Sexualitet och relationer

Jämställdhet

Jämställdhet innebär att alla, oavsett könstillhörighet, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter, inom alla områden i livet. Att arbeta för ökad jämställdhet är att verka för att alla människor ska kunna forma sina liv som individer, utan att föreställningar om till exempel kön begränsar oss. Målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet handlar inte bara om jämn könsfördelning utan också om att uppmärksamma attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar livsvillkoren för kvinnor och män inom samhällets olika områden.
Källa: Vad är jämställdhet? (Jämställdhetsmyndigheten, jamstalldhetsmyndigheten.se)

Jämlikhet

Jämlikhet avser alla individers lika värde och inflytande.
Källa: Jämlikhet (Nationalencyklopedin, ne.se).

Diskriminering

Diskriminering utgår från de sju diskrimineringsgrunderna som är skyddade av svensk lag. En person som missgynnas eller kränks utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder kan anses ha blivit diskriminerad.
Källa: Diskriminering - vad är det? (Diskrimineringsombudsmannen, do.se).

Trakasserier

Trakasserier handlar om ageranden som kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna och som kränker någons värdighet genom till exempel nedsättande kommentarer, skämt eller gester.
Källa: Sexuella trakasserier och trakasserier (Diskrimineringsombudsmannen, do.se)

Sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier handlar om uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. För att lära dig mer om vad trakasserier och sexuella trakasserier är kan du besöka DO:s hemsida och läsa mer.
Källa: Sexuella trakasserier och trakasserier - vad är det? (Diskrimineringsombudsmannen, do.se).

Hbtqi

Hbtqi är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner.

Homosexuell och bisexuell handlar om sexuell läggning, alltså vem man har förmågan att bli kär i eller attraherad av. Transperson handlar om könsidentitet, om hur man definierar och uttrycker sitt kön. Många transpersoner identifierar sig inte med det juridiska kön som de tilldelats vid födseln. Queer kan röra både sexuell läggning, könsidentitet, relationer, och sexuell praktik, men kan också vara ett uttryck för ett kritiskt förhållningssätt till rådande normer. Intersexperson kan en person kalla sig som har en intersexvariation. Intersexvariationer är ett medfött tillstånd i vilket könskromosomerna, könskörtlarna (testiklar eller äggstockar) eller könsorganens utveckling är atypisk. Det går att vara intersex och man, kvinna eller något annat.
Källa: Hbtqi (Riksförbundet för sexuell upplysning, rfsl.se).

Sex- och samlevnad/Sexualitet, samtycke och relationer

Området som gått under namnet sex och samlevnad har bytt namn till sexualitet, samtycke och relationer i samband med läroplansändringarna den 1 juli 2022. Denna ändring har gjorts för att enligt Skolverket ge en mer rättvisande beskrivning av bredden i kunskapsområdet. 
Källa: Sexualitet, samtycke och relationer (Skolverket, skolverket.se).

Sexuell hälsa

Sexuell hälsa kan i enlighet med WHO:s definition beskrivas som "ett tillstånd av fysiskt, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualiteten" – vilket inte bara innebär avsaknad av sjukdom och skada. Sexuell hälsa kräver en positiv och respektfylld inställning till sexualiteten och sexuella förhållanden, såväl som möjligheten att ha njutbara och säkra sexuella upplevelser, som är fria från tvång, diskriminering och våld.
Källa: Vad betyder SRHR? (Riksförbundet för sexuell upplysning, rfsu.se).

Normer

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det ”normala” eller godtagna beteendet i en social grupp. Normer är en ofrånkomlig del i all mänsklig gemenskap. Det är också därför vi kan ha svårt att tänka normkritiskt eftersom de normer vi fått med oss genom uppfostran och vanor också omedvetet påverkar språkanvändning, omgivning och arbete. Normer och förgivettagna sanningar styr vårt sätt att tänka och handla. Med andra ord så utgör normer en grundpelare i individers människosyn och värderingssystem.
Källa: Normer, normmedvetenhet och normkritik (pdf, Skolverket, skolverket.se).

Hedersrelaterat våld och förtryck

Regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck är att det har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. På det sättet liknar det mäns våld mot kvinnor i nära relationer i stort. I hederstänkandet står dock föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus. Familjens rykte och anseende anses hänga ihop med hur flickor och kvinnor beter sig eller påstås bete sig. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen till hot och våld, ibland även dödligt våld. Regeringen tar också upp att även pojkar samt homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan drabbas.
Källa: Hedersrelaterat våld och förtryck (Nationellt centrum för kvinnofrid, nkc.uu.se).

Till rutans topp

Ökad kunskap om hbtqi, genus- och normmedvetenhet hjälper personalen att motverka en hierarkisk skolmiljö med begränsande normer. Det är viktigt att på skolledningsnivå samt i personalgruppen definiera och reflektera över vilka egna normer, språkbruk och föreställningar som finns.

Normer är föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar oss som individer och som påverkar våra relationer och samhället i stort. Det handlar om idéer om vad som är normalt, önskvärt och sant och de skapas samt återskapas i det sociala samspelet. 

Genom att passa in i normen belönas ofta individen på olika sätt, till exempel genom acceptans och bekräftelse av omgivningen. Det samma gäller motsatsen; genom att inte passa in i normen uppstår ofta negativa konsekvenser såsom förlöjligande eller uteslutning. Utifrån normerna fördelas på så sätt makt.

Genus kan beskrivas som en social och kulturell konstruktion av kön som innehåller olika föreställningar och förväntningar om hur individer ska se ut och bete sig.

