Förekomst av allergier hos barn ökar och studier visar att barn med allergier ganska ofta blir försämrade i sin allergi i förskolemiljön. Det är därför en viktig uppgift för förskolan att arbeta med förebyggande insatser och ökade kunskaper om hur allergier kan förebyggas och hanteras.
Många barn har olika slags allergier och astma. Enligt den senaste miljöhälsorapporten (2021) ökar förekomsten av allergisnuva (som kan ge nästäppa, rinnsnuva och nysningar) och astma hos de yngre barnen i Sverige. Den regionala rapporten visar att 14 procent av fyraåringarna rapporterar någon allergi mot pollen, pälsdjur, födoämnen, mögel eller kvalster, nio procent rapporterar atopiskt eksem (böjveckseksem) och 15 procent har astma. Hos barn med svår allergi finns risk för allvarliga reaktioner i förskolan. Det är därför en viktig uppgift för förskolan att arbeta med förebyggande insatser och öka kunskapen om hur allergier och allergiska reaktioner kan hanteras, minimeras och förebyggas.
Barn är ofta känsligare än vuxna för påverkan av den omgivande miljön och särskilt mottagliga för störning eftersom deras immunförsvar och organsystem fortfarande utvecklas. Därför måste särskild hänsyn tas till barnen.
En del av allergierna kan växa bort under barndomen men hos vissa finns de kvar även i vuxen ålder.
Förebyggande strategier
Att använda checklistor för att synliggöra och identifiera risker i miljön är en bra åtgärd för att förebygga försämringar för barn med allergier och samtidigt skapa en bra miljö för alla barn.
Allergiförebyggande åtgärder har visats ge effekter på bättre hälsa hos barn med allergier.
Allergiförebyggande åtgärder i förskolan är viktiga för alla barn eftersom det förutom att hjälpa barn med allergiska besvär även leder till en bättre inomhusmiljö.
Inomhusmiljön
Förskolan utgör en miljö där många allergiframkallande ämnen, föroreningar och andra exponeringar finns och har en betydande effekt på barns hälsa och livskvalitet.
Studier visar att risken för mer allergiska besvär och astmasymtom ökar hos barn med pollenallergi som utsätts för höga pollenhalter både inomhus och utomhus. Pollen fastnar i damm, hår, kläder, textiler och finns även inomhus i förskolemiljön när det är pollensäsong.
Dammhalter i förskolan är ofta höga och består av bland annat allergiframkallande ämnen från pälsdjur som kan vara så pass höga att de ger barn allergiska besvär om det har en pälsdjursallergi. De allergiframkallande ämnena förs lätt med kläder och hår från pälsdjursägares hem till förskolan.
Exponering för fukt och mögel kan öka risken för allergisk snuva och astma hos barn.
Exponering för tobaksrök ökar risken för astma redan i fosterlivet och under hela barndomen till följd av bl. a. försämrad utveckling av lungorna.
Att ha bra städning och en bra ventilation i förskolan är viktigt för att minimera halter av allergiframkallande ämnen till lägsta möjliga nivå, för att förhindra att barn med allergier blir sämre. Genom att ha normenlig luftomsättning, minimera mängden dammsamlande inredning och ha frekvent städning kan halter av damm och allergen minskas. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i förskolor gäller alltid.
Trafikrelaterade luftföroreningar utanför förskolor påverkar skolbarnens hälsa negativt och framför allt barn med astma. Långtidsexponering för luftföroreningar är kopplad till en ökad risk för astma och nedsatt lungfunktion hos barn och exponering under spädbarnstiden är särskilt betydelsefull.
Utomhusvistelse spelar en roll för ett friskt immunförsvar bland barnen i förskolan. Det finns forskning om att barn som lever i nära kontakt med natur kommer i kontakt med hälsofrämjande bakterier vilket hjälper till att hålla deras immunförsvar i balans och på det sättet skyddar från olika former av allergier. Men här bör ändå hänsyn ta till barn som har en pollenallergi och får symtom de dagar då pollenhalterna är höga.
Mat
Allergi mot födoämnen har också ökat bland barn, de vanligaste födoämnen som ger allergiska reaktioner hos barnen är baslivsmedel till exempel ägg, mjölk, nötter och jordnötter.
Vid måltiden i förskolan hanteras många ingredienser som kan orsaka en allergisk reaktion eller en överkänslighet hos vissa barn. Det är därför viktigt att maten hanteras och serveras säkert. Personal på förskolan bör ha rätt kunskap om matallergi och annan överkänslighet.
Luftburen matallergi (vilket innebär att man reagerar på luftburna allergiframkallande ämnen i mat) är extremt ovanligt och i de fall som förekommit har symtomen varit lindriga.
Ökat intag av frukt, grönsaker och omega-3 fettsyror verkar minska risken för insjuknande i allergisjukdom.
Socialstyrelsens rapport (2013) visar att det finns brister i förskolans hantering av mat till barn med födoämnesallergier och det händer att barn får fel mat, och mat som de inte tål. Ibland med allvarliga allergiska reaktioner som följd.
Orsaker till allergiutveckling
Förutom att ärftlighet spelar stor roll vid utveckling av allergisjukdom tyder forskningen på att livsstilsförändringar på grund av modernisering, har en viktig roll i varför allergisjukdomar har ökat. Sådana förändringar inkluderar ökad tidig användning av antibiotika, kostförändringar, utvecklingen av fetma och förändringar i inomhus- och utomhuslivsstil och fysisk aktivitet.
