Mat

Goda matvanor under barndomen är nödvändiga för att barn ska växa och utvecklas optimalt. Goda matvanor ger också bra förutsättningar för en bättre hälsa genom hela livet. Enligt skollagen ska skolan erbjuda näringsriktiga måltider, men det är bara en del av arbetet med att främja goda matvanor. Måltidsmiljön spelar också en stor roll när det kommer till hur eleverna äter och det gör även kunskap om vad bra matvanor är.

Så äter barn och unga idag

Den senaste nationella kostundersökningen "Riksmaten ungdom", genomförd av Livsmedelsverket 2017, visar att barn och ungdomar generellt äter för lite frukt och grönsaker, för mycket rött kött och charkprodukter samt för mycket godis, kakor, snacks och läsk (livsmedel som tillför energi men lite annan näring).

Kostundersökningen visade även att matvanorna är sämre bland de som har föräldrar med kortare utbildning eller lägre inkomst. Det innebär att skolan har stora möjligheter att bidra till en mer jämlik hälsa, eftersom alla barn oavsett bakgrund erbjuds skollunch.

Till kostundersökningen "Riksmaten ungdom"

Risker med ohälsosamma matvanor 

Idag är ohälsosamma matvanor bland de största riskfaktorerna för ohälsa i Sverige. Att ha ohälsosamma matvanor som barn kan leda till över- eller undervikt och ökar också risken för fortsatta ohälsosamma matvanor som vuxen. Vuxna med ohälsosamma matvanor löper högre risk att drabbas av kroniska sjukdomar, till exempel fetma, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och cancer.

Lagar och riktlinjer

• Sedan 2011 ska alla skolmåltider, enligt skollagen, vara näringsriktiga. Lunchen i grundskolan ska ha de nordiska näringsrekommendationerna som utgångspunkt och i genomsnitt bidra med 30 procent av det dagliga energi- och näringsbehovet.
  De nordiska näringsrekommendationerna (Livsmedelsverket, livsmedelsverket.se)
• Livsmedelsverket ger ut "Nationella riktlinjer om måltider i skolan". Råden omfattar förslag om menyplanering, hur skolmåltiderna kan integreras i den pedagogiska verksamheten, hur och när de bör serveras och hur skolan kan sträva efter hållbara måltider, med mera.
  Nationella riktlinjer för måltider i skolan (pdf, Livsmedesverket, livsmedelsverket.se)
• Skolverket och Livsmedelsverket har gett ut foldern "Skolmåltiden – en viktig del av en bra skola" som beskriver hur och varför bra skolmåltider kan bidra positivt till skolans verksamhet.
  Skolmåltiden – en viktig del av en bra skola (pdf, Livsmedelsverket, livsmedelsverket.se)

Till faktarutans topp

När barn får ökad tillgång till bra mat i skolan leder det till bättre matvanor. Eftersom mat serveras vid olika tillfällen i skolan finns det oftast flera sätt att förbättra det utbud som erbjuds.

Förslag på åtgärder

• Ändra lunchmenyn så att den innehåller mer grönsaker.
• Servera mer växtbaserade måltider, antingen vegetariska rätter eller genom att minska på proportionerna av kött/fisk i rätterna och ersätta med växtbaserade proteinalternativ som till exempel baljväxter eller sojabaserade produkter.
• Utöka utbudet på salladsbuffén. Erbjud flera grönsakskomponenter, separat såväl som blandade, och se till att ha en stor andel grova grönsaker. Lägg också gärna till frukt på salladsbuffén.
• Om mellanmål och frukost serveras på fritids eller i skolan, inkludera mer frukt och grönsaker i dessa.
• Tänk på att göra det lättillgängligt och attraktivt att välja frukt och grönsaker.
• Placera salladsbuffén före den varma rätten.
• Erbjud uppskuren frukt och grönsaker till mellanmål eller frukost. Variera sorterna så mycket det går.
• Se över vad som serveras utöver de regelbundna måltiderna. Till exempel i kafeterian eller vid speciella tillfällen, såsom födelsedagar, sportevenemang och liknande. Det kan bli rätt många sådana under en termin och alla bidrar de till kostens helhet.
• Se till att vatten finns lättillgängligt under lunchen men även under hela skoldagen.

Vad säger forskningen?

• När barn får ökad tillgång till bra mat äter de också bättre. Skolor kan få elever att äta mer frukt och grönsaker genom att arbeta aktivt med att skapa goda och hälsosamma menyer som innehåller mer frukt och grönsaker. Att i allmänhet öka tillgängligheten till frukt och grönsaker i skolan och att göra hälsosamma val attraktiva har visat sig påverka barns matvanor positivt.
• Att göra vatten lättillgängligt gör att barn dricker det framför andra typer av drycker. Även om det sällan serveras läsk eller juice till lunch i svenska grundskolor så händer det att sådan dryck säljs i kafeterian eller i automater eller serveras på fritidshem.