Förslag på kompetenshöjande åtgärder

• Erbjud utbildningar eller workshops i hbtqi, genus- och normmedvetenhet, som gärna får vara interaktiva med utrymme för dialog och självreflektion. 
• Använd någon form av diskussionsunderlag eller interaktiva webbkurser tillsammans i kollegiet för att diskutera viktiga frågor som har anknytning till hbtqi, genus- och normmedvetenhet. Förslag på underlag hittar du i tipslistan.
• Om kompetens på området finns hos elevhälsan, kan den användas för att utbilda övrig personal.
• Utbildningen bör följas upp och utvärderas av deltagarna och eleverna i skolan.

Användbart material

• RFSL (rfsl.se), Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter, håller många olika former av utbildningar i normer och hbtqi - allt ifrån webb-certifieringar som tar några timmar att genomföra individuellt till skräddarsydda hel- eller halvdagar:
  RFSL utbildning (RFSL, rfslutbildning.se).
• Material om hur skolan kan jobba normkritiskt i skolan och få fördjupade förklaringar till begreppen:
  Normer, normmedvetenhet och normkritik i skolan (pdf, Skolverket,  skolverket.se). 
• RFSU:s metodbank innehåller olika material för pedagoger som kan erbjuda stöd för samtal och undervisning i sexualitet och relationer. RFSU erbjuder även kompetenshöjande utbildningar för elevhälsans personal.
  RFSU-material för pedagoger och yrkesverksamma (Riksförbundet för sexuell upplysning, rfsu.se)
  
  
  

Vad säger forskningen?

Forskningsläget inom området är ganska bristfälligt. De vetenskapliga studier som finns är ofta små, kvalitativa studier som sällan är genomförda i Sverige. Skolverket och Skolinspektionen har dock gjort egna studier, med slutsatser som går i linje med vad andra myndigheter och organisationer (till exempel RFSU) samt framträdande forskare och yrkesverksamma kommit fram till. 

• Många skolor behöver arbeta mer proaktivt med normer och jämställdhetsfrågor. Föreställningar om kön förekommer såväl i elev- som i personalgrupper och det behövs diskussioner kring normkritik. 
  Skolinspektionen har gjort en granskning av grundskolors arbete med jämställdhet. Flera skolor angav att de upplevt problem relaterat till skadliga maskulinitetsnormer. Elever berättar exempelvis om elaka kommentarer om flickor som spelar fotboll och om pojkar som blir retade för att de vill leka med flickor. Även om de flesta skolors personal markerar mot enskilda händelser brister ofta det proaktiva arbetet med att förändra sådana normer och attityder. Många skolor uppgav att de tycker att personalen behöver arbeta mer förebyggande med normer och föra gemensamma diskussioner kring normkritik och jämställdhetsfrågor. På en del skolor framkom det även att det kan finnas olika normer och föreställningar i personalgruppen. Exempelvis kan det handla om att flickor och pojkar ibland förväntas vara olika stökiga och ta olika mycket plats i klassrummet. 
• En ökad medvetenhet om genus, normer och hbtqi behövs bland skolpersonalen, för att skapa en tryggare och mer inkluderande miljö för eleverna. Det finns studier som tyder på att om skolpersonal har större kunskap om hbtqi-frågor, om de konsekvent ingriper mot trakasserier och om ämnet är "levande" i skolan, upplever hbtqi-personer en ökad trygghet på skolan. En svensk studie visar att när skolpersonalen förstår och kan reflektera över sina egna uppfattningar kring genus och normer kan detta bidra till att motverka en miljö som normaliserar och tillåter kränkningar och trakasserier.

Till insatsens topp

Att öka skolpersonalens kunskaper kring sexuella trakasserier, kränkningar och våld kan hjälpa personalen  kan identifiera och sätta stopp för dessa företeelser på ett mer effektivt sätt. 

Om personalen har kunskap om och konsekvent agerar mot sexuella trakasserier, kränkningar och våld, signalerar det till eleverna att personalen bryr sig och tar dessa frågor på allvar. Det kan bidra till en ökad tillit bland eleverna gentemot personalgruppen och leda till att fler elever vågar berätta när de eller någon annan elev blir utsatt för kränkande beteenden. I verksamheter där personalen ser mellan fingrarna när det gäller kränkningar av mindre allvarlig art förekommer det fler grova kränkningar.

Kränkningar grundas ofta i attityder och föreställningar, uttalade eller outtalade, om vad som anses normalt eller onormalt. Återkommande sexuella trakasserier och kränkande behandling kan endast fortleva om de existerar i en miljö som har normaliserat detta beteende. Ett sätt att förstärka skolans förebyggande arbete mot sexuella trakasserier kan vara att arbeta normkritiskt i personalgruppen. Normer och föreställningar kring kön har koppling till sexuella trakasserier, kränkningar och våld, därför är det önskvärt att erbjuda utbildning inom båda områdena till samma personal. Det kan även finnas ett värde i att man i utbildningen involverar flera olika yrkeskategorier i skolans personal, men vilka som ska inkluderas är upp till varje enskild skola. För att säkerställa att utbildningarna ger önskade resultat, och för att se till så att framtida utbildningsinsatser blir så bra som möjligt, är det viktigt att utvärdera insatsen tillsammans med deltagarna.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om ett kollektivt ansvar att bevara hedern inom familjen och i det ingår att begränsa och kontrollera främst kvinnors och flickors sexualitet. För att skolpersonal tidigt ska kunna upptäcka och stötta elever som lever i hederskontext, samt kunna undervisa i frågan, behöver de ha kunskaper inom området. 

