Ätstörningar

• Skolan kan ha en viktig roll i att förebygga utvecklingen av ätstörningar, dels genom att verka hälsofrämjande och dels genom tidig upptäckt, där skolpersonal kan fånga upp elever som uppvisar tecken på ätstörning.

• Gällande det hälsofrämjande arbetet finns vissa faktorer som kan påverka utvecklingen av en ätstörning, exempelvis i miljön, som kan vara triggande och som går att förebygga.

• Det är positivt att all personal på skolan är påläst inom området. Läs om vad som kan vara hjälpsamt för att förebygga ätstörningar och vad man bör tänka på i den lila rutan nedan.
  
  

Genomför en interaktiv undervisning om mediamedvetenhet för att stärka elevers självbild och kroppsuppfattning

• Mediamedvetenhet innebär kunskap om hur information i medier, inklusive sociala medier, tas fram och hur bilder i media kan vara retuscherade. Det inkluderar även information om hur olika normer och orealistiska kropps- och skönhetsideal sprids av media och påverkar självkänslan samt hur man kritiskt kan granska bilder, reklam och information som förmedlas i media. Det kan också inkludera medvetenhet om de algoritmer som föreslår nytt innehåll till användaren, och hur generativ AI kan bekräfta eller uppmuntra till ohälsosamma beteenden som användaren beskriver.

•  

  Mediamedvetenhet syftar inte till att behandla eller diskutera ätstörningar. Fokus ligger i stället på frågor som rör media, självbild, självkänsla och kroppsuppfattning. Ätstörningar bör därför inte ingå som ett diskussionsämne inom denna typ av undervisning.

  Det är viktigt att skolor noggrant väljer vetenskapligt utvärderade och beprövade program. Den ansvariga läraren eller föreläsaren bör också hålla sig uppdaterad om aktuell forskning för att minimera risken för oavsiktliga negativa effekter.
  Skolor måste därför välja vetenskapligt beprövade program med stor omsorg och den ledande läraren eller föreläsaren bör därför hålla sig uppdaterad och påläst inom ämnet för att undvika oavsiktlig skada. Det finns annars en risk att universella insatser oavsiktligen normaliserar ätstörda tankar, eller introducerar skadliga beteenden hos elever som annars har en låg utgångsrisk.

• Att ha interaktiv undervisning och diskussioner om mediamedvetenhet tillsammans med eleverna är en hälsofrämjande insats som kan ha en positiv effekt på flera faktorer som kan påverka utvecklingen av ätstörningar. Dessa faktorer inkluderar bland annat självkänsla, kroppsuppfattning, ångest, depression, bantning och internalisering av skönhetsideal.

• Media och artificiell intelligens (AI) orsakar inte ätstörningar men kan bidra till en ökad risk för vissa personer. Medier, inklusive sociala medier, kan påverka kroppsbilden negativt och leda till ökad risk för ätstörningar. Sannolikt är det många unga personer med ätstörningar och självskadebeteenden som inte talar öppet om detta, men diskuterar ämnet privat med en generativ AI. Forskare har noterat att generativ AI (exempelvis Chat GPT) oftare är bekräftande, och sällan uppmuntrar användare till hjälpsökande beteenden när de anger att de ägnar sig åt självskadebeteenden.

• I andra länder finns det färdiga utbildningsprogram inom mediamedvetenhet som lärare kan använda i utbildningen och i diskussion med eleverna, men detta finns tyvärr inte i Sverige idag. Skolor uppmuntras dock att arbeta inom området och söka upp eget utbildningsmaterial, se gärna rubriken “Användbart material” för inspiration.

