Psykisk ohälsa ökar bland unga och innebär sämre skolprestationer samt problematisk skolfrånvaro. Skolan är en av de viktigaste platserna för att förebygga detta och kan göra enorm skillnad med hjälp av hälsofrämjande insatser.
Enligt Socialstyrelsen ökar den psykiska ohälsan bland unga sedan 1990-talet.
Ökningen av psykisk ohälsa gäller främst depression, ångest, adhd och missbruk. Även ätstörningar, självskadebeteenden och självmordstankar förekommer.
Enligt en rapport från Socialstyrelsen hade under 2023 omkring tolv procent av flickorna och pojkarna i åldrarna 10–17 år någon form av kontakt med sjukvård för psykisk ohälsa, eller medicinerades för psykisk sjukdom (jämfört med sex–sju procent under 2019). Det finns också ett betydande mörkertal eftersom många inte söker hjälp. Förekomst av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna (pdf, Socialstyrelsen, socialstyrelsen.se)
Under 2019 hade sammanlagt sex procent av flickorna och sju procent av pojkarna i åldrarna 10–17 år någon form av kontakt med sjukvård för psykisk ohälsa, eller medicinerades för psykisk sjukdom. Det finns också ett betydande mörkertal eftersom många inte söker hjälp.
Nära 50 barn och ungdomar som är yngre än 20 år, tar varje år sina liv i Sverige. Cirka tio gånger fler genomför självmordsförsök eller allvarliga självskadehandlingar. Den bakomliggande orsaken är oftast psykisk sjukdom eller ohälsa.
Forskning visar att det finns ett samband mellan elevers psykiska ohälsa och sämre skolprestationer samt problematisk skolfrånvaro.
Psykisk ohälsa ökar också risken för exempelvis socialt utanförskap och svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden, såväl som för kriminalitet och missbruk.
Förebygg psykisk ohälsa i skolan
Det är viktigt att skolan har resurser för att uppmärksamma och stödja elever som mår dåligt och att skolan aktivt arbetar mot mobbning och ogiltig frånvaro. I arbetet mot psykisk ohälsa hos elever fokuserar man ofta på att hitta lösningar anpassade till den enskilda eleven, exempelvis genom kuratorssamtal.
Det finns dock även insatser på gruppnivå som kan förebygga och underlätta arbetet på individnivå. Om skolan har en organisation som främjar psykisk hälsa och arbetar systematiskt och strukturellt för att förebygga psykisk ohälsa, gynnar det även arbetet med den enskilda eleven. Nedan följer förslag på sex sådana insatser på gruppnivå som kan förebygga psykisk ohälsa bland eleverna på din skola.
Fokus ätstörningar
Under hösten 2023 har vi tagit fram ett material om ätstörningar, eftersom många skolor efterfrågat detta, samt en insats relaterad till självbild och kroppsuppfattning. Läs vår sida om ätstörningar och insatsen om att implementera en interaktiv undervisning om mediamedvetenhet för att stärka elevers självbild och kroppsuppfattning:
Här hittar du förslag på fem olika evidensbaserade insatser som kan främja psykisk hälsa hos eleverna på din skola.
Ogiltig skolfrånvaro är enligt forskning förknippat med sämre skolprestationer, en rad riskbeteenden och olika former av psykisk ohälsa. Orsakerna till varför elever är frånvarande från skolan varierar, vilket gör att lösningarna kan behöva individanpassas. Skolan bör dock vara konsekvent i hur man registrerar, hanterar och stödjer elever som är frånvarande. En tydlig handlingsplan för detta bör finnas, där lösningarna utformas i nära samarbete med elevhälsan och barnens föräldrar eller vårdnadshavare.
Handlingsplanen bör inkludera följande fem steg
Då en elev är frånvarande från en lektion eller annan obligatorisk aktivitet, utan giltig anledning, ska detta registreras i en databas av skolans personal samma dag.