Förslag på kompetenshöjande åtgärder

• Erbjud utbildningar avseende sexuella trakasserier, kränkningar och våld inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Det är viktigt att utbilda i hur varningssignalerna kan se ut – samt hur personal ska agera om de misstänker eller får reda på att en elev är eller har varit utsatt. Viktigt är även att inkludera kunskap om sexuella trakasserier på nätet och sociala medier
• Genomför konkreta diskussioner i kollegiet kring vad sexuella trakasserier, våld och kränkningar kan betyda i den egna verksamheten. 
• Utbilda personal i hur de ska agera och sätta stopp för kränkande behandling i ett tidigt skede.
• Utbilda elevhälsans personal i hur de ska öppna upp för samtal med elever som blivit utsatta för sexuella trakasserier, kränkningar eller våld 
• Elevhälsan kan användas för att utbilda övrig personal, om kompetens finns inom området.
• Utbildningen bör följas upp och utvärderas av deltagarna och av eleverna i skolan.

Användbart material

• Skolverket erbjuder ett digitalt verktyg för att stärka skolans arbete mot sexuella trakasserier. Verktyget är tänkt att användas kollegialt av skolledning och personal och ger vägledning i vilka områden som verksamheten kan fokusera på för att utveckla och förbättra sitt arbete med att förebygga sexuella trakasserier. 
  Koll på arbetet mot sexuella trakasserier (Skolverket, skolverket.se)
• Origo är ett resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck som  utbildar bland annat yrkesverksamma som möter unga i åldern 13–25 år som lever i hedersrelaterat våld och förtryck. Origo är ett samarbetsprojekt mellan kommunerna i Stockholms län, Polisregion Stockholm och Region Stockholm. 
  Utbildningar (Origo, etjanst.stockholm.se) 
• Skolverket erbjuder en webbkurs om hur skolor kan organisera och bedriva ett systematiskt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Kursen är i första hand till för skolledare och medarbetare från elevhälsan, men är öppen för alla som är engagerade i skolors arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.
  Hedersrelaterat våld och förtryck - skolans ansvar och möjligheter (Skolverket, skolverket.se).
• Kunskapscentrum för Sexuell Hälsa i Göteborg har tagit fram en metod som stöd i hur man ska ha samtal om sexuell hälsa och erfarenhet av våld. Den är utvecklad för att bättre identifiera unga som är sexuellt risktagande, utsatta eller har erfarenhet av våld. Kunskapscentret erbjuder utbildning om metoden i hela Sverige. 
  SEXIT - samtal om sexuell hälsa och erfarenhet av våld (srhr.se) 
• På Jämställdhetsmyndighetens webbsida erbjuds stöd i att möta barn som blivit utsatta för sexuella trakasserier.
  Sexuella trakassier - för dig som möter barn och unga (Jämställdhetsmyndigheten, jamstalldhetsmyndigheten.se).
• Stiftelsen Allmänna Barnhuset har tagit fram stödmaterial som riktar sig till vuxna som möter barn och unga som farit illa av sexuella trakasserier eller våld.
  Det är dags att prata om sexuella övergrepp (Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn, dagsattprataom.se).

Vad säger forskningen?

Det finns en del forskning om program som ska förebygga mobbning och våld, men dessa berör oftast insatser i klassrummet och handlar inte om strukturella insatser i skolan. Dessutom har inga sådana program kunnat rekommenderas i sin helhet då de inte kunnat bekräftas vara effektfulla i någon forskning hittills. Enskilda komponenter har däremot kunnat ses ge effekt. Det finns begränsat med nyare forskning som undersökt effekter på sexuella trakasserier med hjälp av strukturella skolinsatser. Det finns däremot en del studier som har undersökt hur man kan jobba förebyggande mot sexuella trakasserier på arbetsplatser. 

• Pojkar drabbas oftare av fysiska kränkningar och flickor drabbas oftare av psykologiska kränkningar i skolan. Skolinspektionens granskning av skolors arbete med jämställdhet visar att typen av kränkningar skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Pojkar är oftare drabbade fysiskt medan flickor oftare drabbas av mer subtila, psykologiska kränkningar eller i sociala medier. Nästan hälften av de granskade skolorna uppgav att de haft någon form av utsatthet på skolan som varit relaterat till kön.
• Att skolpersonalen får en ökad kunskap om vad sexuella trakasserier är tillsammans med tydliga rutiner ökar tilliten hos elever och de upplever i högre grad att deras situation tas på allvar. Enligt en svensk studie ökar risken för att elever ska uppfatta att deras upplevelser trivialiseras om personalen saknar kunskap om sexuella trakasserier och inte agerar konsekvent utifrån tydliga rutiner. Vidare bidrar en ökad kunskap till bättre samsyn mellan skolpersonal och kan även bidra till att synliggöra trakasserier. En studie från USA har tittat på ”anti-harassment training”, som är ett samlat begrepp för olika metoder för att förebygga sexuella trakasserier på arbetsplatser. En ökad kunskap om sexuella trakasserier kunde skapa en bättre samförståelse i personalgruppen kring vad som räknas som sexuella trakasserier och inte. Om arbetsplatsen tog sexuella trakasserier på allvar och införde utbildningsinsatser och andra förebyggande metoder kunde man se att fler utsatta vågade öppna upp sig och risken för skuldbeläggning minskade.
• Såväl svensk som internationell forskning visar att elever som blivit utsatta för sexuella trakasserier undviker att berätta för någon vuxen. Ofta anmäls inte sexuella trakasserier till någon vuxen på skolan. Den vanligaste orsaken till detta är att elever är rädda för att förövare ska hämnas eller att ingenting kommer att förändras. Av denna anledning är det viktigt att skolpersonal informerar elever om att anmälningar tas på allvar och leder till positiv förändring, annars kan det bidra till en tillåtande kultur för sexuella trakasserier.
• Utbildning inom sexuella trakasserier ger bättre resultat om den bland annat är personlig och interaktiv, ger utrymme för dialog och är specifik för verksamheten. Internationell forskning som gjorts på utbildning om sexuella trakasserier på arbetsplatsen har identifierat några framgångsfaktorer. Utbildningen ger bäst resultat om den; är minst fyra timmar, är personlig och interaktiv istället för att enbart läsa en policy, ger utrymme för dialog och är specifik för verksamheten. Det är även viktigt med tydliga mål, mätmetoder och uppföljning samt någon form av självreflektion och gruppdiskussion på kontinuerlig basis. Studier från USA har visat att det också är viktigt att adressera hierarkiska strukturer och maktfördelningen utifrån kön, för att utbildningen ska ge effekt på kränkningar och diskriminering. Det kan annars finnas risk att insatsen inte blir lika träffsäker.
• Forskningen kring hedersrelaterat våld (HRV) har många luckor. Det finns få studier som ger en entydig bild av omfattningen av HRV och det finns ingen tydlig bild av vilka grupper i samhället som omfattas. Det är även svårt att hitta pålitliga studier gällande omfattningen av våldsutsatta, men Socialstyrelsens nationella enkätundersökning visar bland annat att 25–30 procent av alla flickor och nästan 25 procent av alla pojkar som deltog i undersökningen uppgav att de minst en gång drabbats av kränkande behandling, hot eller våld av förälder eller andra vuxna nära anhöriga sedan de började på gymnasiet. Det finns forskning som visar att det inte finns någon direkt koppling mellan hedersvåld och tvångsäktenskap och någon specifik religion. Många kopplar vidare kultur som en viktigare bakomliggande faktor, men även där skiljer det sig i hur mycket politik, makt, ekonomi, kön, ras, sexuell läggning eller ålder tillskrivs som påverkande bakgrundsfaktorer. En stor del av den internationella forskningen tonar även ner kulturbegreppets betydelse och hänvisar till den lokala kontexten. Forskning behövs både för att förstå själva våldet, men också för att utvärdera regeringens satsningar i det förebyggande arbetet och myndigheters bemötande av våldsutsatta.

