Psykisk hälsa

• Enligt Socialstyrelsen ökar den psykiska ohälsan bland unga sedan 1990-talet.
• Ökningen av psykisk ohälsa gäller främst depression, ångest, adhd och substansbruk. Även ätstörningar, självskadebeteenden och självmordstankar förekommer.
• Enligt en rapport från Socialstyrelsen hade under 2023 omkring tolv procent av flickorna och pojkarna i åldrarna 10–17 år någon form av kontakt med sjukvård för psykisk ohälsa, eller medicinerades för psykisk sjukdom (jämfört med sex–sju procent under 2019). Det finns också ett betydande mörkertal eftersom många inte söker hjälp.
  Förekomst av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna (pdf, Socialstyrelsen,  socialstyrelsen.se)
• Under 2019 hade sammanlagt sex procent av flickorna och sju procent av pojkarna i åldrarna 10–17 år någon form av kontakt med sjukvård för psykisk ohälsa, eller medicinerades för psykisk sjukdom. Det finns också ett betydande mörkertal eftersom många inte söker hjälp.
• Nära 50 barn och ungdomar som är yngre än 20 år, tar varje år sina liv i Sverige. Cirka tio gånger fler genomför självmordsförsök, och hundra gånger fler utför allvarliga självskadehandlingar. Den bakomliggande orsaken är oftast psykisk sjukdom eller ohälsa, men symptombilden är oftast mycket komplex.
• Forskning visar att det finns ett samband mellan elevers psykiska ohälsa och sämre skolprestationer samt problematisk skolfrånvaro.
• Psykisk ohälsa ökar också risken för exempelvis socialt utanförskap och svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden, såväl som för kriminalitet och substansbruk.

Ogiltig skolfrånvaro är enligt forskning förknippat med sämre skolprestationer, en rad riskbeteenden och olika former av psykisk ohälsa. Orsakerna till varför elever är frånvarande från skolan varierar, vilket gör att lösningarna kan behöva individanpassas. Skolan bör dock vara konsekvent i hur man registrerar, hanterar och stödjer elever som är frånvarande. En tydlig handlingsplan för detta bör finnas, där lösningarna utformas i nära samarbete med elevhälsan och barnens föräldrar eller vårdnadshavare. 

Handlingsplanen bör inkludera följande fem steg

1. Då en elev är frånvarande från en lektion eller annan obligatorisk aktivitet, utan giltig anledning, ska detta registreras i en databas av skolans personal samma dag.
2. Personalen informerar elevens föräldrar/vårdnadshavare om frånvaron samma dag som den sker, till exempel via telefonsamtal, sms eller mejl.
3. Om frånvaron är återkommande ska detta följas upp genom samtal mellan eleven och elevhälsan. Målet med detta samtal är att utreda orsakerna bakom frånvaron. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid eventuell psykisk ohälsa och/eller påfrestningar i elevens familje- och levnadssituation.
4. Elevhälsan ska utifrån detta samtal ta beslut om:
   a) hur den fortsatta kontakten med barnets vårdnadshavare bör se ut.
   b) eventuella specialpedagogiska resurser bör sättas in
   c) eleven har behov av regelbunden kontakt med elevhälsan eller av myndighetsstöd (till exempel socialtjänst).
5. Regelbundna mätningar av frånvaron på skolan ska göras med hjälp av frånvaroregistret, och rutinerna följas upp för att säkerställa att de följs.

Användbart material

• Skolverket och Socialstyrelsen har under åren 2023-2025 genomfört en nationell satsning för att förbättra samverkan kring skolfrånvaro. Detta har utmynnat i en rapport som fungerar som stöd till alla som är intresserade av att arbeta med skolsociala team eller liknande samverkansarbete inriktat på skolfrånvaro.
  Att arbeta tillsammans kring skolfrånvaro: Stöd för en strukturerad samverkan mellan skola och socialtjänst (pdf, Socialstyrelsen, socialstyrelsen.se) 
• Skolverkets definitioner av:
  Frånvaro i skolan (Skolverket, skolverket.se)
  
  

Vad säger forskningen?