Personalen informerar elevens föräldrar/vårdnadshavare om frånvaron samma dag som den sker, till exempel via telefonsamtal, sms eller mejl.
Om frånvaron är återkommande ska detta följas upp genom samtal mellan eleven och elevhälsan. Målet med detta samtal är att utreda orsakerna bakom frånvaron. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid eventuell psykisk ohälsa och/eller påfrestningar i elevens familje- och levnadssituation.
Elevhälsan ska utifrån detta samtal ta beslut om: a) hur den fortsatta kontakten med barnets vårdnadshavare bör se ut. b) eventuella specialpedagogiska resurser bör sättas in c) eleven har behov av regelbunden kontakt med elevhälsan eller av myndighetsstöd (till exempel socialtjänst).
Regelbundna mätningar av frånvaron på skolan ska göras med hjälp av frånvaroregistret, och rutinerna följas upp för att säkerställa att de följs.
Uppdrag Psykisk Hälsa i Stockholms län är namnet på det regionala arbetet kring psykisk hälsa som är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Rapporten innehåller bland annat en sammanfattning av forskning på området samt vägledning och verktyg för att kartlägga, utreda och följa upp frånvaro i skolan.
Den kan med fördel läsas och användas som påbyggnad till den tidigare nämnda forskningsöversikten (Att utreda närvaroproblem i skolan), men kan också användas fristående.
Vad säger forskningen?
Ogiltig skolfrånvaro är förknippat med sämre skolprestationer, en rad riskbeteenden och olika former av psykisk ohälsa.
Skolan kan dock arbeta systematiskt och förebyggande genom att ha ett tydligt system för hur problematisk frånvaro ska hanteras, vilket beskrivs i handlingsplanen ovan
I de studier som undersökt insatser för att minska problematisk frånvaro är de vetenskapliga metoderna i många fall bristfälliga. De flesta av dem är internationella och det är oklart hur väl denna forskning speglar svenska förhållanden. Därmed är det svårt att dra bestämda slutsatser om vad som fungerar.
Dock visar majoriteten av utförda studier att de flesta typer av insatser har positiva effekter, vilket understryker att det är både viktigt och lönsamt att genomföra insatser mot problematisk skolfrånvaro.
Keppens G, Spruyt B. The impact of interventions to prevent truancy: A review of the research literature. Studies in Educational Evaluation; 65, June 2020, 100840 https://doi.org/10.1016/j.stueduc.2020.100840
Att höja skolpersonalens kunskaper om psykisk ohälsa ökar deras möjlighet att upptäcka elever som behöver stöd och ökar beredskapen att erbjuda tillfälligt stöd. Kursen ”Första hjälpen till psykisk hälsa - ungdomsversion” är ett effektivt sätt att höja kunskapsnivån och den har starkt stöd av forskningen.
I Första hjälpen till psykisk hälsa finns två typer av utbildningar. Den ena utbildningen ges av certifierad kursinstruktör till enskild personal och den andra är en instruktörsutbildning för skolpersonal som sedan vill kunna utbilda sina kollegor och resterande skolpersonal.
Första hjälpen till psykisk hälsa-utbildning för all personal:
Utbildningen är 14 timmar lång och sker normalt under 2,5 dagar. Inga förkunskaper krävs.
Max 20 personer kan delta vid varje utbildningstillfälle.
Inte bara lärare utan all typ av personal som har kontakt med elever kan utbildas. Detta ökar möjligheterna till samverkan och utbyte av erfarenheter under kursens gång.
Efter utbildningen bör skolan diskutera rutiner som berör elever med psykisk ohälsa utifrån utbildningens lärdomar och elevhälsans riktlinjer.
Instruktörsutbildning för Första hjälpen till psykisk hälsa:
Utbildningen är fem dagar och ger deltagaren alla verktyg som krävs för att utbilda andra personer i Första hjälpen till psykisk hälsa.
16 personer kan delta vid varje utbildningstillfälle.
