Skolor arbetar för klimatsmarta skolmåltider

Över tid ökar andelen skolor som arbetar för att minska skolmåltidernas miljö- och klimatpåverkan, till exempel genom att omvandla matavfall till kompost eller biogas, klimatberäkna matsedeln och erbjuda en vegetarisk rätt till alla elever varje dag. Det visar SkolmatSveriges genomgång av de grundskolor som använder SkolmatSveriges enkätverktyg.

Matvanorna är en av de faktorer som påverkar hälsan mest i Sverige. Men den svenska matkonsumtionen påverkar också klimat och miljö. I Sverige serveras omkring 1,7 miljoner måltider varje dag inom skola och fritids och därmed utgör skolmaten en stor del av livsmedelssystemet.

– För att nå klimatmålen i Agenda 2030 behöver livsmedelssystemet ställas om och bli mer miljömässigt hållbart. Ett första steg är att ställa om skolmåltiderna. Skolmåltiderna har en fantastisk möjlighet att lära barn från tidig ålder att äta både mer hälsosamt och hållbart och kan därmed även bidra till en mer jämlik hälsa, säger Alexandra Nordman, nutritionist och en av rapportens författare.

Mätning av matsvinn en bra start

Mer än 70 procent av skolorna arbetar med att öka elevernas medvetenhet om matsvinn. Hälften av skolorna mäter hur mycket eleverna slänger varje dag, och fyra av tio mäter svinnet i köket, till exempel genom att använda SkolmatSveriges enkät för detta.

– Många elever äter för lite mat i skolan. För att mäta om skolmaten hamnar i elevernas magar eller i soptunnan är det viktigt att mäta matsvinnet. All mat som slängs är en förlust av energi och näring som hade kunnat förbättra barnens koncentration och hälsa. Svinnet är även slöseri med naturresurser och skattemedel, säger Alexandra Nordman.

Mer vegetariskt till alla skolelever

Mer än 80 procent av skolorna erbjuder en vegetarisk rätt till alla elever varje dag. Den andelen har ökat under kartläggningens tidsperiod, från knappt 70 procent läsåret 2016/17 till drygt 80 procent läsåret 2020/21. Fler skolor kan med fördel erbjuda ett vegetariskt alternativ som alla elever kan ta av varje dag, i linje med de nationella riktlinjerna för skolmåltider där detta rekommenderas till alla skolor.

–  Cirka 20–30 procent av växthusgasutsläppen globalt kommer från livsmedelssystemet och merparten kommer från animaliska livsmedel. Så omställningen till mindre kött och mer vegetabiliskt protein och grönsaker är viktigt för att nå miljömålen. Det bidrar också till bättre hälsa, säger Alexandra Nordman.

Långt kvar till mål om ekologiska livsmedel

Ett nationellt miljömål är att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av ekologiska livsmedel år 2030. Cirka 15 procent av skolorna uppfyllde målet under kartläggningens sista läsår 2020/21.

– Det vanligaste skälet som skolorna anger för att inte använda en större andel ekologiska livsmedel är att det är dyrare att välja ekologiskt, säger Alexandra Nordman.

Läs rapporten på SkolmatSveriges wepplats:

Skolor arbetar aktivt för hållbara skolmåltider (skolmatsverige.se)

 

Om undersökningen

Syftet med kartläggningen är att beskriva hur skolmåltidernas miljömässiga hållbarhet har utvecklats för de grundskolor i Sverige som har använt SkolmatSveriges enkätverktyg från läsåret 2016/17 till 2020/21, sedan de nationella och globala klimat- och miljömålen stiftades.

I genomgången har enkäterna Miljöpåverkan och Utbud undersökts. Enkäten Miljöpåverkan har besvarats av cirka 790 grundskolor i 20 av Sveriges 21 län, och enkäten Utbud har besvarats av cirka 1 050 grundskolor i alla län, under perioden 2016/17 till 2020/21.