Det är också välkänt att den tidiga tarmfloran (mikrobiotan) spelar en central roll i immunsystemets utveckling och har en viktig roll i utvecklingen av allergier. Det finns en teori om biologisk mångfald som menar att kontakt med naturliga miljöer berikar tarmfloran, främjar immunbalansen och skyddar mot allergi och inflammatoriska sjukdomar.
Ett av det starkaste skyddet för att inte få luftrörsbesvär med astma hos barn är att växa upp på lantbruksgårdar där de utsätts för höga koncentrationer av allergiframkallande ämnen, växt- och djurkomponenter, liksom bakterier, svampar och andra mikrober i miljön.
Castro-Rodriguez JA, et al. Risk and Protective Factors for Childhood Asthma: What Is the Evidence? .J Allergy Clin Immunol Pract. 2016 Nov-Dec;4(6):1111-1122.
Esty et al. School exposure and asthma. Allergy Asthma Immunol. 2018 May;120(5):482-487.
Fyhrquist N. The Human Microbiota and Its Relationship with Allergies. Gastroenterol Clin North Am. 2019 Sep;48(3):377-387.
Haahtela T. A biodiversity hypothesis. Allergy. 2019 Aug;74(8):1445-1456.
von Mutius E, Smits HH. Primary prevention of asthma: from risk and protective factors to targeted strategies for prevention. Lancet. 2020 Sep 9;396(10254): 854-866.
Se även samlad referenslista för allergiområdet längst ner på Allergi-sidan, under insatserna.
Allergier är vanliga bland barn. Allergiska reaktioner kan ofta förebyggas genom att barnet undviker det hen är allergisk emot. Ibland händer det dock att barnet får allergiska reaktioner i förskolan, oftast med lindriga till måttliga symtom men även allvarliga allergiska reaktioner (anafylaxi) kan förekomma.
Orsaken till en allergisk reaktion kan vara många. Några exempel kan vara att barnet reagerat efter intag av något födoämne som hen är allergisk mot, eller efter exponering för allergen från pälsdjur, pollen etcetera (dock ej lika vanligt hos små barn som hos skolbarn).
För att kunna hjälpa de barn som drabbas är det viktigt att personalen har kunskap om allergiska reaktioner, hur de hanteras, och vilken typ av allergi som barnet har. Rektorn är ansvarig och bör se till att förskolan har rutiner för hur allergiska reaktioner ska hanteras, se nedan.
Vad händer i kroppen vid en allergisk reaktion?
Kroppens immunförsvar bildar normalt antikroppar för att bekämpa virus och bakterier. Vid en allergisk reaktion reagerar kroppens immunförsvar på ett ämne som kroppen vanligtvis tål genom att bilda antikroppar. Nästa gång kroppen utsätts för ämnet (allergenet) startar en omfattande reaktion i kroppen, där bland annat antikropparna som bildats leder till att olika substanser frisätts i blodet. En av substanserna som frigörs är histamin från antikroppar som finns i slemhinnorna. Histaminet gör att blodkärlen vidgar sig och slemhinnan svullnar upp (se symtom och åtgärder vid allergiska reaktioner
Allergimediciner
För att lindra den allergiska reaktionen används antihistamin som blockerar effekten av histamin från de specifika antikropparna i slemhinnan och därmed dämpar antihistaminet den allergiska reaktionen. Enbart antihistamin kan räcka vid lindriga allergiska besvär. Idag används moderna preparat som inte når det centrala nervsystemet vilket leder till att personen som använder medicinen inte blir trött. Det kan vara den allergiska reaktionen som leder till trötthet vilket är vanligt.
Adrenalin är det första läkemedlet som ska användas vid en kraftig allergisk reaktion (länk till symtom och åtgärder vid allergiska reaktioner). Bäst effekt uppnås när adrenalin ges inom de första minuterna av en allvarlig allergisk reaktion. Adrenalinet verkar snabbt, bland annat genom att öka blod- och syretillförseln till musklerna samt vidga andningsvägarna vilket minskar symptomen vid en allvarlig allergisk reaktion.
Symtom:
Vid lindrig till måttlig allergisk reaktion
Symtom kommer oftast från hud, ögon, mun och svalg.
Hudutslag med klåda (nässelutslag/ urtikaria)
Klåda/rinnande ögon/näsa
Svullnad och/eller klåda i mun och svalg
Svullna läppar/ögonlock
Vid kraftig allergisk reaktion (anafylaxi)
En kraftig allergisk reaktion på ett födoämne kommer oftast inom någon minut upp till en timme efter intag av det ämne/allergen barnet inte tål. Vissa barn har mediciner som ska ges vid en allergisk reaktion vilket berörd personal på förskolan kan behöva hjälpa till med. Allergiska reaktioner mot luftburna allergen som pälsdjur och pollen är vanligen inte lika kraftiga och snabbt insättande även om övre (mun, näsa, svalg) och nedre luftvägar (struphuvud, luftstrupe och lungor) kan drabbas.
Symtom kommer från flera organ (andning, hjärta/cirkulation, hud, mage) samtidigt och ibland med kraftig allmänpåverkan.
Ökande svullnad i mun och svalg
Ökande salivproduktion (saliv kommer ur munnen)
Utbrett nässelutslag, kraftig rodnad och/eller svår klåda över stora delar av kroppen
Klåda i hårbotten, handflator, fotsulor, i öronen, i munnen/metallisk smak i munnen
De allergiska symtomen hos ett barn varierar och det är viktigt att tänka på att små barn kanske inte säger till vid de första symtomen. När symtomen upptäcks så kan den allergiska reaktionen pågått en stund.