Till insatsen topp

En handlingsplan mot sexuella trakasserier, kränkning och våld är en viktig signal till elever, personal och föräldrar att skolan tar sådana incidenter på allvar. En handlingsplan säkerställer också att det finns konkreta åtgärder för att handskas med eventuell utsatthet bland eleverna. 

Det förebyggande arbetet är starkt kopplat till jämställdhet och jämlikhet, som innebär att alla elever har rätt till en skolgång fri från trakasserier, kränkningar och våld baserat på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (diskrimineringsgrunderna).

För att få ett så effektivt jämställdhets- och jämlikhetsarbete som möjligt, är det viktigt att angripa frågan med aktiva, breda, systematiska och långsiktiga insatser. Handlingsplanen behöver få ett tydligt och uttalat stöd samt mandat och resurser från skolledningen för att långvarig förändring ska kunna åstadkommas. För att handlingsplanen ska få så stort genomslag som möjligt bör också personalen utbildas i samband med, eller inför, framtagandet av denna. 

Om handlingsplanen

• Handlingsplanen bör innehålla tydliga lokala rutiner kring hanterandet av uppkomna fall av sexuella trakasserier, kränkningar och våld.
• Skolan bör ta beslut om huruvida det ska råda nolltolerans mot sexuella trakasserier, kränkningar och våld, och hur detta i sådana fall ska genomföras och upprätthållas.
• Målet ska vara att alla elever och föräldrar känner till skolans handlingsplan och arbete. Det kan förmedlas genom till exempel affischer, nyhetsbrev, skolans digitala kanaler, lektioner eller föräldramöten. 
• För mer exempel på vad som kan inkluderas i en handlingsplan, se övriga insatser.

Användbart material

• Diskrimineringsombudsmannen (DO) erbjuder konkret metodstöd för skolor att arbeta mot sexuella trakasserier.  I följande länkar kan du hitta en checklista där skolan kan säkerställa att de uppfyller sina skyldigheter i arbetet med aktiva åtgärder, en kortare skrivning om sexuella trakasserier i skolan och DO’s webbsida med interaktiva inslag.
  - Sexuella trakasserier och trakasserier i skolan (pdf, Diskrimineringsombudsmannen, do.se)
  - Förskolan och skolan ansvarar för aktiva åtgärder (Diskrimineringsombudsmannen, do.se)
  - Checklista för förskolans och skolans aktiva åtgärder (Diskrimineringsombudsmannen, do.se)
•  Skolverket har tagit fram stödmaterialet:
  Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda - Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar (pdf, Skolverket, skolverket.se) 
• Stiftelsen Allmänna Barnhuset har tagit fram handledningsmaterialet: Dags att prata om sexuella övergrepp – en handledning till skolans personal (pdf, Allmänna barnahhuset, allmannabarnhuset.se) 
• Jämställdhetsmyndigheten har sammanställt aktuell forskning inom våldsförebyggande metoder:
  Våldsprevention i Sverige: en forskningsöversikt (Jämställdhetsmyndigheten, jamstalldhetsmyndigheten.se) 
  Jämställdhetsmyndigheten har även en rapport på ämnet som lyfter nordiska erfarenheter av våldförebyggande arbete:
  Varaktig framgång istället för projekt ( Jämställdhetsmyndigheten, jamstalldhetsmyndigheten.se).
• Skolinspektionen har gjort en granskning om skolors arbete vid trakasserier och kränkande behandling där du kan fördjupa dina kunskaper: 
  Skolors arbete vid trakasserier och kränkande behandling, (pdf, Skolinspektionen, skolinspektionen.se).
• Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram en rapport som riktar in sig på sexuella trakasserier i samhället i stort:
  Samlad kunskap mot sexuella trakasserier (2019:12) (Jämställdhetsmyndigheten, jamstalldhetsmyndigheten.se). 

Vad säger forskningen?

Det finns inte mycket forskning som utvärderat vilken effekt komponenter i en handlingsplan har på sexuella trakasserier, men kan förstås teoretiskt med hjälp av olika förklaringsmodeller/studier och myndigheters och yrkesverksammas samlade erfarenheter.

