-
Ätstörningar är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser som yttrar sig på olika sätt. Gemensamt är att den drabbade har ett problematiskt förhållande till mat och näringsintag och ofta också till sin kropp eller vikt.
-
Till de mest omtalade ätstörningarna hör anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningsstörning. Men det finns även andra ätstörningar, exempelvis ARFID (Avoidant Restrictive Food Intake Disorder, det vill säga undvikande-restriktiv ätstörning, utan rädsla för viktuppgång), som kan orsaka stort lidande.
Vem riskerar att få en ätstörning?
-
Det är ingen som väljer att ha en ätstörning utan det är ett allvarligt sjukdomstillstånd som påverkas av ett samspel av genetiska och psykosociala faktorer.
-
Ätstörningar kan drabba alla oavsett kön, ålder, etniskt ursprung, kroppsform, vikt, sexuell läggning och socioekonomisk status.
-
Många utvecklar sina första symtom i skolåldern men ätstörningar kan utvecklas närsomhelst i livet.
-
Det är viktigt att känna till att en person med ätstörning kan se frisk ut även om den är mycket sjuk.
Vilka konsekvenser kan ätstörningar få?
-
Ätstörningar kan påverka både på den fysiska och mentala hälsan negativt och det är vanligt att personer med ätstörningar lider av ångest och depression.
-
Ätstörningen kan utvecklas till ett allvarligt livshotande tillstånd. Personer med ätstörningar har också en ökad risk för suicid och suicidförsök.
-
Det går att bli frisk från en ätstörning och ju tidigare den upptäcks och ju snabbare man får hjälp desto lättare är det att bli helt frisk utan kvarstående men.
Förekomst av ätstörningar
-
Det exakta antalet som lider av ätstörningar är oklart eftersom mörkertalet troligtvis är stort. Endast en liten del av alla drabbade söker vård. Mörkertalet är sannolikt extra stort bland män.
-
Det är vanligare att fler kvinnor än män drabbas av ätstörningar men vissa ätstörningar, exempelvis ARFID, kan vara lika vanligt bland män som bland kvinnor.
-
Personer med adhd eller autism har en förhöjd risk att utveckla en ätstörningsproblematik. Även HBTQi-personer kan ha en förhöjd risk.
-
Viss forskning talar för att förekomsten av ätstörningar har ökat över tid
-
Insats för att förebygga ätstörningar och stärka elevers självbild och kroppsuppfattning
Det finns ingen evidensbaserad insats som riktar sig direkt mot ätstörningar, det som har visat sig effektivt är att arbeta med elevers självbild och kroppsuppfattning.
-
Skolan kan ha en viktig roll i att förebygga utvecklingen av ätstörningar, dels genom att verka hälsofrämjande och dels genom tidig upptäckt, där skolpersonal kan fånga upp elever som uppvisar tecken på ätstörning.
-
Gällande det hälsofrämjande arbetet finns vissa faktorer som kan påverka utvecklingen av en ätstörning, exempelvis i miljön, som kan vara triggande och som går att förebygga.
-
Det är positivt att all personal på skolan är påläst inom området. Läs om vad som kan vara hjälpsamt för att förebygga ätstörningar och vad man bör tänka på i den lila rutan nedan.
Vad hjälper
-
Utbilda skolpersonal om ätstörningar och tecken att vara observant på för att öka chansen för tidig upptäckt. Detta kan förslagsvis göras via elevhälsan eller med externa föreläsare.
-
Främja hälsosamma levnadsvanor och psykisk hälsa. Fokusera på friskvård, den friska kroppens funktioner och behov av mat, återhämtning och lagom nivå av fysisk aktivitet.
-
För en elev med övervikt bör fokus ligga på att främja hälsosamma levnadsvanor och inte på viktnedgång. Vid misstankar om en ätstörning går det att hänvisa vidare till vårdenheter.
-
Ha en positiv och accepterande inställning till olikheter i skolan. Arbeta mot mobbning.
-
Involvera eleverna i en interaktiv undervisning med aktiva diskussioner om mediamedvetenhet (se insats nedan).
Att tänka på
-
Att lära ut och prata om ätstörningar kan riskera att vara triggande och studier har visat att det inte är effektivt för att förebygga ätstörningar.
-
Undvik att tala dömande om ätstörningar. Det kan leda till skuld- och skamkänslor och minska viljan att ta emot hjälp.
-
En elev som berättar om sina ätstörningar bör bli lyssnad på och bli tagen på allvar. Att inte bli tagen på allvar när man berättar om sin ätstörning riskerar att försämra måendet och minska viljan att söka hjälp framöver.
-
Prata inte om bantning och jämför inte kroppsvikt- och form.
Genomför en interaktiv undervisning om mediamedvetenhet för att stärka elevers självbild och kroppsuppfattning
-
Mediamedvetenhet innebär kunskap om hur information i medier, inklusive sociala medier, tas fram och hur bilder i media kan vara retuscherade. Det inkluderar även information om hur olika normer och orealistiska kropps- och skönhetsideal sprids av media och påverkar självkänslan samt hur man kritiskt kan granska bilder, reklam och information som förmedlas i media.