• Ogiltig skolfrånvaro är förknippat med sämre skolprestationer, en rad riskbeteenden och olika former av psykisk ohälsa.
• Skolan kan dock arbeta systematiskt och förebyggande genom att ha ett tydligt system för hur problematisk frånvaro ska hanteras, vilket beskrivs i handlingsplanen ovan.
• I de studier som undersökt insatser för att minska problematisk frånvaro är de vetenskapliga metoderna i många fall bristfälliga. De flesta av dem är internationella och det är oklart hur väl denna forskning speglar svenska förhållanden. Därmed är det svårt att dra bestämda slutsatser om vad som fungerar.
• Dock visar majoriteten av utförda studier att de flesta typer av insatser har positiva effekter, vilket understryker att det är både viktigt och lönsamt att genomföra insatser mot problematisk skolfrånvaro.

Till insatsens topp

Att höja skolpersonalens kunskaper om psykisk ohälsa ökar deras möjlighet att upptäcka elever som behöver stöd och ökar beredskapen att erbjuda tillfälligt stöd. Kursen ”Första hjälpen till psykisk hälsa - ungdomsversion” är ett effektivt sätt att höja kunskapsnivån och den har starkt stöd av forskningen. 

I Första hjälpen till psykisk hälsa finns två typer av utbildningar. Den ena utbildningen ges av certifierad kursinstruktör till enskild personal och den andra är en instruktörsutbildning för skolpersonal som sedan vill kunna utbilda sina kollegor och resterande skolpersonal. 

Första hjälpen till psykisk hälsa-utbildning för all personal:

• Utbildningen är 14 timmar lång och sker normalt under 2,5 dagar. Inga förkunskaper krävs.
• Max 20 personer kan delta vid varje utbildningstillfälle.
• Inte bara lärare utan all typ av personal som har kontakt med elever kan utbildas. Detta ökar möjligheterna till samverkan och utbyte av erfarenheter under kursens gång.
• Efter utbildningen bör skolan diskutera rutiner som berör elever med psykisk ohälsa utifrån utbildningens lärdomar och elevhälsans riktlinjer. Detta kan öka chansen att kunskapen omsätts i skolans vardagliga arbete.

Instruktörsutbildning för Första hjälpen till psykisk hälsa:

• Utbildningen är fem dagar och ger deltagaren alla verktyg som krävs för att utbilda andra personer i Första hjälpen till psykisk hälsa.
• Max cirka 20 personer kan delta vid varje utbildningstillfälle.
• Genom att utbilda minst två Första Hjälpen-instruktörer får skolan möjligheten att utbilda egen personal i Första Hjälpen-utbildningen.
• Detta är särskilt fördelaktigt om kursen ska levereras till en stor mängd personal.
• Efter utbildningen bör skolan diskutera rutiner som berör elever med psykisk ohälsa utifrån utbildningens lärdomar och elevhälsans riktlinjer. Detta kan öka chansen att kunskapen omsätts i skolans vardagliga arbete.
  MHFA - Första hjälpen till psykisk hälsa (Karolinska Institutet, ki.se)

Vad säger forskningen?

• Utbildningsprogrammet Första Hjälpen till Psykisk Hälsa har utvärderats i ett flertal studier med positiva resultat.
• En studie har testat utbildningsprogrammet bland gymnasieskolpersonal i Australien. Där man fann att utbildningen ledde till förbättrade kunskaper och attityder hos lärarna samt stärkte deras självförtroende att erbjuda stöd till elever som mår dåligt. Sammantaget har insatsen starkt stöd av forskningen.
• Svenska barn som befinner sig i allvarlig psykologisk kris talar inte alltid om detta för vården. För elever som inte är verbalt kommunikativa, kan det göra stor skillnad att ha skolpersonal som på eget initiativ frågar barnen om hur de mår, och uppmärksammar de som eventuellt lider i tystnad.

Till insatsens topp

Forskning visar att ett stort hinder för många unga personer som funderar på att söka hjälp för psykisk ohälsa är rädslan för vad andra ska tycka och tänka om dem. Unga personer kan vara mindre benägna att söka hjälp hos skolans resurser om de befarar att konfidentialiteten kommer att brytas. Därför är det viktigt att förhindra att elever upplever stigmatisering när de kontaktar elevhälsan. Skolan bör försäkra sig om att vägen till elevhälsans resurser är så diskret och anonym som möjligt.

