Ergonomi

Ergonomi i skolan idag

Hur skolor arbetar med ergonomi varierar stort. Det kan till exempel handla om att ha tillgång till justerbara möbler och kunna anpassa dem efter barnens individuella storlek. Det kan också handla om hur man strukturerar datorarbetet, genom att ha tillgång till extern datorutrustning såsom separat tangentbord och skärm vid användning av laptop eller surfplatta, eller om att eleverna har tillgång till skåp för att inte behöva bära så tungt.

Goda synförhållanden är också viktigt för att motverka bland annat trötta ögon och huvudvärk. Enligt World Health Organization, WHO, har förekomsten av närsynthet hos barn globalt ökat alarmerande de senaste decennierna och det finns indikationer på att det ökar också bland barn i Sverige.

Risken att utveckla närsynthet (myopi) påverkas av mängden närarbete, arbete där ögat fokuserar på kort avstånd, som vid läsning och skärmarbete, samt mängden inomhusvistelse. En teori om varför man ser en eventuell ökning  av närsynthet bland barn tros vara en ökad mängd närarbete och minskad tid utomhus.

Därför är ergonomi viktigt för skolan

En ökad digitalisering i skolan ökar barnens tid sittande framför en dator eller annan bildskärm. Vid sittande långa stunder åt gången och vid sittande med exempelvis böjd nacke eller rygg ökar risken att drabbas av besvär i bland annat nacke, axlar, rygg och armar. Risken ökar även vid statiskt muskelarbete, det vill säga stillasittande arbete utan paus där blodflödet till musklerna försämras.

Arbete med datorer är synkrävande och kan öka mängden närarbete, detta gäller både i skolan och i hemmet. Närsynthet utvecklas vanligtvis under de första skolåren och fortskrider tills ögat är fullvuxet. Därför är åtgärder för att förhindra eller skjuta upp utvecklingen hos barn viktiga för att minska förekomsten av närsynthet.

Internationella studier visar att elever kan bära en skolväska som väger över 15 procent av deras egen kroppsvikt. Elever på skolor med tillgång till skåp för förvaring av böcker och annat material har visats bära mindre tungt över dagen. En rekommendation är att inte bära mer än tio procent av sin egen kroppsvikt för att minska risken för onödig smärta och trötthet i kroppen.

Lagar och riktlinjer

Skolans arbete styrs främst av skollagen och arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen gäller både personal och elever på skolan under skolundervisningen från förskoleklass. Elever omfattas av arbetsmiljölagen under skolundervisningen, men inte under fritids. Arbetsmiljöverket följer upp att arbetsmiljölagen följs på landets skolor och andra arbetsplatser.
Arbetsmiljön i skolan (pdf, Arbetsmiljöverket, arbetsmiljoverket.se)

Skolan kan bidra till en god ergonomi genom att på ett systematiskt sätt variera arbetet vid datorn och anpassa datorarbetsplatsen efter elevernas förutsättningar.

• Använd justerbara bord och stolar.

Kanske finns det möjlighet att byta ut äldre möbler successivt och förnya till justerbara möbler. Vid anpassning av redan befintliga möbler finns det möjlighet att vara kreativ. Kanske kan en hylla eller annan möbel göras om till ett ståbord. Finns det redan tillgång till justerbara bord och stolar kan det vara bra att fundera över om de används på rätt sätt och anpassas regelbundet efter elevernas storlek. 

• Använd extern datorutrustning vid arbete med surfplatta eller laptop.

Om det finns en särskild datorarbetsplats för användning av bärbara datorer eller surfplattor kan det vara av vikt att ge eleverna tillgång till extern datorutrustning, som separat datorskärm, ett externt tangentbord och mus. Detta bidrar till bättre arbetsställningar för nacke, skuldror, armar och händer, vilket minskar onödig belastning vid datorarbete.

• Undvik långvarigt sittande.

Genom att variera sittande och stående arbete minskas den ensidiga belastningen betydligt. Att på ett systematiskt sätt ta pauser och göra något helt annat är också en viktig aspekt för en god ergonomi. Insatsen ”Att ta rörelsepauser” för att minska stillasittande finns med i hälsoområdet fysisk aktivitet.

Att främja stående arbete är inte bara hälsosamt för eleverna, utan ger också en bättre ergonomi för lärarna, eftersom det minskar tiden som läraren behöver stå och böja sig ner över bänkar och bord.

Med bord och stolar som har låsbara hjul blir det enkelt att möblera om från traditionella rader till olika grupper och tillbaka igen vilket främjar en flexibel undervisningsmiljö.