Genom att utbilda minst två Första Hjälpen-instruktörer får skolan möjligheten att utbilda egen personal i Första Hjälpen-utbildningen.
Detta är särskilt fördelaktigt om kursen ska levereras till en stor mängd personal.
Utbildningsprogrammet Första Hjälpen till Psykisk Hälsa har utvärderats i ett flertal studier med positiva resultat.
En studie har testat utbildningsprogrammet bland gymnasieskolpersonal i Australien. Där man fann att utbildningen ledde till förbättrade kunskaper och attityder hos lärarna samt stärkte deras självförtroende att erbjuda stöd till elever som mår dåligt. Sammantaget har insatsen starkt stöd av forskningen.
Hadlaczky G, Hökby S, Mkrtchian A, Carli V, Wasserman D. Mental Health First Aid is an effective public health intervention for improving knowledge, attitudes, and behaviour: A meta-analysis. International Review of Psychiatry, 2014; 26(4), 467–475.https://doi.org/10.3109/09540261.2014.924910
Morgan AJ, Ross A, Reavley NJ. Systematic review and meta-analysis of Mental Health First Aid training: Effects on knowledge, stigma, and helping behaviour. PLoS One. 2018 May 31;13(5):e0197102.https://doi.org/10.1371/journal.pone.0197102
Marinucci A, Grové C, Allen KA. Australian School Staff and Allied Health Professional Perspectives of Mental Health Literacy in Schools: a Mixed Methods Study. Educ Psychol Rev. 2023;35(1):3. https://doi.org/10.1007/s10648-023-09725-5
Forskning visar att ett stort hinder för många unga personer som funderar på att söka hjälp för psykisk ohälsa är rädslan för vad andra ska tycka och tänka om dem. Unga personer kan vara mindre benägna att söka hjälp hos skolans resurser om de befarar att konfidentialiteten kommer att brytas. Därför är det viktigt att förhindra att elever upplever stigmatisering när de kontaktar elevhälsan. Skolan bör försäkra sig om att vägen till elevhälsans resurser är så diskret och anonym som möjligt.
Planera och skärma av elevhälsans väntrum så att elever kan vistas där utan att andra elever eller lärare får insyn. Den bör därför inte ligga i närheten av klassrum, direkt bredvid ett trapphus eller andra lokaler där elever och lärare ofta vistas.
Skydda elevhälsans mottagning från insyn. Sätt persienner i fönster som vetter mot gården, exempelvis.
Gör det möjligt för elever att boka besök hos elevhälsan på ett diskret sätt så att eleverna slipper konfronteras med varandra till och från besök, exempelvis (men inte endast) via skolans hemsida.
Avsluta möten med eleverna i god tid innan nästa elevträff börjar.
Vad säger forskningen?
Stigmatiseringen vid psykisk ohälsa och dess negativa konsekvenser för hjälpsökande beteenden hos unga personer är väl dokumenterad i den vetenskapliga litteraturen.
Unga personer kan till exempel vara mindre benägna att söka hjälp hos skolans resurser om de befarar att konfidentialiteten kommer att brytas.
Däremot saknas vetenskapliga studier som direkt utvärderar den rekommenderade insatsen i en skolmiljö. Den kan därför sägas vara teoretiskt giltig, men saknar empirisk evidens.
