Skolpersonal vill ha mer struktur i arbetet med elevers psykiska hälsa

Skolpersonal med koppling till elevhälsoteamet upplever att den psykiska ohälsan bland elever i grundskolan och gymnasiet har ökat. Det visar en ny rapport där personalen efterfrågar mer struktur och tydlighet kring skolans hälsofrämjande uppdrag och arbete.

Det rapporteras återkommande att psykisk ohälsa bland barn och unga ökar, och en möjlig orsak som lyfts fram är förändringar i skolmiljön. I en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) vid Region Stockholm, ger skolpersonal från åtta grund- och gymnasieskolor i Stockholms län sitt perspektiv. Intervjupersonerna består av skolsköterskor, rektorer, kuratorer och speciallärare – alla med koppling till elevhälsoteamet på respektive skola.

Upplevd ökad förekomst av psykisk ohälsa och hemmasittare

Majoriteten av skolpersonalen upplever att psykisk ohälsa bland elever ökat och dessutom förekommer i allt lägre åldrar. Bland annat stress, sömnproblematik, ångest och självskadebeteende nämns som vanliga uttryck för psykisk ohälsa bland elever. Skolpersonalen ser också en hög andel ogiltig frånvaro bland eleverna. Dessa elever benämns vara så kallade ”hemmasittare”, och ofta handlar det om barn som har ett neuropsykiatriskt funktionshinder, förklarar dem. Överlag upplever skolpersonalen att skolan är en plats med positiv inverkan på elevernas mående. Men de lyfter också flera faktorer i skolmiljön som kan bidra till psykisk ohälsa. Stressade lärare, förväntningar och otydliga kunskapskrav är exempel på sådana, så väl som sociala skillnader, ledighet utöver loven, upprepade skolbyten och högpresterande elever som sätter en prägel på hela skolan.

Osäkerhet kring ansvar

Intervjuerna med skolpersonalen visar att det är otydligt vilket ansvar skolan har i arbetet kring psykisk hälsa och hur ansvarsfördelningen ser ut bland personalen. Samtliga deltagande skolor arbetar med psykisk hälsa både på organisationsnivå och individnivå. Men process, struktur, tillvägagångssätt och resurser varierar.

Skolpersonalen, som alla har koppling till skolornas elevhälsoteam, menar att det huvudsakliga arbetet med hälsofrämjande och förebyggande insatser ska börja i klassrummet och att det ansvaret främst ligger hos lärarna. Lärarna bör kunna se tidiga tecken på psykisk ohälsa och vara en första kontakt, medan elevhälsoteamet kopplas in i ett senare skede, anser de intervjuade.

Om lärarna själva delar elevhälsoteamets uppfattning eller har förutsättningar för sådant arbete är man osäker på. Det finns också en osäkerhet kring hur skolledning och övrig personal på skolan bör involveras i arbetet med elevers psykiska hälsa.

– Rapporten understryker betydelsen av att undersöka andra professioners uppfattningar om skolans arbete med psykisk hälsa, inte minst den pedagogiska personalens, säger Johanna Hoffsten, handläggare vid CES och en av rapportens författare.

Behov av nya processer och tydligare uppdrag

I rapporten framkommer också behov av att tydliggöra strategier, uppdrag och innehåll i arbetet med elevers psykiska hälsa. Detta bör lyftas på samhällsnivå, menar rapportens författare. Det vill säga inte bara på skolorna utan även inom kommuner, myndigheter och i politiken.

För att skolorna på ett systematiskt sätt ska kunna kartlägga, analysera, planera, genomföra och följa upp arbetet med elevers psykiska hälsa behövs cykliska arbetsprocesser med distinkta faser.

– Arbetet med elevers psykiska hälsa bör styras av en kartläggning av elevernas behov. Det behövs dessutom mer övergripande arbete som utgår från en tydlig planeringsprocess, säger Johanna Hoffsten.

Om rapporten

Rapporten ges ut av CES och är författad tillsammans med Centrum för hälsoekonomi informatik och sjukvårdsforskning (CHIS) vid Region Stockholm. Syftet är att öka kunskapen om skolans insatser kring psykisk hälsa och att synliggöra behov av kunskapsutveckling och implementeringsstöd. På så sätt verkar rapporten för att skolan ska kunna ge barn och unga bättre förutsättningar för en god psykisk hälsa genom livet.

Klicka här för att läsa rapporten Skolans arbete med elevers psykiska hälsa – Intervjuer med personal på grund- och gymnasieskolor i Stockholms län (2020:1)