Förslag till åtgärder
1. Åtgärd vid allergiska reaktion
Lindrig till måttlig reaktion
Behåll lugnet och tillkalla hjälp.
Ge mediciner enligt handlingsplanen och ta barnet till en lugn plats på förskolan och observera hur barnet mår.
Stanna hos barnet, barnet ska inte lämnas ensam.
Kontakta vårdnadshavare.
Kraftig allergisk reaktion (anafylaxi)
Ge adrenalinspruta och ta barnet till en lugn plats. Adrenalin är den viktigaste medicinen och ska ges tidigt vid en kraftig allergisk reaktion.
Spring inte med barnet och ge inte kall dryck, då det kan påskynda reaktionen.
Delegera någon att ringa 112 och säga att det är en anafylaxi.
Ge övriga ordinerade akutmediciner enligt den skriftliga handlingsplanen.
Lämna inte barnet ensam utan stanna tills ambulans kommer.
OBS! Upprepa dosen adrenalin om inte barnet blivit bättre inom fem till tio minuter. Varje barn ska därför ha två adrenalinsprutor i sin akutväska.
Ring vårdnadshavare.
Åk aldrig med barnet i egen bil in till sjukhuset.
2. Ha rutiner för hantering av allergiska reaktioner (se också ansvar nedan)
Det är viktigt att berörd personal vet och informeras om vilka barn som är allergiska och vilken typ av allergi eleven har (till exempel allergi mot mjölk, ägg, nötter etcetera) och vilka symtomen är vid en allergisk reaktion.
Vid en allergisk reaktion är det viktigt att i senare skede utreda vad som hände/när det hände under dagen och att skapa säkra förebyggande rutiner.
Ha rutiner på förskolan om hur allergier bör hanteras, se också andra insatser inom allergiområdet.
Se till att de barn som har akutmediciner att ta vid eventuella allergiska reaktioner också har en egenvårdsplan.
De barn som har adrenalinspruta ska också ha en individuell skriftlig handlingsplan (ska erhållas från sjukvården).
Ha rutiner (som regelbundet ska upprepas) för vem i personalen som gör vad vid en kraftig allergisk reaktion (anafylaxi).
Se till att berörd personal regelbundet får möjlighet att träna på hur adrenalinsprutan ska administreras.
Akutmedicin (akutväska) till exempel adrenalinsprutan tillsammans med den skriftliga handlingsplanen för allergisk reaktion ska förvaras på en säker plats i barnets närhet.
All berörd personal ska ha tillgång till och känna till var barnets akutmediciner finns/förvaras. Akutmedicinen får inte vara inlåst.
Akutmedicin ska alltid tas med när barnet lämnar förskolans område (vid till exempel utflykter, idrottsdagar etcetera).
Vårdnadshavare ansvarar för barnets mediciner som ska ges under tiden i förskolan.
Detta innebär att vårdnadshavarna måste se till att:
akutmediciner och akutväskan är märkta med barnets namn och personnummer.
alla akutmediciner finns i akutväskan.
en aktuell skriftlig handlingsplan (erhålles från sjukvården) ligger i akutväskan.
akutmediciner (akutväska) alltid finns på förskolan och inte glöms i hemmet.
akutmedicinerna inte har passerat utgångsdatum
berörd personal är informerad om akutmediciner, varför, hur och när de ska tas samt gå igenom den skriftliga handlingsplanen.
eventuell rengöring av mediciner sker, till exempel astmamedicin (gäller exempelvis spacer vid sprayinhalation).
Rektor på förskolan ansvarar för att berörd personal:
vet vilka barn som har akutmediciner och att skriftlig behandlingsplan inkommit från vårdnadshavare.
vet att egenvårdsplan ska utformas.
vet hur allergier ska hanteras och vem som gör vad vid en allergisk reaktion.
kan ge akutmediciner vid allergiska reaktion (följa den skriftliga handlingsplanen).
vet var barnens akutmedicin förvaras och väskans utseende.
tar med akutmediciner (akutväska) vid utflykter utanför förskolan.
att berörd personal får upprepad utbildning (varje termin) hur akutmedicinen hanteras
Rektor på förskolan har yttersta ansvaret och ska se till att personalen är utbildad kring akuta allergiska reaktioner och hur dessa reaktioner ska hanteras.
Både internationella och nationella studier och riktlinjer visar på behovet av utbildning till förskolepersonal om hur allergiska reaktioner ska hanteras. Det är viktigt att personal på förskolan har kunskap om vilka symtom allergiska reaktioner ger. Särskild kunskap behövs om hur allvarliga allergiska reaktioner som allergisk chock (anafylaxi) ska handhas och hur adrenalinsprutan ska administreras. Forskning visar att det behövs policy och rutiner kring hantering av allergiska reaktioner i förskolans miljö. Det är viktigt att berörd personal är informerad och får möjlighet att repetera regelbundet hur allvarliga allergiska reaktioner ska hanteras. En allvarlig allergisk reaktion (allergisk chock, anafylaxi) ska alltid behandlas omgående med adrenalin.
Vid allergiska incidenter
Vid allergiska reaktioner, bör följande åtgärder vidtas:
Enligt Livsmedelsregelverket ska incidenter där ett barn serverats mat de inte tål, anmälas till kontrollmyndigheten, det vill säga miljö- och hälsoskydd i kommunen.
