Frågor från webbinariet om egenvård 20 februari

Tack för stort intresse och många frågor kring egenvård i skola och förskola. Nedan har vi sammanställt frågor med svar utgående från Elevhälsoportalens uppdrag och stöd, samt medverkande experters svar på mer generella frågor. För specifika medicinska frågor och frågor som rör hantering av enskilda barns situation hänvisar vi till hälso- och sjukvården.

Behövs en egenvårdsplan från behandlande läkare vid allergiutlöst astma om barnet behöver ta sin medicin under skoltid?

Ja, om skolpersonal ska hjälpa till med barnets egenvård ska det finnas ett beslut om egenvård från behandlande hälso- och sjukvårdspersonal och planering av egenvården som innefattar instruktioner till personalen.

Angående typ 1-diabetes: enligt 1177 är karenstiden vid magsjuka för barn i skolan 24 timmar från senaste symtom. Vad rekommenderar ni för karensdag vid magsjuka?

Elevhälsoportalen tillhandahåller generell information och stöd kopplat till regelverket vid egenvård. För frågor som gäller medicinsk utredning eller behandling hänvisar vi till hälso- och sjukvården.

Svar från medverkande expert: Avseende frågan ovan gör olika regioners smittskyddsläkare olika bedömningar, och man får ta reda på vad som gäller där man är verksam. Barndiabetesfondens rekommendationer hittar du här: Magsjuka och typ 1-diabetes (Barndiabetesfonden, barndiabetesfonden.se)

Tidigare har det funnits råd om att ge smörgås, frukt, mjölk, honung vid lågt blodsocker: Är detta inte att föredra numera utan alltid druvsocker? (självklart om det inte finns specifika överenskommelser med aktuell elev)

Svar från medverkande expert: Smörgås, frukt och annat kan fungera jättebra som blodsockerhöjare. Om barnet har hunnit få väldigt låga värden är dock druvsocker bäst eftersom det höjer blodsockret snabbast. Det är också enkelt att lagra, så det är bra att ha till hands.

Till barn med typ 1-diabetes är det jättebra med appen T1D. De har även utbildning digitalt som är gratis. Är det något ni tipsar om på Elevhälsoportalen?

Elevhälsoportalen tillhandahåller generell information och stöd kopplat till regelverket vid egenvård. För specifika frågor som gäller medicinsk utredning eller behandling hänvisar vi till hälso- och sjukvården.

Svar från medverkande expert: Barndiabetsfonden gillar också T1D-appen. Den har mycket bra tips.

Hur kan ansvarsfördelningen av den tekniska utrustningen vid typ 1-diabetes hanteras rättssäkert?

Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att göra en egenvårdsbedömning och därmed också säkerställa att personal på skolan kan hjälpa barnet med egenvården.

Svar från medverkande expert: Medicintekniken vid typ 1-diabetes blir allt mer avancerad, vilket kan väcka oro hos den skolpersonal som ska vara ansvarig. Det är viktigt, för både, barn, föräldrar och skolpersonal, att de som ska ta hand om barnets typ 1-diabetes får ordentlig utbildning på den teknik barnet använder så att alla känner sig trygga.

Har alla barn med typ 1-diabetes i Stockholm tillgång till den egenvårdsplan som svenska barnläkarföreningen tagit fram? Ska den uppdateras minst en gång per år?

Svar från medverkande expert: Svenska Barnläkarföreningen har en mall som hälso- och sjukvårdspersonal kan använda. Mallen finns att ladda ner på Barndiabetesfondens hemsida. Den behöver kompletteras med tydliga instruktioner för att egenvården ska vara säker. Hälso- och sjukvården har också egna mallar.

Finns det färdiga datum för övergripande information kring epilepsi som ni tidigare nämnde under er presentation?

Svar från medverkande expert: Gällande utbildning för förskole- och skolpersonal kommer det regelbundet men det finns inga fasta datum. Respektive förskola och skola kan be vårdnadshavare att kontakta berörd mottagning och efterfråga datum.

Gäller det ni lyfter endast för Stockholmsområdet, eller är det nationellt?

Innehållet på Elevhälsoportalens sida om egenvård baseras på aktuell lagstiftning, Socialstyrelsens kunskapsstöd för egenvård samt Skolverkets information om egenvård i skola, förskola och fritidshem. Flera regioner har tagit fram rutiner för samverkan mellan regionala och kommunala verksamheter kopplade till egenvård som närmare reglerar ansvarsfördelningen. I Region Stockholm finns överenskommelsen ”Samverkan när enskilda/patienter behöver praktisk hjälp med egenvård. Överenskommelsen mellan Region Stockholm och kommuner i Stockholms län” och den tydliggör gällande ansvarsfördelning inom egenvård. Det är viktigt att kontrollera vad som gäller i den egna regionen.

Får vi bildspelet i efterhand?

Den PowerPoint-presentation som användes och en videoinspelning av webbinariet finns här: Genomförda webbinarier

Hur rekommenderar ni att olika typer av medicin ska förvaras i skolan?

Elevhälsoportalen ger inte rekommendationer för hur olika mediciner ska förvaras, utöver att de ska förvaras på ett säkert ställe och vara tillgängliga för all personal som ska hjälpa barnet med egenvården. För instruktioner kring förvaring av enskilda barns läkemedel hänvisar vi till hälso- och sjukvården.

Kan man som skola säga nej till vissa egenvårdsbehov-/planer om vi bedömer att vi inte har resurserna att möta behoven?

Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att bedöma om åtgärderna kan utföras som egenvård. I det ingår att säkerställa att de kan utföras i skolan. Om skolan anser att man inte har möjlighet att hjälpa barnet med egenvården behöver man samarbeta med hälso- och sjukvården för att lösa situationen. Skolan kan inte säga nej till att hjälpa barn med egenvård.

Gällande att säga nej, det måste vara patientsäkert, vem säkerställer det?

Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att bedöma om åtgärderna kan utföras som egenvård. I det ingår att säkerställa att de kan utföras i skolan. Rektor ansvarar för att det finns rutiner och resurser som säkerställer att egenvårdsinsatser kan utföras på ett ändamålsenligt och säkert sätt.

Har ni tips på hur ett arbetslag kan ha informationen om barn med allergier/behov av egenvård översiktligt på ett säkert sätt som till exempel vikarier enkelt kan ta del av? Hänvisas ofta till att GDPR hindrar att ha listor på papper.

När det gäller vikarier eller ny personal så är det viktigt att informationsöverföringen fungerar och att förskolan/skolan har rutiner för det, vilket rektorn ansvarar för.

Hur ofta ska egenvårdsplaner uppdateras? Ska vi som skola kontakta ansvarig läkare/ssk vid varje uppdatering? Eller ska egenvård endast uppdateras vid förändring kring medicinering, dosering med mera?

När det sker förändringar i egenvården är det hälso- och sjukvårdens ansvar att se till att planering och instruktioner uppdateras. I praktiken är det ofta föräldrarna som initierar förändringar i egenvårdsplanen och förankrar det med sjukvården.

Är ansvarsfördelningen densamma på gymnasiet?

Ja, det är alltid hälso- och sjukvårdens ansvar att bedöma om en åtgärd kan utföras som egenvård med eller utan hjälp av andra. Men med stigande ålder kan barnet vara mer delaktigt i sin behandling, och i gymnasieåldern kan elever ofta klara den utan hjälp. Det är dock alltid viktigt att det finns rutiner och kunskap för att agera om eleven har en sjukdom som kräver akuta åtgärder.

Ska egenvårdsplaner alltid skrivas på av sjukvårdspersonal?

Hälso- och sjukvården ansvarar för bedömning av egenvård, inklusive planering och dokumentation. Vilka blanketter som används och hur de ska hanteras kan variera mellan regioner. Man får ta reda på vad som gäller där man är verksam.

Räcker det med att vi på BUMM ssk/läkare skriver behandlingsmeddelande för att undvika ytterligare admin- dokumentation i TakeCare?

Informationen på Elevhälsoportalen innefattar inte dokumentationskrav inom hälso- och sjukvården. Det är hälso- och sjukvården som ansvarar för dokumentationen och att rätt blanketter finns med barnet till skolan. Här behövs dokumenterat beslut om egenvård och tydliga skriftliga instruktioner gällande behandlingen inklusive ev. mediciner som ordinerats.

Framgår det tydligt i EHP att behandlande mottagning är ansvarig för att utfärda egenvård?

Ja, det framgår att egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömer att en patient – i det här fallet ett barn – klarar av att utföra själv, eller med stöd av någon annan. Behandlande hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att planering av egenvård görs och dokumenteras. Om personal i skolan ska hjälpa ett barn med egenvård ska hälso- och sjukvårdspersonalen informera om hur egenvården ska utföras.

Vems ansvar är det att administrera läkemedel för ADHD?

Om det finns ett beslut om egenvård från hälso- och sjukvården där det framgår att ADHD-medicin ska tas under skoltid är det skolans ansvar att hjälpa barnet att ta sin medicin vid rätt tidpunkt. I egenvårdsbedömningen ska ingå att barnet kan få hjälp till detta.

Behöver vi i skolan ha egenvårdsintyg på elever på högstadiet som sköter sina mediciner själv? Till exempel elev som vill sköta Epipen själv vid behov och har den inlåst i sitt skåp.

Svar från medverkande expert: Ja, för att skolpersonal ska kunna hjälpa barnet om det blir mycket dåligt och inte kan ge Epipen själv så behöver personalen ha kunskap om hur man gör och ha tillgång till läkemedlet.

Ger ni instruktioner om var egenvårddokument ska förvaras i skolan? Medicinska journalen? Elevakten?

Elevhälsoportalen ger inga instruktioner om var egenvårdsdokument ska förvaras. Rektor ansvarar för att det finns rutiner som säkerställer att egenvårdsinsatser kan utföras på ett ändamålsenligt och säkert sätt.
.

Har regionen någon mall (som också finns att hitta på Elevhälsoportalen) som behandlande läkare kan använda när de fyller i egenvårdsplan för att få det enhetligt och tydligt?

Regionen Stockholms egenvårdmallar finns i journalsystemet TakeCare och ska endast användas av sjukvården.

Inom den region jag är inom så får vi inte alltid egenvårdsintyg från vården (typ 1-diabetes, epilepsi, svår allergi - dessa sjukdomstillstånd fungerar). Är det så att vården vid all medicinering i skolan alltid ska skriva intyg? Vart hänvisar man om så inte sker?

Om personal i skolan/förskolan ska hjälpa barnet med egenvård ska det finnas ett beslut om egenvård samt dokumenterad planering, inklusive instruktioner från behandlande hälso- och sjukvårdpersonal. Om det inte finns hänvisa till hälso- och sjukvården.