• En handlingsplan är en viktig komponent i ett förebyggande arbete mot sexuella trakasserier. Det behövs stöd och mandat från skolledningen och insatserna i handlingsplanen behöver vara breda och systematiska. Enligt Skolverket måste ledningen ge sitt uttalade stöd, mandat och resurser för att insatserna ska vara effektiva. En handlingsplan har en avgörande betydelse för skolans jämställdhetsarbete och åtgärderna i handlingsplanen behöver vara breda och systematiska för att vara effektiva. Skolverket har utvärderat flera anti-mobbningsprogram och rekommenderar inte att, i sin helhet, införa någon av de antimobbingsprogram som finns idag. Däremot har enskilda komponenter visats ha effekt. I linje med de slutsatser som redan nämnts, är dessa komponenter bland annat att skolor har ett systematiskt arbete, involverar elever och har ett anti-mobbningsteam.
• En handlingsplan med tydliga lokala rutiner är viktig för att skapa trygghet och positiv förändring i skolans sociala klimat. Det är centralt att all skolpersonal vet hur de ska agera vid eventuell utsatthet. Andra faktorer som visat sig ha effekt handlar bland annat om att förbättra den fysiska miljön och involvera elever i skolans arbete mot sexuella trakasserier. Om skolpersonal inte har en aktuell handlingsplan med tydliga lokala rutiner för hur de ska agera mot sexuella trakasserier, riskerar skolmiljön att bli tillåtande mot en kultur som bidrar till sexuella trakasserier. Det kan också minska elevers tillit till skolpersonal och att de inte berättar om sin utsatthet. Om en anmälan inte leder till positiv förändring, kan det finnas risk för hämnd från den som anmälts, samt en negativ förväntan på skolans agerande. I internationella studier har man identifierat ett antal strukturella faktorer som visats ge effekt mot sexuella trakasserier. Det handlar om att öka antalet personal i skolans otrygga områden och förbättring av den fysiska miljön (till exempel kuddrum, toaletter, omklädningsrum, fritidsrum, skolgård och så vidare), tydlig information till elever om skolans policy kring sexuella trakasserier (ofta genom affischer med information om var man kan vända sig om man har blivit utsatt), klassregler mot våld och utbildningsdagar för pedagoger.

Till insatsen topp

För att säkerställa att skolmiljön känns trygg och inkluderande för alla elever är det viktigt att kartlägga tryggheten på skolan, samt att införa åtgärder baserat på analysen av kartläggningen.

Eleverna har en unik kunskap om vilka situationer, platser och tider som otryggheten är som störst och bör därför bli involverade i kartläggningen.  För att åstadkomma varaktig förändring är det viktigt att återkommande genomföra kartläggningen och att ha en tydlig struktur för hur det ska ske. Om skolan redan har ett etablerat trygghetsarbete är det viktigt att säkerställa att analysen även har ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Det kan bland annat handla om att ta reda på om det finns skillnader i upplevd trygghet beroende på könsidentitet, sexuell läggning, eller funktionsvariation.

Förslag på hur kartläggningen kan gå till

Besluta hur ofta kartläggningen ska göras och när, förslagsvis minst en gång om året. Bestäm i förväg hur analysen av resultaten och uppföljningen ska se ut. Kartlägg tryggheten i den fysiska och sociala miljön för alla elever, och ha varje elevgrupps perspektiv i åtanke.

• Finns det skillnader i trygghet mellan pojkar och flickor? Hbtqi-personer eller personer med funktionsnedsättning? Hur ser det ut för personer som lever i hederskontext?
• Är till exempel toaletterna könsneutrala? Finns det möjligheter att avskärma sig själv eller använda ett könsneutralt omklädningsrum för transpersoner? 
• Finns det oövervakade områden? Hur ser vuxennärvaron ut på olika platser i skolan?
• Hur ser aktiviteterna på till exempel raster eller idrottslektioner ut, uppfattas de olika beroende på exempelvis könsidentitet eller funktionsvariation

Metoder

• En enkät kan fånga en ögonblicksbild och den övergripande situationen, men fångar inte nyanser lika bra.
• Intervjuer eller fokusgrupper med elever kan vara ett bra alternativ eller komplement, om skolan vill utreda tryggheten på djupet och få en klarare bild av hur elevernas situation på skolan ser ut.
• Trygghetsvandring i skolan kan också vara ett alternativ för att fånga upp områden i skolan som kan uppfattas som otrygga, där man samtidigt kan involvera eleverna i arbetet

Användbart material

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har tagit fram en rapport som syftar till att ge både praktiskt och teoretiskt stöd i att genomföra trygghetsvandringar. De kan genomföras på många olika sätt och många olika arenor.

• Trygghetsvandring - en vägledning (pdf, Brottsförebyggande rådet, bra.se).

Myndigheten för delaktighet (MFD) har tagit fram en metodbeskrivning för trygghetsvandringar i skolmiljö med fokus på att göra skolmiljön mer trygg för elever med olika funktionsnedsättningar.

• Skapa en trygg skola (Myndigheten för delaktighet, mfd.se)

Vad säger forskningen?

Det finns några studier, speciellt utomlands, som adresserar trygghetsundersökningar och trygghetsarbete, men ytterst få som berör kopplingen till jämställdhetsarbete. De studier som finns som berör könsrelaterad otrygghet, specifikt minoriteters särskilda utsatthet, är kvalitativa, små studier. Däremot är de som finns i linje med Skolverkets och Skolinspektionens egna studiers slutsatser. 