Vid en incident med en reaktion på ett födoämne där man är osäker på innehållet kan man skicka in maten till Livsmedelsverket för analys. Förskolan spar och fryser maten. Den ska märkas med barnets namn, när barnet är född och datum på när incidenten skedde. Läs mer: Allergener - analys (Livsmedelsverket, livsmedelsverket.se) Blanketten skickas tillsammans med maten till Livsmedelsverket i Uppsala efter kontakt med anvisad person på Livsmedelsverket
Egenvård för förskolan
Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt kan utföras av barnet själv, eller exempelvis av en vårdnadshavare eller personal i förskolan.
Förskolan har ansvar för att barn får hjälp med sin egenvård, till exempel med att ta sin medicin när barnet vistas i verksamheten.
Det är också viktigt att sjukvården, förskolan och vårdnadshavaren samarbetar så att egenvården blir så trygg och säker som möjligt för barnet. Om ledningen på förskolan upplever en osäkerhet kring detta måste ansvarig inom sjukvården tillsammans med förskolan komma överens om hur man kan lösa detta. Ev. kan någon personal från sjukvården åka ut till förskolan och informera så att egenvården blir trygg och säker.
Matthew Greenhawt et al: Current trends in food allergy-induced anaphylaxis management at school. Ann Allergy Asthma Immunol 2018 Aug;121(2):174-178. Doi: 10.1016/j.anai.2018.04.015. Epub 2018 Apr 21.
Polloni, L.et al. School personel´s self-efficacy in managing food allergy and anaphylaxis. Pediatric Allergy and Immunology (2016), 27(356-360).
Angela Tsuang1 & Julie Wang et al, Childcare and School Management Issues in Food Allergy. Curr Allergy Asthma Rep (2016) 16: 83.
Det är vanligt med astma hos små barn och hos de yngsta barnen är det ofta förkylningar som är den dominerande orsaken till astmaliknade symtom, så kallad förkylningsutlöst astma.
Barn med förkylningsutlöst astma behandlas vanligen under infektionen och någon vecka därefter med inhalationer medan andra barn behöver behandling under längre perioder.
Även de yngsta barnen kan ha en allergisk astma och bli försämrade av olika faktorer, till exempel om barnet är allergiskt mot pälsdjur eller pollen men även andra faktorer i inomhusmiljön såsom dålig ventilation, fukt och mögel eller bristande städning kan försämra astmasymtom.
Förskolepersonal har inte det medicinska ansvaret, men ibland behöver barn med astma hjälp med medicinering både förebyggande innan aktiviteter och när barnen får symtom.
Målet med astmabehandlingen är att barn inte ska ha några symtom och ska kunna leva ett aktivt liv utan några begränsningar av astmasymtom.
Vanliga symtom vid astma:
Pipande/väsande andning
Hosta, ofta torr, förvärras då barnet ligger ner
Andnöd
Lägre aktivitetsnivå än andra barn
Ovanstående besvär förvärras ofta vid fysisk ansträngning, luftvägsinfektion/förkylning (även lindrig), skratt och gråt.
Nattliga uppvaknanden
Långvarig hosta vid förkylning
Åtgärder vid astmasymtom
Vid astmasymtom kan barn behöva hjälp med medicinering under förskoledagen. Det är ofta luftrörsvidgande medicin som inhaleras och hjälper snabbt.
Vid lindiga till måttliga astmasymtom
Hjälp barnet ta sin inhalationsmedicin enligt den skriftliga behandlingsplanen.
Se till att barnet tar det lugnt en stund innan fortsatt aktivitet.
Vid svåra astmasymtom
Nedan följer exempel på svåra astmasymtom som kan förekomma i varierande styrka och svårighetsgrad:
Väldig snabb och ansträngd andning.
Det piper och väser när barnet andas.
Tryck eller smärta över bröstet.
Spända nack- eller bröstmuskler.
Svårt att prata.
Svår oro.
Blekt och svettigt ansikte.
Blåa läppar eller naglar.
Åtgärd:
Skapa lugn och ro för barnet.
Hjälp barnet att ta sin medicin enligt den skriftliga behandlingsplanen. Vid behov upprepa medicineringen.
Hjälp barnet att sitta eller stå i en bekväm ställning. Ofta vill barnet stå eller sitta på ett sådant sätt att det underlättar andningen. Detta kan innebära att luta sig mot en stol eller placera händerna på knäna.
Då ska personalen ringa 112:
Om anfallet inte går över på några minuter.
Om mediciner inte hjälper eller symtomen förvärras trots att barnet tagit medicin.
Om barnet inte har några mediciner med sig och har svårt med andningen.
Barnet har mycket svårt att andas och huden dras in mellan revbenen och i halsgropen när barnet andas.
Barnets hud är blekt eller blåaktigt.
Barnet har ett påverkat allmäntillstånd i vila.
Barnet har svårt att prata, kan vara svår att få kontakt med.
Vid mycket svår astma är barnet ofta orolig, kallsvettig och trött.
Allergiförebyggande insatser i förskolmiljö är viktigt för att förhindra försämringar hos barn med allergier. Bra städning och ventilation i förskolan är viktigt för att minimera allergennivåer till lägsta möjliga nivå, samt förhindra att barnen blir sämre i sin allergi. Genom att ha normenlig luftomsättning, minimera mängden dammsamlande inredning och ha frekvent städning kan halter av damm och allergen minskas.
Allergi, astma och eksem hos barn är mycket vanliga sjukdomar. Med anledning av att de är så vanligt förekommande är de viktiga folkhälsoproblem och berör alla förskolor och skolor. Inom allergiområdet finns behov av både evidensbaserade hälsofrämjande strukturella insatser och individanpassade insatser.