Användbart material 

Utvärdera skolmåltidens utbud och näringsriktighet med hjälp av det kostnadsfria verktyget SkolmatSverige. Använd delarna ”Utbud” och ”Näringsriktighet” för att utvärdera vad som serveras till lunch, i kafeterian och eventuella andra måltider. Efter slutförd enkät får skolan automatisk återkoppling med vägledning till förbättringar.
SkolmatSverige (skolmatsverige.se)

Till insatsens topp

Utveckla en policy som anger hur skolmåltiderna ska komponeras samt hur måltider vid övriga tillfällen, som särskilda evenemang, högtider och liknande ska utformas. Eftersom skollagen sedan 2011 anger att skolmåltiden ska vara näringsriktig, kan policyn med fördel beskriva hur man praktiskt använder sig av de nordiska näringsrekommendationerna.

• De nordiska näringsrekommendationerna 2023:
  Nordic Nutrition Recommendations 2023 (pdf, norden.org)

Vad säger forskningen?

Flera studier har visat att skolor som skriver en måltidspolicy har färre barn som konsumerar ohälsosam mat och dryck under skoltiden. Studierna visar även att en välskriven kostpolicy kan få barn att äta mer frukt och grönsaker och välja hälsosammare drycker. Viktiga aspekter att tänka på är att identifiera inblandade aktörer relaterade till skolan (till exempel rektor, lärare, skolkökspersonal, leverantörer, föräldrar etcetera.) och att skapa en tydlig ansvarsfördelning, att integrera policyn i skolans verksamhet samt att klargöra resurser, kompetens och kommunikation. Att utvärdera och följa upp implementeringen av en policy är också av stor vikt.

Användbart material

Ta hjälp av det kostnadsfria verktyget SkolmatSverige för att ta fram en måltidspolicy:

• SkolmatSverige (skolmatsverige.se)

Till insatsen topp

Pedagogerna har stora möjligheter att hjälpa barnen skapa hälsosamma matvanor. Som pedagog kan man lära ut om mat och vikten av bra matvanor, och som förebild visa vad bra matvanor är. Förutom att ingå i hem- och konsumentkunskapen, kan hälsosamma matvanor även integreras i övriga skolämnen.

• Använd ämnet mat och hälsosamma matvanor som ett pedagogiskt verktyg. Utöver hem- och konsumentkunskap går det utmärkt att prata kring hälsosamma matvanor i många fler ämnen såsom naturvetenskap, samhällskunskap och idrott och hälsa. Det går även bra att anknyta mat till exempelvis geografi, biologi, kemi och historia.
• Skolkökspersonal kan bjudas in till klassrummet för att prata livsmedel och hälsosam matlagning och det kan erbjudas studiebesök till skolköket som en del av hem- och konsumentkunskapen.
• Skapa en skolträdgård eller en odlingslott för att använda som ett verktyg för pedagogiska aktiviteter. Där kan pedagogerna lära ut om hela processen från jord till bord, inklusive hälsosam matlagning och provsmakning där eleverna deltar.
• Skapa en policy (kan ingå i måltidspolicy, se insats 2) där utbildning i kost och hälsa, hälsosamma matvanor och matlagning integreras i den övriga undervisningen.
• Involvera föräldrar i workshops eller evenemang med hälsosam mat som tema.
• Låt barnen lära ut om hälsosamma matvanor till varandra på en lagom nivå anpassad till deras ålder. Att själv lära ut är ett utmärkt sätt att förstå ett skolämne och detta tillvägagångssätt gör också att barnen agerar som förebilder för varandra samt att det främjar goda relationer och en god sammanhållning i klassen.
  
  

Vad säger forskningen?

• Klassrumslärare är viktiga förebilder för elever och har goda förutsättningar att hjälpa elever att lära sig om mat och livsmedel, vad bra matvanor är och varför det är viktigt. Förutom att pedagogerna agerar som förebilder vid måltiderna, har de även möjligheten att använda skolmat som ett pedagogiskt verktyg. Pedagoger kan integrera och knyta an till teman som livsmedel, kost och måltider i många övriga skolämnen.
• Något som i många vetenskapliga studier visat sig vara effektivt för att påverka barns kunskap om matvanor och hur de äter är en skolträdgård. En skolträdgård kan liknas vid en kolonilott som finns på skolområdet eller i närheten av skolan. Där kan barnen lära sig om, och arbeta med, frukt och grönsaker i en naturlig miljö. Trädgården kan även användas för att lära elever om odling, kretsloppet, kompostering och om hela processen från jord till bord inklusive matlagning samt att äta tillsammans.
• Många studier visar att en policy för skolmåltider och undervisning i kost och hälsa bidrar till ökade kunskaper om hälsosamma matvanor hos barnen.
• Flera studier visar även att provsmakningsaktiviteter, till exempel att testa nya frukter och grönsaker, kan leda till ökad kunskap och ökat intag av hälsosam mat.
• Att involvera föräldrar i aktiviteter kring mat har också visats ha en positiv påverkan på barnens kunskap och på deras matvanor.

