Skolmiljöns påverkan på barn och ungas psykiska hälsa
Barn och unga i Sverige spenderar en stor del av sin vakna tid i skolan. Därför har Elevhälsoportalen genomfört en litteraturundersökning som sammanfattar vad forskningen säger om sambandet mellan faktorer i skolmiljön och:
Sammanfattningarna nedan är tänkta att ge skolor indikationer och inspiration i sitt hälsofrämjande arbete. Förhoppningen är även att texterna kan vara tankeväckande och fungera som underlag för diskussioner.
Psykisk hälsa
Höga krav kan stressa
Elever som upplever för höga krav tenderar att må sämre, visar flera svenska studier. När elever uppfattar att lärare ställer för höga krav, skolarbetet är för ansträngande, intensivt eller komplicerat samt om elever har alltför mycket läxor försämras den upplevda psykiska hälsan. I klasser där för höga krav är en kollektiv uppfattning mår elever i genomsnitt sämre, oavsett deras individuella uppfattningar. Följden blir att elever rapporterar fler symptom för psykiska eller psykosomatiska besvär, som till exempel huvudvärk, ångest och sömnsvårigheter. Elever tenderar även att rapportera mer stress, sämre självaktning, uppförandeproblem samt högre grad av självskadebeteende (bland flickor).
Delaktighet och inflytande har betydelse
Elevers möjlighet att kontrollera sin skolsituation tycks påverka deras psykiska hälsa. Flera studier visar att elever i högre utsträckning rapporterar sämre hälsa när de upplever brist på kontroll, till exempel att deras åsikter har förbisetts eller att de inte tillåts vara involverade i undervisningen och upplägg av skolarbetet. Detta förhållande återfinns även på klassnivå; i klasser där elever i högre grad uppger avsaknad av kontroll är det mer sannolikt att individer mår sämre. Ohälsan yttrar sig i regel som kroppsliga symtom (så kallade psykosomatiska besvär) som till exempel ont i magen, yrsel och nervositet. Emellertid kan det även röra sig om psykiska besvär, exempelvis ångest eller självskadebeteende.
Viktigt med stöd från lärare
Stöd från lärare har en positiv inverkan på elevers psykiska hälsa, enligt flera studier. Det kan handla om olika former av stöd, som att lärare hjälper till vid behov och ger beröm vid prestationer, visar att de bryr sig om elever, behandlar dem rättvist och inte underminerar vad eleverna har att säga. Likväl, är det viktigt med lärare som är tillmötesgående och som elever upplever att de kan prata i förtroende med. I skolklasser där elever i högre grad upplever stöd från lärare är det lägre risk för psykisk ohälsa. Elever som upplever stöd från lärare rapporterar i mindre utsträckning psykosomatiska besvär (bland annat rädsla, magproblem eller irritation) och självskadebeteende.
Samhörighet – en potentiell buffert
Elevers psykiska hälsa påverkas av deras känsla av sammanhang i skolan, enligt en studie. Känsla av sammanhang handlar om förmågan att hantera och klara av påfrestningar i exempelvis skolan. Meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet bildar tillsammans känsla av sammanhang. I klasser där elever i högre grad upplever en stark känsla av sammanhang rapporteras i lägre grad symptom på psykosomatiska besvär (som huvudvärk eller nedstämdhet). Detta pekar på att samhörighet har en skyddande hälsoeffekt även på gruppnivå.
Innebörden av den pedagogiska och sociala miljön
Inrotade värderingar och handlingsmönster hos skolledning och lärare reflekterar skolans pedagogiska och sociala miljö. En svensk studie pekar på att i skolor där lärare rankar den pedagogiska och sociala miljön högt upplever elever i högre grad psykisk ohälsa. Detta gäller särskilt symptom som indikerar internaliserade problem, exempelvis ångest. En högt rankad pedagogisk och social miljö kan innebära att skolor sätter mer press på eleverna att uppnå goda resultat och att det inte sker i balans med elevers förmåga att hantera denna press.
Betydelsen av klassrummets fysiska miljö
Antalet elever, inomhusklimatet (som till exempel luftkvalitet och temperatur) och ordning i klassrummet är faktorer som speglar skolans fysiska miljö. I de två studier som har undersökt sådana miljöfaktorers samband med elevers psykiska hälsa pekar resultaten inte i någon särskild riktning. Elevers mående, exempelvis koncentrationssvårigheter, oro och nedstämdhet, påverkas inte av klasstorleken. Förändras inomhusklimatet eller ordningen i klassrummet verkar det inte vara förknippat med en försämring av elevers psykiska hälsa (såsom självaktning och sömnsvårigheter). Sammanfattningsvis har svenska studier inte funnit några tydliga kopplingar mellan den fysiska miljön och elevers psykiska hälsa.
Kränkningar (i skolan och på nätet)
Lärares stöd gör avtryck
Stöd från lärare kan motverka elevkränkningar, visar ett antal svenska studier. Stödet kan innefatta att ge beröm, vara tillgänglig, hjälpsam, uppmärksamma och respektera elever samt ingripa vid en kränkande situation. Kränkningar i skolan och på nätet förekommer i högre grad bland elever som upplever dåligt stöd från lärare. I klasser där elever i högre grad upplever att det finns ett lärarstöd är det mindre vanligt med enskilda elevkränkningar i skolan. På skolor som karaktäriseras av elevfokus (enligt lärares skattningar) är risken för att elever blir kränkta eller kränker andra lägre, såväl i skolan som via internet.
Viktigt med inflytande
Elevers inflytande i skolan, genom att vara med och bestämma över saker som är viktiga för dem, kan kopplas till kränkningar i skolan. En svensk studie visar att kränkningar är mindre vanligt i klasser där en högre andel elever upplever att de har ett inflytande i skolan. Med andra ord, kontexten i klassen tycks påverka enskilda elevers utsatthet.