Strukturella insatser förebygger symtom
Strukturella insatser kan förebygga symtom hos den stora andel barn som har sjukdomen och underlätta för dem. Strukturella insatser inom allergiområdet är till exempel förslag om att skapa rutiner för specialkost, rutiner vid pälsdjursallergi och pollenallergi, att utföra en allergirond samt att se över inomhusmiljön.
Individanpassade insatser hjälper när symtom uppkommer
Om symptom ändå inträffar krävs snabba insatser ibland i livsuppehållande syfte och kunskap om dessa bland förskole- och skolpersonal är viktiga. Individanpassade insatser finns därför för att personalen ska kunna hjälpa barn som får en allergisk reaktion eller astmasymtom. Det finns även en film om hur man ger en adrenalinspruta till ett barn som fått en anafylaxi (mycket kraftig allergisk reaktion).
Nedan finns förslag på evidensbaserade insatser:
Att använda den digitala checklistan Allergironden är ett viktigt steg i ett miljöförbättrande arbete. Checklistan är ett verktyg som Astma och Allergiförbundet tagit fram för att underlätta för både skolor och förskolor att arbeta förebyggande med sin arbetsmiljö. En handlingsplan kan också skapas där om hur, när Allergironden ska genomföras och vem som är ansvarig för att bristerna åtgärdas på skolan.
Råd för genomförandet av Allergironden
Genomför Allergironden varje år på förskolan och följ upp.
Att göra Allergironden ger ökad kunskap.
I verktyget finns länkar till informationssidor om hur vissa åtgärder kan utföras.
All personal behöver behöver inte delta under hela Allergironden, utan endast när det är relevant.
Förslag på personer som kan delta är: förskolechef (ansvarig), pedagog, köksansvarig, skyddsombud, fastighetsansvarig, städansvarig och eventuell föräldrarepresentant.
Socialstyrelsens rapport Allergi i skola och förskola (2013).
Foscue K. Harvey M. A statewide multiagency intervention model for empowering schools to improve indoors environmental quality. Journal Environmental Health 2011;74(2):8-15.
I förskolan tillbringar många barn en betydande del av sin dag och där ansamlas ofta damm och allergiframkallande ämnen (allergener) på grund av att många personer rör sig på en mindre yta. En bristfällig inomhusmiljö är förknippat med ökade hälsobesvär hos barn med astma och allergi. Det är därför av stort värde att göra en genomgång av förskolans inomhusmiljö för att minska symtomen hos dessa barn. En god inomhusmiljö i förskolan är dessutom bra för allas hälsa.
Förslag på åtgärder
För att åstadkomma en god inomhusmiljö bör förskolan:
Sträva efter en god luftomsättning
Undvika inredning som samlar damm
Uppmärksamma eventuell fuktproblematik
Städa noggrant och regelbundet
Kvalster
Kvalster förekommer i regel inte i skol- eller förskolemiljö om inte det finns fuktskador eller dålig ventilation.
Nedan finns förslag på hur detta kan utföras:
1. Sträva efter en god luftomsättning
En bra ventilation är förknippat med minskade allergiska besvär hos barn med astma och allergier. Se därför till att ha en god och fungerande luftomsättning genom:
Att se över ventilationens funktion och göra regelbundna kontroller över ventilationsutrustningen.
Att genomföra den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) regelbundet (var tredje år).
Att byta filter i ventilationssystemet regelbundet (en gång per år).
Tecken på att luftkvaliteten kan vara bristfällig är när:
Luften känns kvalmig och den har en avvikande lukt.
Det förekommer påtagliga eller besvärande lukter från andra platser än i den egna lokalen, till exempel att det luktar matos i ett lekrum.
Rummen saknar ventilationssystem eller överluftsdon. (Ett överluftsdon är ett ventilationstillbehör som ser till att luft kan strömma över från ett rum till ett annat och därmed skapa balans i ventilationen).
2. Undvik inredning som samlar damm
Halterna av damm och allergiframkallande ämnen (allergener) kan minskas genom:
Undvik textilinredning (gardiner, mattor, filtar med mera.) så mycket som möjligt.
Undvik heltäckningsmattor.
Välj skåp med dörrar och lådor med lock som förvaring (anpassat till verksamheten).
Undvik stoppade möbler i den mån det går och att madrasserna som barnen vilar på bör vara avtorkningsbara.
3. Uppmärksamma fuktskador och åtgärda dessa
Fukt- och mögelskador kan orsaka lukt och påverka människors hälsa negativt, till exempel genom ökade luftvägsbesvär och andra allergiska symtom. I förskolemiljöer bör man därför vara observant på eventuella fuktskador och åtgärda dessa så fort som möjligt.
Följande punkter bör åtgärdas gällande eventuell fukt- och mögelproblematik:
Om det förekommer synlig mögeltillväxt.
Om det är en besvärande lukt.
Om fuktskador har åtgärdats bristfälligt eller inte alls kan detta leda till mögeltillväxt.
Ha en frekvent städning som innefattar lokaler, möbler och inredning.
Rum som används mycket, såsom klassrum, lekrum, matsal, korridor och hygienutrymmen, bör städas dagligen.
Handtag och andra ytor som man ofta tar i med händerna bör rengöras dagligen samt vid behov.
Rengör den utrustning som används i förskolan, som till exempel leksaker.
Rengör textilier som används i förskolan, som till exempel filtar, kuddfodral och madrassöverdrag/madrasser.