-
Mediamedvetenhet adresserar inte ätstörningar utan inkluderar ämnen kopplade till media, självbild, självkänsla och kroppsuppfattning. Ätstörningar ska inte diskuteras.
-
Att ha interaktiv undervisning och diskussioner om mediamedvetenhet tillsammans med eleverna är en hälsofrämjande insats som kan ha en positiv effekt på flera faktorer som kan påverka utvecklingen av ätstörningar. Dessa faktorer inkluderar bland annat självkänsla, kroppsuppfattning, ångest, depression, bantning och internalisering av skönhetsideal.
-
Media orsakar inte ätstörningar men kan bidra till en ökad risk för vissa personer. Medier, inklusive sociala medier, kan påverka kroppsbilden negativt och leda till ökad risk för ätstörningar.
-
I andra länder finns det färdiga utbildningsprogram inom mediamedvetenhet som lärare kan använda i utbildningen och i diskussion med eleverna, men detta finns tyvärr inte i Sverige idag. Skolor uppmuntras dock att arbeta inom området och söka upp eget utbildningsmaterial, se gärna rubriken “Användbart material” för inspiration.
Användbart material
- På Karolinska Institutets webbplats finns mer information om ätstörningar och hur skolor kan arbeta förebyggande inom området:
Ätstörningar i skolan – Ätstörning.se (atstorning.se)
samt annan information inom området:
Sjukdom med många ansikten (Karolinska institutet, ki.se). - En gång per termin bjuder Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ) in till öppet hus, där de sprider information om ätstörningar och behandlingsutbud, vilket exempelvis passar skolsjuksköterskor:
Utbildningar och föreläsningar (stockholmatstorningar.se). - På 1177.se finns information om vart du vänder dig ifall du eller någon i din omgivning behöver stöd eller hjälp om ätstörningar:
Ätstörningar (11.77.se).
Om du mår dåligt och har tankar på att skada dig själv eller någon annan, eller om du är orolig för att någon i din närhet mår så dåligt att hen riskerar att skada sig själv eller någon i sin närhet kan du kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.
Vad säger forskningen
-
Insatser inom mediamedvetenhet där elever lär sig om och aktivt diskuterar mediamedvetenhet under ledning av skolpersonal har stöd i forskningen. De flesta studier visar på bättre självkänsla och kroppsuppfattning samt mindre bantning och internalisering av ideal.
-
Det är ännu inte klarlagt om mediamedvetenhetens effekter, så som förbättrad självkänsla och kroppsuppfattning, också leder till ett minskat insjuknande i ätstörningar.
Insatser inom mediamedvetenhet inkluderar vanligtvis aktiviteter i klassrummet under lektionstid där eleverna deltar aktivt. Aktiviteterna leds av en vuxen, exempelvis lärare, som har kunskap inom området. Läraren kan med fördel ha gått en kurs eller liknande inom området innan insatsen genomförs. Passande åldrar för insatsen är när eleverna är mellan 12 och 15 år.
- Aktiviteterna i klassrummet kan exempelvis vara workshoppar, föreläsningar eller diskussioner som inkluderar att kritiskt granska media, diskutera kroppsideal och normer, få kunskap om hur bilder på sociala medier retuscheras och påverkar kroppsideal med mera. Aktiviteterna får gärna ske återkommande mellan fyra och åtta tillfällen under ett läsår.
Ett extra stort tack till Anna Ohlis, överläkare och biträdande enhetschef på enheten för psykisk hälsa på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin och till Ata Ghaderi, legitimerad psykolog- och psykoterapeut och professor i klinisk psykologi med inriktning inom ätstörningar på Karolinska Institutet, för ytterligare expertstöd.
- Chua JYX, Tam W, Shorey S. Research Review: Effectiveness of universal eating disorder prevention interventions in improving body image among children: a systematic review and meta-analysis. J Child Psychol Psychiatry. 2020;61(5):522-35.
- Espinoza P, Penelo E, Raich RM. Prevention programme for eating disturbances in adolescents. Is their effect on body image maintained at 30 months later? Body Image. 2013;10(2):175-81.
- Gualdi-Russo E, Rinaldo N, Zaccagni L. Physical Activity and Body Image Perception in Adolescents: A Systematic Review. International Journal of Environmental Research and Public Health. 2022;19(20):13190.
- Guest E, Zucchelli F, Costa B, Bhatia R, Halliwell E, Harcourt D. A systematic review of interventions aiming to promote positive body image in children and adolescents. Body Image. 2022;42:58-74.
- Gumz A, Weigel A, Daubmann A, Wegscheider K, Romer G, Löwe B. Efficacy of a prevention program for eating disorders in schools: a cluster-randomized controlled trial. BMC Psychiatry. 2017;17(1).