• Planera och skärma av elevhälsans väntrum så att elever kan vistas där utan att andra elever eller lärare får insyn. Den bör därför inte ligga i närheten av klassrum, direkt bredvid ett trapphus eller andra lokaler där elever och lärare ofta vistas.
• Skydda elevhälsans mottagning från insyn. Sätt persienner i fönster som vetter mot gården, exempelvis.
• Gör det möjligt för elever att boka besök hos elevhälsan på ett diskret sätt så att eleverna slipper konfronteras med varandra till och från besök, exempelvis (men inte endast) via skolans hemsida.
• Avsluta möten med eleverna i god tid innan nästa elevträff börjar.

Användbart material

• På regeringens inrådan pågår just nu arbete med ett nationellt hälsoprogram för barn och unga: Socialstyrelsen driver arbetet tillsammans med Skolverket och andra svenska myndigheter. Hälsoprogrammet har under 2026 anpassats i enlighet med förslagen från Utredningen om en förbättrad elevhälsa.Skolans elevhälsa bör informera sig själva om hur deras arbetssätt kan komma att påverkas av detta nationella hälsoprogram. Det kan exempelvis komma att påverka tidpunkter och innehållet för en viss typ av hälsobesök eller hälsosamtal.
  
  Läs mer om:
  Nationellt hälsoprogram för barn och unga ska ge bättre och mer jämlik hälsa (Socialstyrelsen, socialstyrelsen,se)
  En förbättrad elevhälsa (SOU 2025:113) (Sveriges Regering, regeringen.se)  

Vad säger forskningen?

• Stigmatiseringen vid psykisk ohälsa och dess negativa konsekvenser för hjälpsökande beteenden hos unga personer är väl dokumenterad i den vetenskapliga litteraturen.
• Unga personer kan till exempel vara mindre benägna att söka hjälp hos skolans resurser om de befarar att konfidentialiteten kommer att brytas.
• Däremot saknas vetenskapliga studier som direkt utvärderar den rekommenderade insatsen i en skolmiljö. Den kan därför sägas vara teoretiskt giltig, men saknar empirisk evidens.
  
  

Till insatsens topp

Kränkningar på nätet och i mobilen kan se ut på olika sätt. Det kan till exempel handla om elaka sms eller kommentarer i sociala medier. Skolan är enligt lag skyldig att systematiskt motverka kränkande behandling, och det gäller även när den sker via digitala medier. Därför rekommenderas skolan att uppdatera sina policyer kring kränkande behandling så att de innefattar nätkränkningar. 

Skolans policy för arbete mot diskriminering och kränkande handlingar i digitala medier bör utgå från innehållet i rekommendationen nedan. Skolan bör förstås även ha en liknande policy för kränkningar som sker i skolans fysiska miljö, alternativt integrera alla typer av kränkningar i en och samma policy.

• Skolan ska hitta tid och struktur som möjliggör för elever att samtala kring normer och värden (värdegrundsarbete). Elever ska på det sättet, inte bara vid enstaka tillfällen, utan kontinuerligt, medverka aktivt i det förebyggande arbetet mot kränkande handlingar i digitala medier. Med stöd av och i samarbete med vuxna på skolan, ska elever få i uppgift att hålla i olika aktiviteter med syfte att skapa en god atmosfär.
• Uppföljningar och utvärderingar av elevernas situation när det gäller kränkande handlingar i digitala medier bör genomföras regelbundet och resultaten bör användas för att utveckla och justera insatserna mot kränkningar. 
• Skolan bör ha och tillämpa tydliga regler och konsekvenser för kränkande handlingar i digitala medier.
• Skolan bör ha tydliga rutiner som följs av all personal och som hjälper till att förebygga och åtgärda kränkande handlingar i digitala medier.
• Skolan bör ha en tydlig plan som hålls levande genom årlig uppföljning och revidering. Både elever, föräldrar och personal bör vara delaktiga i uppföljningen.