Städprodukter som kan leda till besvär på grund av starka kemiska ämnen och starka dofter bör undvikas.
Följ upp och kontrollera städningen.
Vad säger forskningen?
Det finns ett samband mellan en bristfällig inomhusmiljö i förskolan och en försämring av barns astma, pälsdjursallergi, pollenallergi och kvalsterallergi. Insatser i förskolemiljön har stor förmåga att påverka och förbättra hälsan hos barnen på en bredare samhällsnivå. Fortsättningsvis visar forskning att inomhusmiljön spelar en betydande roll för alla barns inlärningsförmåga.
Fukt
Vissa studier har visat samband mellan fukt och mögel i inomhusmiljön och ökade luftvägsbesvär och andra allergiska symtom. Det finns forskning som tyder på att fukt- och mögelskador skulle kunna leda till att barn utvecklar astma samt får en ökad sjuklighet av sin astma och risken ökar om fuktproblematiken förekommer tillsammans med andra riskfaktorer såsom damm, kvalster och dålig ventilation.
Ventilation
Det är tydligt att ventilationen och inomhusluftens kvalité utgör en viktig faktor för hälsan och en bristfällig ventilation och dålig inomhusmiljö försämrar hälsotillståndet hos personer med astma och allergier.
Damm
I dammet ansamlas allergiframkallande ämnen såsom pollen och pälsdjursallergen. Pälsdjursallergen förs via kläderna hemifrån och ansamlas sedan i dammet i förskolan vilket har visat ge barn med pälsdjursallergier besvär i förskolan.
Luftföroreningar
Trafiken utomhus bidrar till en stor del av de föroreningarna som finns i inomhusmiljön i förskolan. Det finns ett samband mellan att utsättas för luftföroreningar i inomhusmiljön och få ökade besvär av sin astma och även att utveckla astma hos barn.
Användbart material
Den digitala checklistan Allergironden är framtagen av Astma-och Allergiförbundet som en hjälp för er att upptäcka och åtgärda eventuella risker för barn med allergi i förskolemiljön: Allergironden (allergironden.se)
Svenska Barnläkarföreningen Delföreningen för allergi och lungmedicin. Faktorer som påverkar risken att bli allergisk som barn Vetenskaplig bakgrund [Internet]. 2018. Hämtad från: A1-01_bakgrund.pdf (barnlakarforeningen.se)
Akar-Ghibril N, Phipatanakul W. The indoor environment and childhood asthma. Pediatric allergy and immunology. 2020.
Esty B, Permaul P, DeLoreto K, Baxi S, Phipatanakul W. Asthma and Allergies in the School Environment. Clin Rev Allergy Immunol. 2019.
Pälsdjursallergi är ett vanligt allergibesvär i befolkningen som ungefär två procent av förskolebarn i Sverige har. Pälsdjursallergener (allergiframkallande ämnen) transporteras på små, lätta luftburna partiklar och finns på textilier och damm bland annat i förskolemiljön.
Bland familjer med barn i Sverige har mer än en tredjedel något pälsdjur i hemmet och pälsdjursallergenerna sätter sig lätt i stor mängd på kläder och i hår och förs därmed från hemmet till förskolan. Eftersom allergenerna är små och lätta når de långt ut i luftvägarna och fastnar i slemhinnorna, men även i ögonen och näsan och pälsdjursallergi kan ge besvär som hosta/andnöd, röda, kliande ögon, nästäppa, upprepade nysningar och rinnsnuva. Astma bland små barn är vanligt (14 procent bland 4-åringar i Sverige) och en pälsdjursallergi kan försämra deras astma. Därför är det viktigt att förskolan har rutiner för att minska nivåer av pälsdjursallergen.
Förslag på åtgärder
1. Rutiner
Främja en miljö för att minska pälsdjursallergen i förskolan:
Stark rekommendation att pälsdjur inte ska förekomma i förskolan.
Efter kontakt med ladugård eller hästar är det viktigt att duscha, tvätta håret och byta kläder. Ridkläder ska inte ska förekomma i förskolemiljön.
Använd skåp med dörrar och lådor med lock till förvaring av material för att minska på damm där pälsdjursallergener finns, anpassat till verksamheten.
Informera vårdnadshavare med pälsdjur hemma att byta strumpor på barnen ofta då pälsdjursallergener lätt fastnar där och uppmana vårdnadshavare att se till att barnen inte kelar med sina pälsdjur precis innan de går i väg till förskolan.
Allmänt
Se över att ventilationen och luftomsättningen fungerar som de ska. Bra ventilation är associerad till minskad risk för allergiska besvär.
Följ Folkhälsomyndigheternas allmänna råd (FoHMFS 2014:19) kring städning i förskola. Städa regelbundet, även inredningen och ha egenkontroll/skötsel av städmaterial eftersom damm bär på pälsdjursallergener. Undvik textilier och damm samlande inredning i möjligaste mån och tvätta de befintliga ofta enligt gällande rutiner. Heltäckningsmattor och områden med mycket textiler är förknippade med högre exponeringsnivåer. Tillsynsvägledning i skolan och förskolan (folkhalsomyndigheten.se)
2. Policy, information och hänsyn
Upprätta en skriftlig pälsdjurspolicy.
Rektor har ansvar och kan utse någon personal på förskolan som får ansvar för policyn och som kan se till att övrig personal och vårdnadshavare påminns om den med jämna mellanrum under terminen.