Radez, J., Reardon, T., Creswell, C., Lawrence, P. J., Evdoka-Burton, G., & Waite, P. (2021). Why do children and adolescents (not) seek and access professional help for their mental health problems? A systematic review of quantitative and qualitative studies. European child & adolescent psychiatry, 30(2), 183-211. https://doi.org/10.1007/s00787-019-01469-4
Hellström, L., & Beckman, L. (2021). Life Challenges and Barriers to Help Seeking: Adolescents’ and Young Adults’ Voices of Mental Health. International Journal of Environmental Eesearch and Public Health, 18(24), 13101. https://doi.org/10.3390/ijerph182413101
Gronholm, P. C., Nye, E., & Michelson, D. (2018). Stigma related to targeted school-based mental health interventions: a systematic review of qualitative evidence. Journal of Affective Disorders, 240, 17-26. https://doi.org/10.1016/j.jad.2018.07.023
Kränkningar på nätet och i mobilen kan se ut på olika sätt. Det kan till exempel handla om elaka sms eller kommentarer i sociala medier. Skolan är enligt lag skyldig att systematiskt motverka kränkande behandling, och det gäller även när den sker via digitala medier. Därför rekommenderas skolan att uppdatera sina policyer kring kränkande behandling så att de innefattar nätkränkningar.
Skolans policy för arbete mot diskriminering och kränkande handlingar i digitala medier bör utgå från innehållet i rekommendationen nedan. Skolan bör förstås även ha en liknande policy för kränkningar som sker i skolans fysiska miljö, alternativt integrera alla typer av kränkningar i en och samma policy.
Skolan ska hitta tid och struktur som möjliggör för elever att samtala kring normer och värden (värdegrundsarbete). Elever ska på det sättet, inte bara vid enstaka tillfällen, utan kontinuerligt, medverka aktivt i det förebyggande arbetet mot kränkande handlingar i digitala medier. Med stöd av och i samarbete med vuxna på skolan, ska elever få i uppgift att hålla i olika aktiviteter med syfte att skapa en god atmosfär.
Uppföljningar och utvärderingar av elevernas situation när det gäller kränkande handlingar i digitala medier bör genomföras regelbundet och resultaten bör användas för att utveckla och justera insatserna mot kränkningar.
Skolan bör ha och tillämpa tydliga regler och konsekvenser för kränkande handlingar i digitala medier.
Skolan bör ha tydliga rutiner som följs av all personal och som hjälper till att förebygga och åtgärda kränkande handlingar i digitala medier.
Skolan bör ha en tydlig plan som hålls levande genom årlig uppföljning och revidering. Både elever, föräldrar och personal bör vara delaktiga i uppföljningen.
Användbart material
Den icke vinstdrivande organisationen Friends arbetar aktivt mot kränkande behandling och stödjer skolor i deras arbete. Friends erbjuder rådgivning, till exempel vad gäller utformandet av skolans likabehandlingsplan och hur man i den kan inkludera förebyggande arbete mot kränkningar som sker på nätet. Kunskapsbanken (friends.se)
Sociala medier är de plattformar där unga personer oftast möts av nätkränkningar. Ett faktablad från Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning (CHIS) sammanfattar resultaten från en studie bland flickor från högstadieskolor i Stockholms län. Studien indikerar att det finns ett samband mellan mängden tid som spenderas online på sociala medier (Instagram och Snapchat, specifikt) och ångest, samt att sådana ångesteffekter av sociala medier kan kopplas till reducerad självkänsla hos svenska flickor. Studien indikerar aktiviteterna som listas ovan bör inkludera elevers självkänsla i relation till deras skärmtid. Sociala medier kan öka flickors ångest genom försämrad självkänsla (pdf, Centrum för Hälsoekonomi, Informatik och Sjukvårdsforskning, chis.regionstockholm.se)
Vad säger forskningen?
Det finns en stor mängd vetenskaplig litteratur som berör diskriminering, kränkande behandling och insatser för att motverka sådana beteenden. Ett antal insatser och deras effekter på kränkningar i skolan har beskrivits av Skolverket. I rapporten konstateras att inget anti-mobbningsprogram i sin helhet kan rekommenderas. I stället identifierar man verksamma komponenter i programmen, exempelvis den ovan nämnda policyutformningen.
Nyare forskningssammanställningar indikerar att detta inte bara gäller traditionella former av kränkningar, utan att även nätkränkningar kan förebyggas med samma strategi; alltså genom ett systematiskt och holistiskt arbete på skolnivå, som synliggör nätkränkningsfrågan för elever och personal.
