Frågor och svar om ergonomi

Hej!

Tack för din fråga om elevers ergonomi i skolan.

Överlag skulle jag säga att vi vet ganska lite om elevernas ergonomi i skolan, och att området inte får så stor uppmärksamhet i skolan. Även om elever omfattas av arbetsmiljölagen från förskoleklass, och därmed går under samma lagar och rekommendationer som för vuxna, så ser man ofta i skolorna att till exempel Ipads och laptops används i stor utsträckning utan möjlighet att använda extern datorutrustning, såsom en separat större skärm, tangentbord och mus. Det här ser vi inte alls i samma utsträckning när vi tittar på vuxnas ergonomi på arbetet.

Sen finns det områden där skolan är starkare, till exempel vad gäller rörelsevariation. Inom ergonomi ingår också att variera belastningen för kroppen, genom att få till en variation av sitta, stå, aktivitet och rörelsepauser. Mer om det går att läsa om under hälsoområdet ”Fysisk aktivitet” på Elevhälsoportalen. Under hälsoområdet ”Ergonomi” finns också mer att läsa om vad forskningen vet om elevers ergonomi.

Karin

Absolut, förutsatt att det fungerar tillsammans med bordets höjd så går det lika bra att ha stöd för fötterna i golvet. En utmaning kan vara om eleverna varierar mycket i längd. Men om det går att anpassa fungerar det absolut bra.

Det centrala är egentligen att eleverna får stöd för fötterna, antingen genom att nå golvet eller genom någon form av fotstöd eller fotplatta.

Kika gärna på det här med stolshöjden. Knäna bör vara placerade lägre än höfterna, vilket bidrar till en mer öppen vinkel i höften. Det är inte ovanligt att elever kan sitta så knäna nästan åker upp i magen.

Sen är det bra att kunna ha lite stöd av stolen för ländryggen.

Det är egentligen det slutgiltiga målet med god ergonomi för eleverna – att skapa så bra förutsättningar som möjligt för koncentration och lärande. Om vi kan arbeta bekvämt och inte besväras av huvudvärk eller besvär i kroppen kan det förhoppningsvis bidra till en god arbetsro och bättre förutsättningar för lärande.

Det finns egentligen inga fasta minuter som passar alla, eftersom behovet av pauser också beror på hur mycket skärmtid man har totalt under dagen. Men om man vill ha något konkret att förhålla sig till kan det vara bra att ungefär var 20:e minut lyfta blicken och titta längre bort en stund. Det är också bra att passa på att variera position eller arbetsställning regelbundet då. Så helst små avbrott flera gånger under en timme.

Ja, intressant. Eleverna kanske är vana att titta mer i mörker hemma. Det bästa är att ha lite ljus från sidan, men samtidigt inte ljus så att det blänker eller bländar. Så det är ju frågan om de har haft den upplevelsen.

Om det är så att det börjar blända eller blänka när vi tänder ljuset kan man se över det. Då är det nästan bättre att ha det lite mörkare om man känner att det blänker eller bländar i skärmen.

Här ser det väldigt olika ut mellan olika skolor. Vissa verksamheter har tillgång till resurser inom elevhälsan, exempelvis fysioterapeut. Det är dock fortfarande relativt ovanligt.

I många skolor hamnar därför de här frågorna ofta hos lärarna i det dagliga arbetet. Elevernas arbetsmiljö är i grunden ett ansvar på organisatorisk nivå. Hur arbetet sedan fördelas och delegeras ser olika ut beroende på skolans organisation, resurser och arbetssätt.

Jag vet inte om frågan gäller stöd från vården generellt eller om man tänker specifikt på oss på Elevhälsoportalen. Vi på Elevhälsoportalen har tyvärr inte möjlighet att komma ut till skolor eller arbeta praktiskt på plats.

Men jag vet att vissa kommuner och skolor har infört att ha en fysioterapi och fysioterapeut. Då har ju de kanske jobbat med olika saker. Ergonomi kan vara en del. Sen kan de ha jobbat med motorik eller annat hos barnen också eller det här med fysisk aktivitet. Så det kan väl vara första steget, tänker jag, att man kollar i sin kommun om det finns något.