•  

Användbart material

• På Karolinska Institutets webbplats finns mer information om ätstörningar och hur skolor kan arbeta förebyggande inom området:
  Sjukdom med många ansikten (Karolinska institutet, ki.se). samt annan information inom området:
  Ätstörningar i skolan (Ätstörning.se, ätstorning.se)
  Internetbaserad hjälp (Ätstörning.se, ätstörning.se)
• En gång per termin bjuder Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ) in till öppet hus, där de sprider information om ätstörningar och behandlingsutbud, vilket exempelvis passar skolsjuksköterskor:
  Utbildningar och föreläsningar (stockholmatstorningar.se).
• På 1177.se finns information om vart du vänder dig ifall du eller någon i din omgivning behöver stöd eller hjälp om ätstörningar:
  Ätstörningar (11.77.se).
  Om du mår dåligt och har tankar på att skada dig själv eller någon annan, eller om du är orolig för att någon i din närhet mår så dåligt att hen riskerar att skada sig själv eller någon i sin närhet kan du kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.
• SHEDO är en ideell förening som tillhandlahåller en kunskapsbank för ätstörningar och självskadebeteenden.
  Kunskapsbank (SHEDO, shedo.se)
• Frisk & Fri - Riksföreningen mot ätstörningar. Erbjuder gratis webbinarier om exempelvis sambandet mellan media och ätstörningar, och hur vuxna kan tala med barn och unga om ätstörningsproblematik.
  Webbinarier (Frisk & fri, friskfri.se)
  
  

Vad säger forskningen

• Insatser inom mediamedvetenhet där elever lär sig om och aktivt diskuterar mediamedvetenhet under ledning av skolpersonal har stöd i forskningen. De flesta studier visar på bättre självkänsla och kroppsuppfattning samt mindre bantning och internalisering av ideal. Universella mediekompetensprogram har i upprepade utvärderingar visat goda effekter för att minska oron kring vikt och kroppsform hos både flickor och pojkar. En omfattande metaanalys visar på ett måttligt men signifikant samband mellan utseendejämförelser på sociala medier och ätstörningssymptom.
• Ett återkommande problem i forskningen är att även om skolbaserade interventioner visar positiva resultat direkt efter programmets slut, tenderar effekterna på ätstörningssymptom och kroppsuppfattning ofta att klinga av vid 3- till 12-månaders uppföljningar. Förebyggande arbete kan därför inte ses som en tillfällig punktinsats; det måste planeras långsiktigt och repeteras kontinuerligt under elevernas uppväxt.
• Det är ännu inte klarlagt om mediamedvetenhetens effekter, så som förbättrad självkänsla och kroppsuppfattning, också leder till ett minskat insjuknande i ätstörningar.
• Insatser inom mediamedvetenhet inkluderar vanligtvis aktiviteter i klassrummet under lektionstid där eleverna deltar aktivt. Aktiviteterna leds av en vuxen, exempelvis lärare, som har kunskap inom området. Läraren kan med fördel ha gått en kurs eller liknande inom området innan insatsen genomförs. Passande åldrar för insatsen är när eleverna är mellan 12 och 15 år.
• Det är viktigt att hålla sig till planen. När preventiva program integreras i den ordinarie skolundervisningen och leds av lärare istället för kliniker, uppstår ofta en utmaning kring metodtrohet. Lärare tenderar på grund av tidsbrist eller anpassningsbehov att kondensera, korta ner eller förändra programinnehållet, vilket avsevärt försvagar dess preventiva effekter. Framgångsrika skolsatsningar kräver därför att lärarna får adekvat utbildning, tid och administrativt stöd för att kunna leverera programmen enligt manualen. Det kräver också att insatserna inte missar pojkars utmaningar, som annars riskerar öka deras utseendepress. Pojkar påverkas av delvis andra ideal på sociala medier, där fokus ofta ligger på muskeluppbyggnad, prestation och användning av kosttillskott.
• Aktiviteterna i klassrummet kan exempelvis vara workshoppar, föreläsningar eller diskussioner som inkluderar att kritiskt granska media, diskutera kroppsideal och normer, få kunskap om hur bilder på sociala medier retuscheras och påverkar kroppsideal med mera. Aktiviteterna får gärna ske återkommande mellan fyra och åtta tillfällen under ett läsår. Aktiviteterna integreras med fördel i skolans övergripande värdegrundsarbete för att öka chanserna för positiva effekter.