Samtidigt visar forskningen konsekvent att det finns ett behov av att adaptera interventioner till den aktuella kontexten, och att specifika program därmed inte fungerar i alla kontexter.
Evidensen för den föreslagna insatsen kan därmed inte sägas ha starkt stöd från interventionsforskning, men vilar på ett antal principer som konsekvent har visat sig generera bättre resultat.
Zhu, C., Huang, S., Evans, R., & Zhang, W. (2021). Cyberbullying among adolescents and children: a comprehensive review of the global situation, risk factors, and preventive measures. Frontiers in Public Health, 9:634909. https://doi.org/10.3389/fpubh.2021.634909
Tonåringar har ett större sömnbehov, samt en generellt senare dygnsrytm, än yngre barn och vuxna. I allmänhet har elever i högstadie- och gymnasieklass därmed svårare att somna tidigt på kvällen och att vakna tidigt. Hur mycket sömn som tonåringar kan tillgodogöra sig påverkas delvis av sociala krav, exempelvis skolans starttider.
Schemalägga skolans starttid senare för elever från årskurs sju och uppåt, för att ge dem möjlighet att sova ut. Eleverna bör helst inte börja skolan tidigare än kl. 09:00.
En längre restid påverkar när elever behöver gå upp på morgonen för att hinna till skolan. En skola som överväger att ändra sin starttid kan ta i beaktning ungefär hur lång resväg dess elever har, exempelvis genom att titta på hur många som bor i närområdet jämfört med längre ut.
Det är skolans rektor som bestämmer vilken tid skoldagen ska börja och sluta. Det gäller i alla skolformer.
Ett stort antal studier har undersökt kopplingen mellan skolors starttid och elevers psykiska hälsa. Resultaten tyder genomgående på att elever på högstadiet och gymnasiet som börjar skolan senare rapporterar mer sömn samt att de också över lag mår bättre psykiskt.
Det mest övertygande underlaget rör förbättringar av så kallade internaliserande psykiska besvär, i synnerhet depressiva symptom. Ångest och stress har studerats i påtagligt mindre utsträckning och har inte förknippats med några förändringar.
Majoriteten av studierna har undersökt endast små ändringar av, eller skillnader mellan, starttider på skolor (i genomsnitt 20-30 minuter). Trots detta rapporterade eleverna i de flesta studier mer sömn samt bättre psykiskt mående.
Flera studier har visat att elever som har fått börja skolan kl. 08:30-08:59 har sovit längre och rapporterat bättre mående jämfört med elever som fått en tidigare starttid mellan kl. 08:00-08:29, eftersom det leder till en viss positiv förskjutning av sänggående och uppvaknande.
Sammanfattningsvis kan insatsen rekommenderas för högstadie- och gymnasieklasser i allmänhet, då flertalet studier av god kvalité har visat på förbättringar i psykisk hälsa.
Colrain, I. M., & Baker, F. C. (2011). Changes in Sleep as a Function of Adolescent Development. Neuropsychology Review,21(1), 5–21.
2 kapitlet 9–10 §§ Skollagen.
Yip, T., Wang, Y., Xie, M., Ip, P. S., Fowle, J., & Buckhalt, J. (2022). School start times, sleep, and youth outcomes: a meta-analysis. Pediatrics, 149(6). Lemke, T., Hökby, S., Wasserman, D., Carli, V., & Hadlaczky, G. (2023). Associations between sleep habits, quality, chronotype and depression in a large cross-sectional sample of Swedish adolescents. PloS one, 18(11), e0293580. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0293580
Skolan kan ha en viktig roll i att förebygga utvecklingen av ätstörningar, dels genom att verka hälsofrämjande och dels genom tidig upptäckt, där skolpersonal kan fånga upp elever som uppvisar tecken på ätstörning.
Gällande det hälsofrämjande arbetet finns vissa faktorer som kan påverka utvecklingen av en ätstörning, exempelvis i miljön, som kan vara triggande och som går att förebygga.