Tänk på att inte särbehandla barn för deras allergiska/astmatiska besvär. (länk till sidan inkludering)
Ha som rutin att använda en likabehandlingsplan för aktiviteter. Alla barn ska kunna delta på all planerad aktivitet så långt som det är möjligt. (länk till sidan inkludering)
Råd vid enskilda fall med svår pälsdjursallergi:
Om ett barn har en svår pälsdjursallergi är det viktigt att skolpersonalen är medvetna om detta och visar särskild hänsyn och stöd. Det är rektorns ansvar att se till att en individuell handlingsplan utformas och att den följs upp. Råd som kan hjälpa:
Hitta en plats där barnet med pälsdjursallergi får hänga sina kläder där de inte kommer i kontakt med kläder till barn som har pälsdjur hemma.
Extra städning kan behövas inomhus och undvik i den mån det är möjligt att placera barnet med pälsdjursallergi bredvid ett barn som har pälsdjur hemma.
Vad säger forskningen?
Allergi mot pälsdjur, speciellt katt och hund anses vara en stor riskfaktor för utvecklingen av astma och allergiska näsbesvär. Förekomsten av allergi mot pälsdjur och förekomsten av allergisk luftvägssjukdom har ökat. Exponering för pälsdjursallergener finns överallt och för ett barn med pälsdjursallergi kan det vara t förknippat med ökade allergiska symtom. Allergiska besvär som astma eller allergiska näsbesvär kan försämra sömn, livskvalitet och inlärning.
Det finns ett samband mellan inomhusmiljö med mer damm, pälsdjursallergener och besvär hos barn som har underliggande astma eller allergi. En förskolemiljö med mer damm, pälsdjursallergen, miljötobaksrök, fukt och mögel ökar symtom hos barn med pälsdjursallergi. Därför är det viktigt att arbeta förebyggande med inomhusmiljön i förskola. Normenlig ventilation och luftomsättning ger mindre luftvägsbesvär och ögonbesvär hos barn.
Individanpassningar kan särskilja och stigmatisera barn med allergi, och därför bör generella lösningar där alla barn kan må bra väljas i de flesta fall, och individanpassningar i undantagsfall.
Miljöhälsorapporten 2021, Folkhälsomyndigheten
Liccardi G et al. Indoor environmental interventions for furry pet allergens: How to decrease the degree of passive transport. Allergy Clin Immunol Pract. 2018 Sep-Oct;6(5):1808-1809.
Portnoy J et al. Environmental assessment and exposure control a practice parameter furry animals. Journal Ann Allergy Asthma Immunol 108; 2012; 223 e1-223 e15.
Socialstyrelsen. Allergi i skola och förskola. Artikelnr 2013-4-8.
Lu C et al. Furrypet-related wheeze and rhinitis in pre-school children across China: Associations with early life dampness and mould, furry pet keeping, outdoor temperature, PM(10) and PM(2.5). Environ Int. 2020 Nov;144:106033.
Allergi mot nötter och jordnötter är idag en av de vanligaste födoämnesallergierna och ungefär två till fem procent av alla barn i Europa beräknas ha en nötallergi och en till två procent beräknas ha en jordnötsallergi.
Nötter, jordnötter, mandel och sesamfrö bör inte förekomma i någon mat som serveras på förskolan eftersom de kan ge allvarliga reaktioner vid mycket små mängder. Vi rekommenderar dessutom ett allmänt nötförbud inom hela förskolans område, detta innefattar bland annat personalrum och privata barnvagnar som lämnas inom förskolans område. Luftburen nötallergi, det vill säga att man reagerar på nötter via luften, är mycket ovanligt. Studier har visat att luftburen exponering för nötter och jordnötter endast har gett upphov till mycket lindriga eller inga allergiska symtom hos personer med nöt-och jordnötsallergi.
Förslag på åtgätder på strukturell nivå
Skapa säkra rutiner i förskolemiljön för de barn som har nöt- och jordnötsallergi som till exempel:
Gå regelbundet igenom ”Symtom och åtgärder vid allergiska reaktioner” på Elevhälsoportalen samt ta hjälp av rektorn med samordning och planering av denna informationsspridning: Allergi (elevhalsoportalen.se)
Förmedla tydlig information till personal om vilka barn som har nöt- och jordnötsallergi. Detta bör ske regelbundet och till exempel vid vikarier eller när ny personal börjar.
Mat som tillreds eller serveras på förskolan ska inte innehålla nötter, jordnötter, mandel eller sesamfrön.
Inför ett allmänt nötförbud i hela förskolans område.
Informera personal och vårdnadshavare att livsmedel som är märkta med ”kan innehålla spår av” nötter, jordnötter, mandel eller sesam inte heller får förekomma inom förskolans område. I dagsläget finns inga gränsvärden för produkter med denna märkning, ibland kan halterna av nötter, jordnötter, mandel och sesam vara obefintliga och ibland högre.
Informera och påminn vårdnadshavare regelbundet att barn på förskolan inte ska ha med sig livsmedel hemifrån som innehåller nötter, jordnötter, mandel eller sesam, detta gäller vid alla tillfällen som till exempel vid utflykter mm.
Informera vårdnadshavarna om att inte lämna nötter, jordnötter, mandel eller sesam i vagnar eller cyklar som lämnas kvar inom förskolans område.
Informera och påminn personalen att nötter, jordnötter, mandel och sesam inte får tas med av personalen själva (pedagoger, vaktmästare, lokalvårdare med mera), eller serveras på föräldrafika, i personalrummet eller tas med på utflykter med mera.
