Rapport visar inställning till senare skolstartstider

Senare skolstartstider finns med som en insats på hälsoområde psykisk hälsa på Elevhälsoportalen. Forskning visar att insatsen kan ge längre sömn och bättre återhämtning. Nu har Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) undersökt hur skolor och elever i Stockholms län ser på möjligheten att börja skoldagen lite senare på morgonen.

Kort sömn är ett vanligt problem bland ungdomar. Internationell forskning har visat att en senare skolstart kan ge längre sömn och bättre återhämtning. 

I en ny studie, från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, NASP, vid Region Stockholm och Karolinska Institutet, har rektorer och elever från sju högstadie- och gymnasieskolor i Stockholms län intervjuats. 

Syftet var att ta reda på hur skolstartstider hanteras idag och vilka attityder som finns till att börja skoldagen senare. 

– Många rektorer är medvetna om att elever sover för lite, men ser det ofta som ett resultat av ungdomars egna vanor eller förutsättningar för stöd hemifrån, säger Theresa Lemke, forskningsassistent vid NASP och projektansvarig för studien, samt även en av experterna för hälsoområdet psykisk hälsa på Elevhälsoportalen.

Rapporten visar att både rektorer och elever är intresserade av åtgärder som kan förbättra ungas sömn och välmående, inklusive senare skolstartstider. Samtidigt råder delade uppfattningar om vad som orsakar kort sömn och vem som bär ansvaret. 

Praktiska utmaningar för förändring

Vissa rektorer ser skolans organisation som en del av lösningen, medan andra menar att sömn främst är individens och vårdnadshavares ansvar.

En majoritet av rektorerna bedömde att en skolstart vid klockan 08.30 är genomförbar, särskilt på skolor som redan har senare starttid vissa dagar. En ännu senare start, exempelvis klockan 09.00, anses möjligt men mer utmanande. Det skulle kräva förändringar i scheman, lokaler och personalresurser samt samordning med fritidsaktiviteter och modersmålsundervisning. Bland hindren nämns brist på lokaler och lärare, risk för senare sluttider och motstånd från både lärare och vårdnadshavare. 

Eleverna var generellt positiva till idén och hoppades på mer energi och bättre mående. Samtidigt uttryckte de oro för att skoldagen skulle sluta senare och att det skulle ge mindre utrymme för fritid. 

Samarbete och forskning är nyckeln

– För att kunna fatta välgrundade beslut behövs mer kunskap om hur en senare skolstart på morgonen skulle fungera i en svensk kontext. Det kräver samarbete mellan skolor, forskare och andra samhällsaktörer, säger Theresa Lemke. 

Rapporten betonar att en lyckad förändring kräver en strategisk process med tidig dialog och tydlig kommunikation om syftet – att främja elevers hälsa och lärande. Mer svensk forskning behövs för att stärka beslutsunderlaget. 

Läs rapporten

Rapporten i sin helhet finns publicerad på Folkhälsoguiden:

Genomförbarhet av senarelagda skolstartstider i högstadie- och gymnasieskolor i Stockholms län (folkhalsoguiden.se). Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, Karolinska Institutet och Region Stockholm; 2025. Rapport 2025:05