Det är positivt att all personal på skolan är påläst inom området. Läs om vad som kan vara hjälpsamt för att förebygga ätstörningar och vad man bör tänka på i den lila rutan nedan.
Vad hjälper
Utbilda skolpersonal om ätstörningar och tecken att vara observant på för att öka chansen för tidig upptäckt. Detta kan förslagsvis göras via elevhälsan eller med externa föreläsare.
Främja hälsosamma levnadsvanor och psykisk hälsa. Fokusera på friskvård, den friska kroppens funktioner och behov av mat, återhämtning och lagom nivå av fysisk aktivitet.
För en elev med övervikt bör fokus ligga på att främja hälsosamma levnadsvanor och inte på viktnedgång. Vid misstankar om en ätstörning går det att hänvisa vidare till vårdenheter.
Ha en positiv och accepterande inställning till olikheter i skolan. Arbeta mot mobbning.
Involvera eleverna i en interaktiv undervisning med aktiva diskussioner om mediamedvetenhet (se insats nedan).
Att tänka på
Att lära ut och prata om ätstörningar kan riskera att vara triggande och studier har visat att det inte är effektivt för att förebygga ätstörningar.
Undvik att tala dömande om ätstörningar. Det kan leda till skuld- och skamkänslor och minska viljan att ta emot hjälp.
En elev som berättar om sina ätstörningar bör bli lyssnad på och bli tagen på allvar. Att inte bli tagen på allvar när man berättar om sin ätstörning riskerar att försämra måendet och minska viljan att söka hjälp framöver.
Prata inte om bantning och jämför inte kroppsvikt- och form.
Genomför en interaktiv undervisning om mediamedvetenhet för att stärka elevers självbild och kroppsuppfattning
Mediamedvetenhet innebär kunskap om hur information i medier, inklusive sociala medier, tas fram och hur bilder i media kan vara retuscherade. Det inkluderar även information om hur olika normer och orealistiska kropps- och skönhetsideal sprids av media och påverkar självkänslan samt hur man kritiskt kan granska bilder, reklam och information som förmedlas i media.
Mediamedvetenhet adresserar inte ätstörningar utan inkluderar ämnen kopplade till media, självbild, självkänsla och kroppsuppfattning. Ätstörningar ska inte diskuteras.
Att ha interaktiv undervisning och diskussioner om mediamedvetenhet tillsammans med eleverna är en hälsofrämjande insats som kan ha en positiv effekt på flera faktorer som kan påverka utvecklingen av ätstörningar. Dessa faktorer inkluderar bland annat självkänsla, kroppsuppfattning, ångest, depression, bantning och internalisering av skönhetsideal.
Media orsakar inte ätstörningar men kan bidra till en ökad risk för vissa personer. Medier, inklusive sociala medier, kan påverka kroppsbilden negativt och leda till ökad risk för ätstörningar.
I andra länder finns det färdiga utbildningsprogram inom mediamedvetenhet som lärare kan använda i utbildningen och i diskussion med eleverna, men detta finns tyvärr inte i Sverige idag. Skolor uppmuntras dock att arbeta inom området och söka upp eget utbildningsmaterial, se gärna rubriken “Användbart material” för inspiration.
En gång per termin bjuder Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ) in till öppet hus, där de sprider information om ätstörningar och behandlingsutbud, vilket exempelvis passar skolsjuksköterskor: Utbildningar och föreläsningar (stockholmatstorningar.se).
På 1177.se finns information om vart du vänder dig ifall du eller någon i din omgivning behöver stöd eller hjälp om ätstörningar: Ätstörningar (11.77.se). Om du mår dåligt och har tankar på att skada dig själv eller någon annan, eller om du är orolig för att någon i din närhet mår så dåligt att hen riskerar att skada sig själv eller någon i sin närhet kan du kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.