• Det finns många skolor i Sverige som har problem med otrygghet som är kopplad till kön. Det kan handla om att vissa områden känns otillgängliga för flickor eller att pojkar upplever fysisk otrygghet. Skolinspektionens granskning från år 2020 kunde visa på tydliga skillnader mellan könen när det kommer till upplevd trygghet i skolan. Den fysiska tryggheten är sämre för pojkar medan den psykiska tryggheten är sämre för flickor. I nästan två tredjedelar av de granskade skolorna framkommer det att det finns könsrelaterad otrygghet. Det finns till exempel områden på skolan som upplevs som mindre trygga eller tillgängliga för flickor. I cirka en tredjedel av skolorna finns det utrymmen som enligt personal och elever är dominerade av ett kön. En studie visar att trakasserier ofta sker i oövervakade områden såsom omklädningsrum, korridorer och när elever går till och från skolan.
• Trygghetskartläggningar med ett jämställdhetsperspektiv är viktigt för att synliggöra trakasserier som drabbar flickor, då dessa ofta är mer subtila. Många skolor saknar detta och inför därmed också insatser som sällan berör underliggande normer och förväntningar kring kön. Kartläggningar med jämställdhetsperspektiv är viktiga därför att flickor oftast blir trakasserade och mobbade mer osynligt och dessa kan hjälpa till med att synliggöra det. Dessutom kan det ge en viktig överblick, tydligt underlag för beslut och lägga grunden för konkreta och åtgärder som går att utvärdera. Det framgår i Skolinspektionens granskning att de flesta skolor inte har ett köns- eller jämställdhetsperspektiv i analysen av tryggheten på skolan och att de sällan jobbar med jämställdhet specifikt kopplat till trygghet. Kartläggningarnas resultat har oftast lett till generellt trygghetsskapande åtgärder, vilka sällan innehöll analyser kring underliggande normer och förväntningar kring kön som en del av tryggheten på skolan.
• Övergripande trygghetsåtgärder på skolan behöver inte nödvändigtvis betyda trygghet för hbtqi-personer. En amerikansk tvärsnittsstudie kom fram till att en generellt trygg skola inte behövde upplevas som trygg för sexuella minoriteter, och att de faktiskt ofta kände sig tryggare i skolor som ansågs vara generellt mer otrygga. Sannolikt för att det ofta fanns fler subgrupper där man kunde hitta någonstans att passa in. Det var inte heller alltid säkert att transpersoner upplevde samma skyddande effekt av trygghetsskapande insatser som homo- eller bisexuella elever. Dessa resultat tyder på att det behövs särskilt fokus på dessa elevgrupper för att säkerställa deras trygghet. Transpersoner som rapporterade om sin utsatthet till skolpersonal i USA, upplevde ofta att de blev bemötta med ignorans, ovillighet att hjälpa till, eller skuldbeläggning av dem själva.

Till insatsens topp

Språket har en normerande makt och det är viktigt att fundera över vilket budskap vuxna sänder till eleverna. Det kan vara värdefullt att få samsyn kring vilka pronomen och andra normerande ord som används i den vardagliga verksamheten. 

Normer som förmedlas kan till exempel ha koppling till heteronormativa föreställningar om hur elever förväntas vara utifrån deras könstillhörighet. Det kan även handla om att man hälsar på och tilltalar elever olika, eller har olika sätt att leverera tillsägelser beroende på kön. 

Många skolor har problem med elevers grova språkbruk, som ofta kan bygga på könsstereotypa och nedvärderande föreställninga utifrån kön. Könsord och fula skällsord med koppling till könsnormer kan förekomma. Även om många skolor har kontinuerliga diskussioner kring vad som är lämpligt språkbruk, kan det vara mycket svårt att veta var gränsen mellan allvar och ”skojbråk” går. Därtill innehåller ofta språket många nyanser och ord som är främmande för de vuxna på skolan, och många mer subtila verbala kränkningar kan gå obemärkt förbi de vuxna. Elever med normbrytande utseende eller beteende är mer utsatta för verbala kränkningar jämfört med andra jämnåriga.

Förslag på åtgärder

• Se över vilka pronomen skolpersonalen använder, både skriftligt och muntligt, ifall språkbruket gör normativa antaganden (till exempel att man säger flickvän i stället för partner, hen eller han/hon, och så vidare) och besluta hur ni vill göra på er skola. Det är viktigt att det råder samsyn i denna fråga.
• Diskutera i kollegiet konkret vilka ord som kan bidra till en otrygg stämning och normalisera sexuella trakasserier, kränkningar och våld, både bland personal och elever.
• Bestäm hur skolan ska hantera otillåtet språkbruk (klassregler eller dylikt) och inkludera gärna elever i processen.
• Diskutera i kollegiet hur "skojbråk" påverkar den upplevda tryggheten på skolan. Med skojbråk menas till exempel situationer där elever använder fula ord mot varandra under skenet av att bara skoja med varandra. Kom överens om hur ni vill hantera skojbråk på skolan och om det är något som bör vara tillåtet.

Användbart material

• Hårda orden fick eleverna att tänka till (Skolvärlden, skolvarlden.se) 
  Artikeln berättar om en skola som vidtagit åtgärder mot grovt språkbruk.
• Jargong och språkbruk (UR Play, urplay.se)
  Avsnitt i podden Ring lärarcoachen på Sveriges Utbildningsradio.

Vad säger forskningen?

Det finns få studier som har tittat på strukturella åtgärder mot könsbaserade verbala kränkningar, speciellt när det gäller den svenska/nordiska kontexten. Slutsatserna har varit en sammantagen bild av yrkesverksammas uppfattningar, forskare samt Skolverkets och Skolinspektionens rekommendationer. 