Tydliga regler minskar kränkningar
En skola kan med hjälp av formella regler sätta gränser för vad som är acceptabelt eller inte. Huruvida elever känner till dessa bestämmelser har betydelse för förekomsten av kränkningar i skolan, enligt en studie. I klasser där elever i högre grad uppger att de är medvetna om skolans regler är det mindre vanligt att elever utsätts för kränkningar, oavsett deras egna individuella medvetenhet.
Skolledningen gör skillnad
En skola kan med hjälp av formella regler sätta gränser för vad som är acceptabelt eller inte. Huruvida elever känner till dessa bestämmelser har betydelse för förekomsten av kränkningar i skolan, enligt en studie. I klasser där elever i högre grad uppger att de är medvetna om skolans regler är det mindre vanligt att elever utsätts för kränkningar, oavsett deras egna individuella medvetenhet.
Kollektivt förhållningssätt sätter sin prägel
Skolans etos definieras av dess rådande normer och värderingar och hur de manifesteras i personalens och elevernas relationer, interaktioner och handlingar. Skolans etos, med fokus på personalstabilitet, lärarmoral, struktur och ordning, elevfokus samt akademiska atmosfär, har ett samband med kränkningar visar en studie. På skolor där lärare i högre grad upplever ett starkt etos rapporterar elever kränkningar i lägre utsträckning, både att själv bli kränkt och att kränka andra. Detta gäller i skolan och på nätet. Med andra ord, övergripande faktorer som sätter standarden i skolan har betydelse för elevernas utsatthet.
Den sociala regleringens kraft
Den sociala sammanhållningen och informella sociala kontrollen i en skola kan beskrivas som skolans kollektiva effektivitet. Det är en del av skolans sociala miljö och handlar om trygghet, gemenskap, delade normer samt kollektiv vilja att ingripa om regler bryts. En studie utförd i Sverige visar att elevrapporterade kränkningar är mindre vanligt förekommande på skolor där lärare skattar den kollektiva effektiviteten som hög. Det handlar om både om att själv bli utsatt och utsätta andra. Detta gäller oavsett om kränkningarna uppges äga rum i skolan eller på Internet.
Lärarnas arbetsförhållanden påverkar eleverna
Lärares arbetssituation inbegriper personalstabilitet, struktur och ordning, lärarmoral samt den akademiska atmosfären i skolan. En svensk studie indikerar att dessa aspekter är relaterade till elevkränkningar (både att utsättas för och utsätta andra), oavsett om de sker i skolan eller på nätet. På skolor med bättre arbetssituation för lärare, enligt lärarnas bedömning, rapporterar färre elever olika former av kränkningar. Detta gäller dock inte struktur och ordning, som inte är lika starkt kopplat till kränkningar.
Problematisk skolfrånvaro
Gott ledarskap har positiv effekt på elevfrånvaro
Skolans ledarskap inkluderar flera aspekter, exempelvis ledningens förmåga att skapa gemenskap, delaktighet och inflytande för lärare. Detta kan ha betydelse för problematisk skolfrånvaro bland elever. En svensk studie indikerar att det förekommer en lägre risk för problematisk frånvaro på skolor där lärare skattar ledarskapet högt.
Lägre frånvaro med starkare etos
Skolans etos, i form av aktuella synsätt och normer samt deras manifestering i relationer, interaktioner och handlingar på skolan, kan påverka graden av problematisk skolfrånvaro. En studie visar att problematisk skolfrånvaro bland elever är mindre frekvent på skolor som lärarna bedömer har ett starkt etos.
Enigheten bland lärare minskar frånvaron
Lärares arbetsklimat har effekt på problematisk skolfrånvaro bland elever, påvisar en svensk studie. På skolor där lärare i högre grad upplever att det finns enighet och samarbete inom lärarkåren är risken för problematisk frånvaro bland elever mindre.
Metod
Underlaget utgörs av artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Undersökningen kan därför inte sägas reflektera beprövad erfarenhet som inte dokumenterats i svensk forskning, men ger ändå en evidensbaserad bild av det rådande kunskapsläget. Antalet referenser per område varierar, vilket reflekterar mängden forskning som i dag finns att tillgå. Elever tillhör klasser som i sin tur tillhör skolor. Ett flertal studier presenterar därmed resultat på individ-, klass- eller skolnivå.
Samtliga studier har använt enkäter för att samla in information från elever och i vissa fall även från lärare (avseende faktorer i skolmiljön). Enkäterna har inkluderat frågor som mäter psykisk ohälsa utifrån tecken eller symtom. Dessa behöver nödvändigtvis inte vara förknippade med närvaro av sjukdom eller medicinska diagnoser, utan kan vara något tillfälligt. Majoriteten av studiedeltagarna är elever som går i högstadiet eller gymnasiet i Stockholms län.
Majoriteten av studierna har samlat in information via enkäter vid ett tillfälle. Dessa är så kallade tvärsnittsstudier. Med denna studietyp kan man få en uppfattning om hur läget ser ut vid en specifik tidpunkt och därigenom skaffa sig en ögonblicksbild. Slutsats om orsak och verkan kan dock inte ställas utom rimlig tvivel, exempelvis om skolmiljön verkligen orsakar eller leder till frånvaro. Två studier har däremot först samlat in information om faktorer i skolmiljön och efter en viss tid om psykisk hälsa. Detta brukar benämnas som longitudinella studier. Eftersom data samlats in vid olika tidpunkter ökar det möjligheten att dra slutsatser om orsak och verkan.