Vad säger forskningen
Insatser inom mediamedvetenhet där elever lär sig om och aktivt diskuterar mediamedvetenhet under ledning av skolpersonal har stöd i forskningen. De flesta studier visar på bättre självkänsla och kroppsuppfattning samt mindre bantning och internalisering av ideal.
Det är ännu inte klarlagt om mediamedvetenhetens effekter, så som förbättrad självkänsla och kroppsuppfattning, också leder till ett minskat insjuknande i ätstörningar.
Insatser inom mediamedvetenhet inkluderar vanligtvis aktiviteter i klassrummet under lektionstid där eleverna deltar aktivt. Aktiviteterna leds av en vuxen, exempelvis lärare, som har kunskap inom området. Läraren kan med fördel ha gått en kurs eller liknande inom området innan insatsen genomförs. Passande åldrar för insatsen är när eleverna är mellan 12 och 15 år.
Aktiviteterna i klassrummet kan exempelvis vara workshoppar, föreläsningar eller diskussioner som inkluderar att kritiskt granska media, diskutera kroppsideal och normer, få kunskap om hur bilder på sociala medier retuscheras och påverkar kroppsideal med mera. Aktiviteterna får gärna ske återkommande mellan fyra och åtta tillfällen under ett läsår.
Ett extra stort tack till Anna Ohlis, överläkare och biträdande enhetschef på enheten för psykisk hälsa på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin och till Ata Ghaderi, legitimerad psykolog- och psykoterapeut och professor i klinisk psykologi med inriktning inom ätstörningar på Karolinska Institutet, för ytterligare expertstöd.
Chua JYX, Tam W, Shorey S. Research Review: Effectiveness of universal eating disorder prevention interventions in improving body image among children: a systematic review and meta-analysis. J Child Psychol Psychiatry. 2020;61(5):522-35.
Espinoza P, Penelo E, Raich RM. Prevention programme for eating disturbances in adolescents. Is their effect on body image maintained at 30 months later? Body Image. 2013;10(2):175-81.
Gualdi-Russo E, Rinaldo N, Zaccagni L. Physical Activity and Body Image Perception in Adolescents: A Systematic Review. International Journal of Environmental Research and Public Health. 2022;19(20):13190.
Guest E, Zucchelli F, Costa B, Bhatia R, Halliwell E, Harcourt D. A systematic review of interventions aiming to promote positive body image in children and adolescents. Body Image. 2022;42:58-74.
Gumz A, Weigel A, Daubmann A, Wegscheider K, Romer G, Löwe B. Efficacy of a prevention program for eating disorders in schools: a cluster-randomized controlled trial. BMC Psychiatry. 2017;17(1).
Hinojo-Lucena F-J, Aznar-Díaz I, Cáceres-Reche M-P, Trujillo-Torres J-M, Romero-Rodríguez J-M. Problematic Internet Use as a Predictor of Eating Disorders in Students: A Systematic Review and Meta-Analysis Study. Nutrients. 2019;11(9):2151.
Jordana Ovejero O, Espinoza Guzmán P, González González M, Subiza Pérez I, Becerra Castro A, Raich Escursell RM, et al. Universal prevention program of eating, weight and body image problems in adolescents: A 12-month follow-up. Psicothema. 2020;32(2):204-13.
Koreshe E, Paxton S, Miskovic-Wheatley J, Bryant E, Le A, Maloney D, et al. Prevention and early intervention in eating disorders: findings from a rapid review. Journal of Eating Disorders. 2023;11(1).
Kurz M, Rosendahl J, Rodeck J, Muehleck J, Berger U. School-Based Interventions Improve Body Image and Media Literacy in Youth: A Systematic Review and Meta-Analysis. Journal of Prevention. 2022;43(1):5-23.
Le LK, Barendregt JJ, Hay P, Mihalopoulos C. Prevention of eating disorders: A systematic review and meta-analysis. Clin Psychol Rev. 2017;53:46-58.