• Många skolor har problem med grovt och sexualiserat språkbruk, och "skojbråk" kan ofta bidra till ett otryggt skolklimat. Enligt Skolinspektionens granskning av grundskolors jämställdhetsarbete var det många skolor som hade problem med könsstereotypt och sexualiserat språkbruk eller viss könsrelaterad utsatthet. Könsord och skällsord som har koppling till könsnormer var ofta rapporterat. Skojbråk kan förvärra otryggheten för elever då de ofta urartar. Skojbråk försvårar även för personal att få syn på och arbeta med de mer subtila, psykologiska kränkningarna. 
• Det är vanligast för flickor och pojkar utanför normen att drabbas av verbala kränkningar med sexuella anspelningar. Transpersoner drabbas i mycket hög utsträckning av verbala aggressioner kopplat till deras könsuttryck eller sexuella läggning. I Skolinspektionens granskning framgår det att de som utsätts för nedlåtande kommentarer, ofta med sexuella anspelningar, i störst utsträckning är flickor och pojkar som uppfattas som feminina. Transpersoner har rapporterat i flera olika studier att den vanligaste formen av trakasserier mot dem är verbal och att de allra flesta har varit utsatta för verbala aggressioner. I en studie hade 69 procent av transpersoner rapporterat att de känner sig otrygga i skolan på grund av sin sexuella läggning eller könsuttryck. En amerikansk studie har sett att skolmiljön blir tryggare för transpersoner när namn och pronomen används korrekt och lyhört av personal och i skolans dokumentation.
• Pojkar bemöts oftast hårdare än flickor, men har även större utrymme att få utrycka verbala aggressioner än flickor. Både svensk och amerikansk forskning visar att pojkar får större utrymme och uppmärksamhet i skolan både verbalt och fysiskt, men att de även får hårdare tillsägelser än flickor. Pojkars verbala aggressioner är förväntade och bemöts av en annan acceptans än vad flickors verbala aggressioner gör.

Till insatsens topp

Elevhälsans personal är en viktig resurs för att främja sexuell hälsa och förebygga ohälsa kopplat till könsidentitet och sexuell läggning. Det är viktigt att det förebyggande och främjande arbetet som elevhälsoteamet gör integreras ut i verksamheten och blir en del av de vardagliga aktiviteterna.

Förslag på åtgärder

Rektor (eller övrig relevant personal) kan främja samverkan inom sexualitet och relationer genom att skapa möjligheter för följande: 

• Anordna en gemensam mötesstruktur mellan pedagoger och elevhälsans personal och/eller workshoppar tillsammans och sätt upp gemensamma mål eller riktlinjer med fokus på sexualitet och relationer.
• Planera, och ge utrymme för pedagogerna och elevhälsans personal att utbyta kunskap om eleverna och situationen på skolan.
• Elevhälsans personal kan vara delaktiga i till exempel kartläggning av trygghet, i undervisning/utbildningsinsatser, kondomsamtal med elever, framtagande av underlag för undervisning i sexualitet och relationer och handledning av den övriga personalen.
• Skolan bör ha ett anti-mobbnings- eller trygghetsteam. Om ett sådant redan finns, kan det vara en god idé att lyfta och aktualisera ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv och fokus på sexuella trakasserier, våld och kränkningar i deras arbete.
• Skolan kan även införa rastvaktsystem, det vill säga någon form av struktur för att säkerställa vuxennärvaro på olika platser på skolgården. Det kan handla om att finnas på fotbollsplanen eller andra områden som identifierats som otrygga. Det kan även handla om att införa aktiviteter på raster för att erbjuda pojkar och flickor gemensamma aktiviteter.

Vad säger forskningen?

Det saknas forskning om effekten av elevhälsans samverkan med övrig skolpersonal i samband med främjande av sexuell hälsa. Slutsatserna har varit en sammantagen bild av yrkesverksammas uppfattningar, forskare samt Skolverkets och Skolinspektionens rekommendationer. 

• Elevhälsans kompetens bör komma till användning på bästa sätt och vara förankrat i övriga personalgruppen för bästa resultat i arbetet med sexualitet och relationer. Skolinspektionen har identifierat en rad framgångsfaktorer för ett lyckat arbete med sexualitet och relationer. En av dem handlar om att elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande uppdrag bör vara förankrat i personalgruppen och att deras kompetens bör komma till användning på bästa sätt.
• Elever som utsätts för mobbning använder elevhälsan oftare, och elevhälsan kan även vara en viktig resurs för elever som utsatts för sexuella trakasserier. En amerikansk studie har visat att elever som utsätts för mobbning utnyttjar elevhälsan mer än andra elever vilket antyder att elevhälsan även skulle kunna vara en viktig resurs för personer som är utsatta för sexuella trakasserier, kränkningar och våld.
• Rastvaktsystem och trygghetsteam fungerar olika bra på pojkar och flickor.  Skolverket har gjort en granskning där de utvärderat effekten av olika åtgärder mot sexuella trakasserier. Granskningen visade att de olika metodernas effektivitet skiljde sig åt mellan könen. Av de åtgärder som visat sig ha effekt på flickor ingår; elevers delaktighet, rastvaktsystem och kartläggning av trygghet. Motsvarande för pojkarna var; ordningsregler, disciplinära strategier, dokumentation av ärenden, trygghetsteam och relationsfrämjande insatser mellan elever.

Till insatsen topp

En enkel och kostnadseffektiv metod för att förebygga sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter samt aborter, är att öka tillgängligheten på kondomer för ungdomar. 

Många ungdomar känner till fördelarna med kondomer, men när det väl kommer till kritan används de ofta ändå inte. Det kan handla om föreställningar såsom att det inte är lika skönt med kondom, eller att det förstör stämningen att ta fram kondomen. Därför är det viktigt att även förmedla kunskap kring hur man kan använda kondomer på ett mer njutbart sätt, samt diskutera attityder och normer kring kondomanvändning med eleverna.