Vad säger forskningen?

I många studier som har gjorts i syfte att utvärdera ergonomiska insatser i skolan har man prövat flera insatser samtidigt, till exempel användning av justerbara möbler i kombination med utbildning i ergonomi och rörelsepauser, och man utvärderar ofta flera effekter, till exempel kroppshållning, smärta och andel tid i rörelse och stillasittande. Studierna utvärderas i sin helhet och det går då inte att dra slutsatser om vilken enskild åtgärd som har bäst effekt, till exempel vilken sorts möbler som är bäst, eller hur ofta man ska byta arbetsställning och så vidare. Men att kunna anpassa sin arbetsplats efter individuella behov har visats kunna förbättra hållning och minska smärta och obehag i kroppen hos eleverna.

Till insatsens topp

Goda synförhållanden är viktigt för att motverka bland annat trötta ögon och huvudvärk. Enligt World Health Organization, WHO, har förekomsten av närsynthet hos barn globalt ökat alarmerande de senaste decennierna, och det finns indikationer på att det ökar också bland barn i Sverige.

Risken att utveckla närsynthet (myopi) påverkas av mängden närarbete, det vill säga arbete där ögat fokuserar på kort avstånd, som vid läsning och skärmarbete, samt mängden inomhusvistelse. 

• Variera närarbete med långdistansseende

Inkludera insatsen på ett systematiskt sätt genom att variera undervisning på tavlan med datorarbete, grupparbeten och andra former av undervisning där ögat fokuserar växlande mellan nära avstånd och längre avstånd.

• Öka mängden utomhusvistelse

Att öka mängden utomhusvistelse har visat sig vara av stor vikt för goda synförhållanden under skolåren. Att vara utomhus under dagens ljusa timmar rekommenderas. Sträva gärna efter att alla elever vistas utomhus på raster eller utveckla arbetet med utepedagogik i den mån det är möjligt.

Vad säger forskningen?

Varför närsynthet tycks öka bland barn är inte helt klarlagt, men vi vet från flera studier att närsynthet har samband med utbildning, och framför allt med en stor mängd närarbete och ökad inomhusvistelse. En teori är att en ökad mängd närarbete ses på grund av en ökad tillgång till skärmar samt att minskad utomhustid har bidragit till att närsynthet blivit vanligare. Utomhusvistelse rekommenderas därför och har visats minska betydelsen av både mängden närarbete och ärftlighet för närsynthet. Den skyddande effekten verkar vara av att vistas utomhus, det vill säga vara ute i dagsljus snarare än av specifika aktiviteter eller idrotter. Det går inte att säga exakt hur mycket utomhustid som krävs och på vilket sätt det bäst organiseras, det finns sannolikt många kreativa sätt att organisera utomhusvistelse som ökar mängden dagsljus och därmed främjar goda synförhållanden.

Till insatsens topp

Skolan kan bidra till en god ergonomi genom att tillhandahålla skåp och schemalägga lektioner så att elever minskar den tunga fysiska belastningen av att behöva bära en tung väska till och från skolan och under skoldagen.

• Tillhandahåll låsbara skåp

Att ha tillgång till skåp i nära anknytning till undervisningslokalerna har visat sig minska det tunga bärandet för eleverna.

• Schemalägg även efter behov av material

Vid schemaläggning kan aspekten tungt bärande inkluderas, så att eleverna inte behöver bära alla skolböcker och annat material till och från skolan varje dag. Schemat kan också planeras efter hur den fysiska miljön ser ut, som exempelvis var skåp och klassrum är placerade så att skåpen kan användas på ett praktiskt sätt under skoldagen.

• Uppmuntra gärna eleverna till användning av ryggsäck

Ryggsäck ger en mer jämn fördelning av belastningen på rygg, nacke och axlar än vad till exempel en axelremsväska gör.

Vad säger forskningen?

I många studier som har gjorts i syfte att utvärdera tungt bärande hos elever utvärderas ofta flera åtgärder samtidigt och man tittar på olika utfall, till exempel hållning, smärta eller upplevd trötthet.  Studierna är i regel utvärderade i sin helhet vilket innebär svårigheter med att avgöra vilken del av insatsen som har haft störst effekt. Dock är flera studier överens om och det rekommenderas att barnen bör bära en maximal vikt på tio procent av sin kroppsvikt. Detta är givetvis svårt att mäta på enskilda skolor och elever, men ett sätt som har visats leda till minskat tungt bärande är att tillhandahålla skåp i nära anslutning till klassrummen.

Till insatsens topp