Alkoholens skadeverkningar under tonåren
Alkohol är i sig ett giftigt ämne som kan påverka flera organ i kroppen, framför allt hjärnans funktioner och sannolikt även dess struktur, vilket bland annat kan innebära följande negativa konsekvenser:
- Störningar i kognitiva funktioner, som till exempel inlärningsproblem.
- En kortsiktig negativ effekt på beslutsfattandet, vilket i kombination med ungdomarnas naturliga impulsivitet kan leda till riskfyllda eller rentav skadliga handlingar, exempelvis olovlig körning, olyckor eller oönskat sex.
- Försämringar av en eventuell underliggande psykisk ohälsa.
- Ökad sannolikhet att få alkoholproblem senare i livet.
Alkoholbruk bland ungdomar i Sverige
Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) nationella skolundersökningar har andelen ungdomar som druckit alkohol senaste året i årskurs 9 och andra året på gymnasiet minskat påtagligt under 2000-talet jämfört med tidigare. Denna trend har dock planat ut de senaste 5–10 åren. Andelen som druckit alkohol någon gång under det senaste året var vid senaste mätningen 35 procent bland niondeklassarna och 69 procent bland gymnasieelever årskurs 2 (CAN, 2024), och det är fler flickor än pojkar som anger att de druckit alkohol.
Med den minskade alkoholkonsumtionen bland ungdomar har även de alkoholrelaterade problemen i samma grupper minskat under 2000-talet. Men de senaste årens mätningar visar åter på en uppgång av den alkoholrelaterade problembördan bland niondeklassarna (CAN, 2024).
Andelen som druckit större mängder vid ett och samma tillfälle i berusningssyfte (motsvarande minst en flaska vin) minst en gång i månaden var 8 procent i årskurs 9 och 22 procent i gymnasiet, med liten skillnad mellan könen enligt samma undersökning (CAN, 2024).
Enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor som görs av Folkhälsomyndigheten i samarbete med Världshälsoorganisationen (WHO), som senast genomfördes 2021/2022, visade att andelen 15-åriga flickor och pojkar, samt 13-åriga flickor som varit berusade åter ökade efter en lång tids nedgång (Folkhälsomyndigheten, 2023).
Lagar och riktlinjer
Alkohollag (2010:1622) t.o.m. SFS 2022:171 (Sveriges Riksdag, riksdagen.se)
Till toppen av faktarutan