Användbart material

Använd verktyget SkolmatSverige. Använd delen ”Service och pedagogik” för att utvärdera hur skolan integrerar mat och måltider i undervisningen och hur pedagogerna och skolmåltidspersonal jobbar med lunchens pedagogiska potential. Skolan får automatisk återkoppling med vägledning till förbättringar.

Ta hjälp av SkolmatSverige:

• SkolmatSverige (skolmatsverige.se)

Livsmedelsverkets folder "Skolmåltiden – en viktig del av en bra skola" beskriver skolmåltidens koppling till kursplanerna och hur skolmåltider och mat kan integreras i olika ämnen såsom till exempel matematik, idrott och hälsa och naturkunskap.

• Skolmåltiden – en viktig del av en bra skola (pdf, Livsmedelsverket, livsmedelsverket.se)

"Mat för alla sinnen" är en handledning från Livsmedelsverket för årskurs 4-6 i sensorisk träning enligt SAPERE-metoden. SAPERE-metoden är en laborativ metod där barn utforskar mat med sina sinnen. Syftet är att grundlägga ett intresse och en nyfikenhet för livsmedel och den egna kroppens fysiologi.

• Mat för alla sinnen (pdf, Livsmedelsverket, livsmedelsverket.se)

Få tips, idéer och material för att jobba med odling från Göteborgs botaniska trädgård:

• Odling (Göteborgs botaniska trädgård, botaniska.se)

Använd Naturskyddsföreningens omfattande guide för hur man startar en skolträdgård:

• Skolträdgård (Naturskyddsföreningen, naturskyddsforeningen.se)

Till insatsens topp

• Pedagogisk lunch innebär att personal och pedagoger äter tillsammans med barnen och agerar förebilder genom att äta hälsosamt enligt tallriksmodellen, uppmuntra barnen till nyfikenhet och att utforska nya livsmedel och smaker.
• Den pedagogiska lunchen ger tillfälle att bygga goda relationer mellan barn och vuxna och en möjlighet för pedagoger att knyta an samtal om mat till olika skolämnen såsom kultur, naturvetenskap, biologi, matematik och samhällskunskap.

Vad säger forskningen?

Barn påverkas av den miljö de möter i skolans matsal, både den fysiska och den sociala. Studier visar att personal och pedagoger kan ha en positiv inverkan på barnens matval genom att delta i lunchen.

Användbart material

Utvärdera hur skolan jobbar med skolmåltiden idag med hjälp av verktyget SkolmatSverige. Använd delen ”Service och pedagogik” för att utvärdera restaurangens miljö samt även hur pedagogerna och skolmåltidspersonal jobbar med lunchens pedagogiska potential. Efter avslutad enkät får skolan automatisk återkoppling med vägledning till förbättringar.

Ta hjälp av SkolmatSverige:

• SkolmatSverige (skolmatsverige.se)

I Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i skolan finns råd om
hur skolmåltiderna kan integreras i den pedagogiska verksamheten.

• Nationella riktlinjer för måltider i skolan (pdf, Livsmedelsverket, livsmedelsverket.se)

Till insatsens topp

• Sätt upp affischer eller annat material i skolans lokaler och i lunchrummet som informerar och uppmuntrar elever att göra hälsosamma livsmedelsval och att äta mer frukt och grönsaker.
• Om möjligt kan information om hälsosam mat också visas digitalt via skärmar i skolans lokaler.
• Servera skuren frukt i fina skålar.
• Sätt ut etiketter med namn och beskrivning av frukternas och grönsakernas hälsosamma effekter.
• Skapa evenemang, till exempel en matfestival, med hälsosam mat och matlagning som tema. Även föräldrar kan bjudas in att delta för att på så sätt knyta an barnens kunskap till föräldrarnas och inspirera hela familjen att laga och äta hälsosamt.

Vad säger forskningen?

• Det sätt som frukt och grönsaker presenteras, hela eller skurna, samt hur grönsakerna ”marknadsförs” till barnen har visat sig öka sannolikheten för att de väljs och äts.
• Affischer och annat material med budskap om hälsosamma matvanor har också visat sig ha positiva effekter på barns matvanor.

Till insatsens topp

Det är otroligt viktigt att eleverna har tillräckligt med tid för att hinna äta skollunch i lugn och ro. Forskning visar att tillräckligt med tid till lunch resulterar i att barn ökar intaget av grönsaker och kan även leda till minskat matsvinn. Lunchen kan med fördel schemaläggas.