Förslag på åtgärder

• Dela ut gratis kondomer hos elevhälsan eller annan lämplig plats i skolan
• Utbilda elevhälsans personal i att prata om kondomanvändning med ett njutningsfokus samt en diskussion kring hinder och attityder. Förslag på metod och utbildning hittar ni i tipslistan nedan.

Användbart material

• Alla skolor i Stockholms län kan beställa gratis kondomer via Region Stockholm
  Kondombeställning (Vårdgivarguiden, vardgivarguiden.se).
• RFSU har utvecklat Kondomplanen specifikt för pedagoger som undervisar från årskurs sju och uppåt. Syftet med metoden är att eleverna själva får reflektera över vad som kan komma i vägen för kondomanvändandet och vad de kan göra åt det.
  Kondomplan - att planera sitt kondomanvändande (rfsu.se).
• Region Stockholms ungdomsmottagningar arbetar med metoden Kondomsamtalet för att främja ett mer lustfyllt perspektiv på kondomanvändning. De flesta som har sex vill inte tänka på problem, risker eller infektioner, utan på att njuta. Det är därför logiskt att fokusera på njutningsdelen i samtal om kondomanvändning. Om elevhälsan eller någon annan personal på en skola vill kunna genomföra ett lust- och njutningsorienterat samtal om kondomanvändning är en förutsättning att kunna visa upp och dela ut olika typer av kondomer. Kondomanvändning kan ofta kopplas ihop med personer med penis, men det är viktigt att ha i åtanke att alla personer kan ha nytta av informationen i ett kondomsamtal oavsett kön och sexuell praktik.
  
  Läs mer om kondomanvändning och andra former av preventivmedel på Stockholms ungdomsmottagningars webbplats:
  Preventivmedel (ungdomsmottagningarna.se)

Vad säger forskningen?

• Det finns mycket forskning som tittat på kondomers effektivitet i att skydda mot sexuellt överförda infektioner (STI) och graviditeter, samt insatser med syfte att öka kondomanvändningen. Det finns få studier som har tittat på faktorer relaterade till kondomanvändning, till exempel hur ungdomar kan hantera samtycke och andra hinder som kan dyka upp vid själva sextillfället. Där är inte hindret för kondomanvändandet okunskap och för att bäst stötta unga i dessa situationer behövs andra metoder, och där är forskningen svag.  
• Många unga och unga vuxna har uppfattningen att de kommer att använda kondom vid ett sextillfälle, men när det väl gäller, blir det ofta inte så ändå. Anledningar till att inte använda kondom har ofta med normer att göra. Unga uppger, bland annat, monogami, att man använt andra preventivmedel, att det kan vara "jobbigt" att använda kondom, att man inte har tillgång till kondom just då eller att man tycker att det är pinsamt att ha kondom på sig/köpa eller ta kondom. Andra anledningar som är mer kopplade till den sexuella lusten handlar om att det kan förstöra stämningen och "stundens hetta", att den inte sitter skönt/minskar känsligheten eller bara att man generellt ogillar kondom.
  Många tänker att de kommer att använda kondom, men när de väl befinner sig i situationen så använder man ändå inte det, oavsett typ av sex eller partner. Alkoholberusning är också en faktor kopplat till att inte använda kondom trots att man har haft alla intentioner att använda det. En svensk enkätstudie på 18-åringar, visade att anledningar associerade med att inte använda kondom bland killar var att bo hos sin partner under helger, vara feströkare, vara deprimerad och att ens partner tagit orala preventivmedel. Tjejernas anledningar handlade främst om att de antingen tog orala preventivmedel eller att de känt sig tvingade till sex.
• Anledningarna till att inte använda kondom är många och för att ge stöd behöver man se till varje individs situation och identifiera positiva sätt att integrera kondomerna i sexlivet. Forskning tyder på att problemen som kan uppstå i stunden för användandet har betydelse för om kondomen används eller inte, och orsakerna är väldigt individuella. Fokus för vårdgivare/elevhälsan borde därför ligga på att göra realistiska riskbedömningar och att identifiera positiva sätt att inkorporera kondomerna i ungdomars sexliv. Det är inte tillräckligt att bara förespråka kondom på ett generellt plan. Många ungdomar har som mål att använda kondom, men det betyder inte nödvändigtvis att de är duktiga på att förbereda sig inför ett samlag genom att ha kondom tillgängligt. Detta antyder att när man utformar insatser för att främja kondomanvändandet, är det viktigt att lära ungdomar att förbereda sig, och ha med sig kondom.
• Kondomanvändning är komplext, och om personerna i det sexuella mötet inte har samtycke kring kondomanvändningen, sker det en form av förhandling där starkast vilja vinner. I en avhandling från Stockholms universitet framgår att förhandlingen påverkas av maktbalansen mellan personerna, och visade att det oftast är kvinnor som tar initiativet till kondom. Ofta möts de då av motstånd från sina manliga partners (1). I en intervjustudie från England angav tjejer som tagit dagen-efter-piller att en av anledningarna till att de inte använt kondom var på grund av press från killarna att inte ha det. Även i en svensk studie har tjejerna uppgett att de inte använt kondom på grund av att de känt sig tvingade till sex (8). Ett relativt nytt fenomen är att killarna/männen smyger av kondomen under sexakten, då utan samtycke. I en studie där man intervjuat ungdomar kom man fram till att detta främst uppfattats som fel på grund av en brist i tilliten, brist på samtycke och risken för oönskade utfall.
• Gratis tillgång till kondomer i skolan kan vara ett effektivt sätt att främja en ökad kondomanvändning. I några mindre internationella studier, i länder där tillgång till gratis kondomer inte är lika vanligt som i Sverige, kunde man se att ungdomar som hade tillgång till kondomer i skolan var mer benägna att använda kondom vid senaste sextillfället. Brist på tillgång till kondomer är en återkommande rapporterad barriär för kondomanvändning.

Referenser (pdf)

Till insatsen topp