- Hinojo-Lucena F-J, Aznar-Díaz I, Cáceres-Reche M-P, Trujillo-Torres J-M, Romero-Rodríguez J-M. Problematic Internet Use as a Predictor of Eating Disorders in Students: A Systematic Review and Meta-Analysis Study. Nutrients. 2019;11(9):2151.
- Jordana Ovejero O, Espinoza Guzmán P, González González M, Subiza Pérez I, Becerra Castro A, Raich Escursell RM, et al. Universal prevention program of eating, weight and body image problems in adolescents: A 12-month follow-up. Psicothema. 2020;32(2):204-13.
- Koreshe E, Paxton S, Miskovic-Wheatley J, Bryant E, Le A, Maloney D, et al. Prevention and early intervention in eating disorders: findings from a rapid review. Journal of Eating Disorders. 2023;11(1).
- Kurz M, Rosendahl J, Rodeck J, Muehleck J, Berger U. School-Based Interventions Improve Body Image and Media Literacy in Youth: A Systematic Review and Meta-Analysis. Journal of Prevention. 2022;43(1):5-23.
- Le LK, Barendregt JJ, Hay P, Mihalopoulos C. Prevention of eating disorders: A systematic review and meta-analysis. Clin Psychol Rev. 2017;53:46-58.
- Leme ACB, Haines J, Tang L, Dunker KLL, Philippi ST, Fisberg M, et al. Impact of Strategies for Preventing Obesity and Risk Factors for Eating Disorders among Adolescents: A Systematic Review. Nutrients. 2020;12(10):3134.
- Nebel-Schwalm M, Brown TA. Prevention of Eating Disorders in Boys and Men. Springer International Publishing; 2021. p. 169-95.
- Ohlis A, Jablonska B, Narusyte J, Dal H. Epidemiologisk kartläggning av ätstörningar och ätstörningsvård i Region Stockholm. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm; 2022. Rapport 2022:11.
- Piran N. New possibilities in the prevention of eating disorders: The introduction of positive body image measures. Body Image. 2015;14:146-57.
- Pursey KM, Burrows TL, Barker D, Hart M, Paxton SJ. Disordered eating, body image concerns, and weight control behaviors in primary school aged children: A systematic review and meta-analysis of universal-selective prevention interventions. Int J Eat Disord. 2021;54(10):1730-65.
- Schaumberg K, Welch E, Breithaupt L, Hubel C, Baker JH, Munn-Chernoff MA, et al. The Science Behind the Academy for Eating Disorders' Nine Truths About Eating Disorders. Eur Eat Disord Rev. 2017;25(6):432-50.
- Sharpe H, Schober I, Treasure J, Schmidt U. Feasibility, acceptability and efficacy of a school-based prevention programme for eating disorders: Cluster randomised controlled trial. British Journal of Psychiatry. 2013;203(6):428-35.
- Stice E, Marti CN, Shaw H, Rohde P. Meta-analytic review of dissonance-based eating disorder prevention programs: Intervention, participant, and facilitator features that predict larger effects. Clin Psychol Rev. 2019;70:91-107.
- Stice E, Shaw H, Marti CN. A meta-analytic review of eating disorder prevention programs: encouraging findings. Annu Rev Clin Psychol. 2007;3:207-31.
- Sundgot-Borgen C, Friborg O, Kolle E, Engen KME, Sundgot-Borgen J, Rosenvinge JH, et al. The healthy body image (HBI) intervention: Effects of a school-based cluster-randomized controlled trial with 12-months follow-up. Body Image. 2019;29:122-31.
- Torres-Castaño A, Delgado-Rodríguez J, Pino-Sedeño TD, Estaña Malaret D, de Pascual AM, Toledo-Chávarri A, et al. Universal programs to prevent eating disorders in children and adolescents: A scoping review of ethical, legal, organizational and social impacts. Eur Eat Disord Rev. 2022;30(6):706-22.
- Vanderkruik R, Gist D, Dimidjian S. Preventing eating disorders in young women: An RCT and mixed-methods evaluation of the peer-delivered Body Project. J Consult Clin Psychol. 2020;88(12):1105-18.
- Wade TD, Davidson S, O'Dea JA. A preliminary controlled evaluation of a school-based media literacy program and self-esteem program for reducing eating disorder risk factors. International Journal of Eating Disorders. 2003;33(4):371-83.
- Watson HJ, Joyce T, French E, Willan V, Kane RT, Tanner-Smith EE, et al. Prevention of eating disorders: A systematic review of randomized, controlled trials. Int J Eat Disord. 2016;49(9):833-62.
- Wilksch SM, Wade TD. Reduction of shape and weight concern in young adolescents: a 30-month controlled evaluation of a media literacy program. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 2009;48(6):652-61.
- Yager Z, Diedrichs PC, Ricciardelli LA, Halliwell E. What works in secondary schools? A systematic review of classroom-based body image programs. Body Image. 2013;10(3):271-81.