Användbart material 

• Skolverket publicerade under 2026 en rapport som bland annat visar att skolors arbete behöver stärkas för att tidigt uppmärksamma om elever utsätts – och att digital utsatthet behöver inkluderas i det främjande och förebyggande arbetet.​
  Elevers digitala liv – i och utanför skolan (Skolverket, skolverket.se)

• Skolverket har publicerat ett material som ger en kompletterande bild av hur Elevhälsan kan arbeta med dessa komplexa problem.
  Åtgärder mot kränkande behandling 

• Den icke vinstdrivande organisationen Friends arbetar aktivt mot kränkande behandling och stödjer skolor i deras arbete. Friends erbjuder rådgivning, till exempel vad gäller utformandet av skolans likabehandlingsplan och hur man i den kan inkludera förebyggande arbete mot kränkningar som sker på nätet.
  Kunskapsbanken (friends.se)

Vad säger forskningen?

• Det finns en stor mängd vetenskaplig litteratur som berör diskriminering, kränkande behandling och insatser för att motverka sådana beteenden. Ett antal insatser och deras effekter på kränkningar i skolan har beskrivits av Skolverket. I rapporten konstateras att inget anti-mobbningsprogram i sin helhet kan rekommenderas. I stället identifierar man verksamma komponenter i programmen, exempelvis den ovan nämnda policyutformningen.
• Nyare forskningssammanställningar indikerar att detta inte bara gäller traditionella former av kränkningar, utan att även nätkränkningar kan förebyggas med samma strategi; alltså genom ett systematiskt och holistiskt arbete på skolnivå, som synliggör nätkränkningsfrågan för elever och personal.
• Samtidigt visar forskningen konsekvent att det finns ett behov av att adaptera interventioner till den aktuella kontexten, och att specifika program därmed inte fungerar i alla kontexter.
• Evidensen för den föreslagna insatsen kan därmed inte sägas ha starkt stöd från interventionsforskning, men vilar på ett antal principer som konsekvent har visat sig generera bättre resultat.

Till insatsens topp

Tonåringar har ett större sömnbehov, samt en generellt senare dygnsrytm, än yngre barn och vuxna. I allmänhet har elever i högstadie- och gymnasieklass därmed svårare att somna tidigt på kvällen och att vakna tidigt. Hur mycket sömn som tonåringar kan tillgodogöra sig påverkas delvis av sociala krav, exempelvis skolans starttider.

• Schemalägga skolans starttid senare för elever från årskurs sju och uppåt, för att ge dem möjlighet att sova ut. Eleverna bör helst inte börja skolan tidigare än kl. 09:00.
• En längre restid påverkar när elever behöver gå upp på morgonen för att hinna till skolan. En skola som överväger att ändra sin starttid kan ta i beaktning ungefär hur lång resväg dess elever har, exempelvis genom att titta på hur många som bor i närområdet jämfört med längre ut.
• Det är skolans rektor som bestämmer vilken tid skoldagen ska börja och sluta. Det gäller i alla skolformer.

Vad säger forskningen?

• En studie bland högstadieelever i Stockholms län har visat att nästan hälften av eleverna sover mindre än de rekommenderade åtta timmar per natt under skoldagar, vilket innebär en ökad risk för depression samt suicidtankar.
  Sömnbrist kopplat till depression och suicidtankar bland ungdomar (pdf, Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning, chis.regionstocholm.se
• Ett stort antal studier har undersökt kopplingen mellan skolors starttid och elevers psykiska hälsa. Resultaten tyder genomgående på att elever på högstadiet och gymnasiet som börjar skolan senare rapporterar mer sömn samt att de också över lag mår bättre psykiskt.
• Det mest övertygande underlaget rör förbättringar av så kallade internaliserande psykiska besvär, i synnerhet depressiva symptom. Ångest och stress har studerats i påtagligt mindre utsträckning och har inte förknippats med några förändringar.
• Majoriteten av studierna har undersökt endast små ändringar av, eller skillnader mellan, starttider på skolor (i genomsnitt 20-30 minuter). Trots detta rapporterade eleverna i de flesta studier mer sömn samt bättre psykiskt mående.
• Flera studier har visat att elever som har fått börja skolan kl. 08:30-08:59 har sovit längre och rapporterat bättre mående jämfört med elever som fått en tidigare starttid mellan kl. 08:00-08:29, eftersom det leder till en viss positiv förskjutning av sänggående och uppvaknande.
• Sammanfattningsvis kan insatsen rekommenderas för högstadie- och gymnasieklasser i allmänhet, då flertalet studier av god kvalité har visat på förbättringar i psykisk hälsa.

  
  

  
  

Till insatsens topp