Leme ACB, Haines J, Tang L, Dunker KLL, Philippi ST, Fisberg M, et al. Impact of Strategies for Preventing Obesity and Risk Factors for Eating Disorders among Adolescents: A Systematic Review. Nutrients. 2020;12(10):3134.
Nebel-Schwalm M, Brown TA. Prevention of Eating Disorders in Boys and Men. Springer International Publishing; 2021. p. 169-95.
Ohlis A, Jablonska B, Narusyte J, Dal H. Epidemiologisk kartläggning av ätstörningar och ätstörningsvård i Region Stockholm. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm; 2022. Rapport 2022:11.
Piran N. New possibilities in the prevention of eating disorders: The introduction of positive body image measures. Body Image. 2015;14:146-57.
Pursey KM, Burrows TL, Barker D, Hart M, Paxton SJ. Disordered eating, body image concerns, and weight control behaviors in primary school aged children: A systematic review and meta-analysis of universal-selective prevention interventions. Int J Eat Disord. 2021;54(10):1730-65.
Schaumberg K, Welch E, Breithaupt L, Hubel C, Baker JH, Munn-Chernoff MA, et al. The Science Behind the Academy for Eating Disorders' Nine Truths About Eating Disorders. Eur Eat Disord Rev. 2017;25(6):432-50.
Sharpe H, Schober I, Treasure J, Schmidt U. Feasibility, acceptability and efficacy of a school-based prevention programme for eating disorders: Cluster randomised controlled trial. British Journal of Psychiatry. 2013;203(6):428-35.
Stice E, Marti CN, Shaw H, Rohde P. Meta-analytic review of dissonance-based eating disorder prevention programs: Intervention, participant, and facilitator features that predict larger effects. Clin Psychol Rev. 2019;70:91-107.
Stice E, Shaw H, Marti CN. A meta-analytic review of eating disorder prevention programs: encouraging findings. Annu Rev Clin Psychol. 2007;3:207-31.
Sundgot-Borgen C, Friborg O, Kolle E, Engen KME, Sundgot-Borgen J, Rosenvinge JH, et al. The healthy body image (HBI) intervention: Effects of a school-based cluster-randomized controlled trial with 12-months follow-up. Body Image. 2019;29:122-31.
Torres-Castaño A, Delgado-Rodríguez J, Pino-Sedeño TD, Estaña Malaret D, de Pascual AM, Toledo-Chávarri A, et al. Universal programs to prevent eating disorders in children and adolescents: A scoping review of ethical, legal, organizational and social impacts. Eur Eat Disord Rev. 2022;30(6):706-22.
Vanderkruik R, Gist D, Dimidjian S. Preventing eating disorders in young women: An RCT and mixed-methods evaluation of the peer-delivered Body Project. J Consult Clin Psychol. 2020;88(12):1105-18.
Wade TD, Davidson S, O'Dea JA. A preliminary controlled evaluation of a school-based media literacy program and self-esteem program for reducing eating disorder risk factors. International Journal of Eating Disorders. 2003;33(4):371-83.
Watson HJ, Joyce T, French E, Willan V, Kane RT, Tanner-Smith EE, et al. Prevention of eating disorders: A systematic review of randomized, controlled trials. Int J Eat Disord. 2016;49(9):833-62.
Wilksch SM, Wade TD. Reduction of shape and weight concern in young adolescents: a 30-month controlled evaluation of a media literacy program. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 2009;48(6):652-61.
Yager Z, Diedrichs PC, Ricciardelli LA, Halliwell E. What works in secondary schools? A systematic review of classroom-based body image programs. Body Image. 2013;10(3):271-81.
Kartläggning visar hur normer, krav och sociala relationer påverkar ungas psykiska hälsa
Den andra juni 2023 publicerade Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) en gemensam rapport som beskriver resultaten från en kartläggning av 657 ungas syn på vad som påverkar deras psykisk hälsa. Läs rapporten här:
