I Sverige innebär tobakslagen ett förbud mot att röka på skolgårdar och i lokaler som är till för skolverksamhet. Det kan vara bra att komplettera den med en lokal tobaks- och nikotinpolicy samt tydliga normer på skolan, som också upprätthålls kontinuerligt. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att policyn ska inkludera alla tobaks- och nikotinprodukter, exempelvis cigaretter, e-cigaretter och snus (inklusive vitt snus).

Framtagandet av tobaks- och nikotinpolicyn

• Bjud in skolledning, lärare, övrig skolpersonal, elevrepresentanter och föräldrar att vara med i framtagandet av policyn.
• Poängtera vikten av att all personal visar sitt stöd för tobaks- och nikotinpolicyn – oavsett personliga åsikter eller eget tobaks- och nikotinbruk.

Innehållet i tobaks- och nikotinpolicyn

• Var konkret i policyn och upprepa inte enbart vad lagen föreskriver, som till exempel förbud att röka och vejpa på skolgården.
• Ta upp frågor som rör den lokala skolverksamheten, som att policyn bör gälla alla vuxna och elever som befinner sig i skolan. Forskning visar att skolor med tobaksförbud som inkluderar både vuxna och elever har en lägre andel elever som brukar tobak. Det ger ett starkare budskap och gör det lättare att vara konsekvent om policyn omfattar alla.
• Ett tobaks- och nikotinförbud som gäller hela skoltiden gör det lättare att motivera att rökning, snusning och andra nikotinprodukter omfattas av policyn. Begreppet skoltid innefattar även aktiviteter utanför skolans område, som friluftsdagar, studiebesök och skolresor.
• Ett tobaks- och nikotinförbud som bara gäller på skolområdet kan innebära att exempelvis rökning flyttar ut utanför skolområdet.
• Innehållet i policyn bör vara kort och koncist men tydligt beskriva de regler som gäller kring tobak och nikotin på skolan.

Åtgärder för överträdelse

• Ange i policyn vilka åtgärder som ska vidtas då någon bryter mot skolans tobaks- och nikotinpolicy. Tydliga åtgärder är av stor vikt för både eleven och den anställde.
• Ge utbildning, stöd och rådgivning till elever och personal som bryter mot policyn (se nedan ”Stöd till elever och personal”).
• Informera föräldrar om att deras barn använder tobaks- eller nikotinprodukter och erbjud stöd från lärare.

Stöd till elever och personal

• Ange i policyn hur skolan kan stödja elever eller personal som använder tobaks- och nikotinprodukter att sluta.
• Erbjud rådgivning på plats (kräver att personal på elevhälsan har lämplig utbildning).
• Hänvisa till vårdcentralen.
• Hänvisa till den nationella telefonlinjen Sluta-Röka-Linjen. (Tel. 020 84 00 00). 

Kommunikation och spridning

Platser och situationer att sprida tobaks- och nikotinpolicyn:

• I olika forum i skolan, exempelvis vid årliga sammanträden med familjer.
• På skolans hemsida eller skolplattform.
• I särskilt informationsmaterial för besökare och personal.
• I e-post till familjer varje termin.
• På affischer som placeras i varje klassrum, varje lärarrum och i lokaler där besökare kan vistas.

Tillsyn och upprätthållande

• Låt policyn vara ett levande dokument som följs upp och ständigt utvecklas.
• Upprätthåll tobaks- och nikotinpolicyn genom kontinuerlig tillsyn.
• Se till att lärare och annan skolpersonal finns närvarande vid raster och luncher.
• Informera och påminn elever, föräldrar och ny personal om skolans policy.
• Stödja skolpersonal om konflikter uppstår.
• Diskutera policyn med eleverna i undervisning om tobak och nikotin.

Användbart material

• På Tobaksfri skoltid av Non Smoking Generation finns vägledning och verktyg som hjälper skolor i arbetet för en tobaksfri skoltid.
  
  Tobaksfri skoltid (Non smoking generation, tobaksfriskoltid.nu)

Vad säger forskningen?

Det finns otillräcklig evidens om vilka insatser som är effektiva för att begränsa ungdomars tobaks- och nikotinbruk, då detta studerats bristfälligt både i Sverige och internationellt. Studier har dock visat att vissa aspekter av en lokal policy mot tobak på skolnivå kan förhindra rökning, åtminstone under skoltiden.

Olika studier utförda i europeiska länder föreslår att en skolpolicy är mer kostnadseffektiv än upplysning och utbildning och att den mest effektiva komponenten av en policy är att eleverna känner till att konsekvenser av överträdelse tillämpas.

En kvalitativ studie i Sverige understryker behovet av en samsyn på tobakspolicy bland skolpersonal, som ska få stöd av ledning och närsamhälle i att tillämpa konsekvenser av överträdelse.

En tobaksfri skoltid kan ha en avgörande roll för att skjuta upp tobaksdebuten eller undvika att använda tobak. Till exempel visade en svensk studie att eleverna ansåg att en snusfri skoltid var en förutsättning för att kunna avsluta sitt bruk.

Att erbjuda stöd för att sluta till elever som använder tobaks- eller nikotinprodukter på skoltid främjar följsamheten till skolans policy bättre än att enbart sanktionera beteendet.

Till insatsens topp

Det finns en relativt stark evidens för att försäljning av tobak i närheten av hem och skola har en inverkan på ungdomars tobaksbruk. Detta har inte bara konstaterats för traditionella produkter (till exempel cigaretter), men också för nya produkter som till exempel e-cigaretter. Skolan har inget eget mandat i att utöva tillsyn över tobaksförsäljare men kan meddela kommunens tillsynshandläggare om de skulle se, eller misstänka, att försäljning av tobaks- och nikotinprodukter sker till minderårig.

Vad säger forskningen?

• Att införa tillsyn i närområdet, som till exempel av kiosker och butiker runt skolan som säljer tobak, har föreslagits i några studier, även om evidens av dess effektivitet är svag.
• Det finns en ganska stark evidens att försäljning av tobak i närheten av hem och skola har en inverkan på ungdomars tobaksbruk, åtminstone vad gäller att börja experimentera.

Till insatsen topp