Förslag på åtgärder för enskilda elever med nöt- eller jordnötsallergi
Om förskolans personal behöver utbildning i hantering av allergiska reaktioner hos ett enskilt barn (i Stockholms län), uppmana då barnets föräldrar att be sin barnläkare skriva en remiss till allergikonsultmottagningen, på Centrum för arbets- och miljömedicin, Regionstockholm, Allergikonsulentmottagningen (Centrum för arbets- och miljömedicin, camm.regionstockholm.se). Allergikonsulenterna ger information, rådgivning och utbildning till personal i förskolan gällande barnets allergi och eventuella mediciner.
Rektorn ansvarar för att upprätta en handlingsplan för enskilda barn som har ordination av adrenalinspruta eller annan allergimedicin som skall tas vid allergisk reaktion.
Ett allmänt nötförbud i förskolan är nödvändigt eftersom barnen är så pass små att de inte har förmåga att förstå att det kan innebära en fara att äta dessa livsmedel. En normal del av utvecklingen är att småbarn utforskar världen genom att stoppa saker i munnen vilka kan vara kontaminerade med exempelvis nötter. Småbarn i förskolan har heller inte förmåga att förstå att de inte ska dela med sig av sin mat vilket kan vara en risk vid till exempel utflykt om de har med egen matsäck hemifrån. Att ta bort nötter, jordnötter, mandel och sesam påverkar inte förskolebarnens mat vad gäller energi- eller näringsinnehåll särskilt mycket och det är enkla livsmedel att byta ut eller exkludera. Nationella riktlinjer för måltider i förskolan (livsmedelsverket.se)?
Tips
Informera och påminn vårdnadshavare regelbundet om att inte ha med något som innehåller jordnötter, nötter, mandel eller sesam till förskolan, detta gäller även i privata barnvagnar och i barnens fickor, utflyktsmat och ätbara presenter som vårdnadshavare ger personal med mera.
Vad säger forskningen?
Enligt Livsmedelsverket ges rådet att nötter, jordnötter, mandel och sesamfrö inte bör förekomma i maten på förskolan eftersom de kan ge upphov till allvarliga reaktioner vid mycket små mängder. Den forskning som idag finns gällande hantering av nötter, jordnötter, mandel och sesam i förskolan är sparsam. De absolut viktigaste åtgärderna för att minska risken för svåra allergiska reaktioner i förskolan är att skapa fungerande rutiner och att personalen vet om vilka barn som är drabbade. Vid en allergisk reaktion är det viktigt att personalen kan känna igen symtom på födoämnesallergi och att de har handlingskraft och beredskap för att hantera reaktionen.
Luftburen nötallergi är mycket ovanligt och enligt studier har luftburen nötallergi gett upphov till inga eller endast mycket lindriga allergiska symtom. Det finns inga fall där luftburen nötallergi har gett upphov till allvarliga allergiska reaktioner eller dödsfall. Det krävs att man intar jordnötter för att en kraftig reaktion ska uppstå. Det räcker dock att ett barn med allvarlig allergi äter spår av nötter, jordnötter, mandel eller sesam för att en allvarlig reaktion kan uppstå.
Pollenallergi ökar även hos de små barnen, senaste Miljöhälsorapport Stockholms län 2021 visade att fem procent av fyraåringar har detta. Pollen fastnar i damm, hår, kläder, textiler och finns även inomhus i förskolemiljön när det är pollensäsong. Pollenallergi, som även kallas hösnuva, leder till en allergisk reaktion och ger symtom som rinnsnuva, nysningar, kliande och täppt näsa och röda kliande och svullna ögon. En del barn kan också få astma och eksem av pollen. Barn med pollenallergi blir också ofta trötta vilket kan leda till att de inte orkar med alla aktiviteter.
Förskolan kan göra mycket för att hjälpa och minska besvär för barn med pollenallergi. Att minimera inomhusnivåer av pollenhalter i förskolemiljön och anpassa aktiviteter för barn med mycket besvär är därför viktiga åtgärder.
1. Minimera nivåer av pollenhalter i förskolemiljö inomhus
Håll fönster stängda under dagar med höga pollenhalter ute, då spridningen är som störst. Vid behov vädra tidigt på morgonen och under regniga dagar.
Se till att rutiner finns för ventilation och luftomsättning. Bra ventilation är associerad till minskad risk för allergiska besvär. Läs mer om detta under insats Se över och förbättra inomhusmiljön.
2. Erbjud anpassade fysiska aktiviteter och utomhusaktiviteter
Var medveten om pollenallergi och vilka barn som är drabbade.
Förutse ökade besvär hos barn med pollenbesvär under utomhusaktiviteter vid pollensäsonger och planera anpassade aktiviteter.
Erbjud anpassade aktiviteter och vila inomhus för barn som har svårt att vistas utomhus under tider med höga pollenhalter.
Vid utomhusaktiviteter under pollensäsongen kan barn med pollenallergi bli påverkade av pollenexponeringen. Beroende på hur kraftiga symtomen blir bör barnet tillåtas att minska eller avbryta pågående aktivitet.
Höga pollenhalter kan ibland framkalla svår pollenallergi och astma och kan förvärra andningsbesvär i samband med fysisk ansträngning. Det är viktigt att ta hänsyn till barn som har kraftiga allergibesvär.
3. Informera och visa hänsyn
Var uppmärksam på symtom hos barn som kan tyda på pollenallergi och skapa vid behov dialog med vårdnadshavare gällande egenvårdsbehandling (till exempel medicinering) och möjligheten till anpassade aktiviteter.
Barn ska inte särbehandlas för att de ofta visar allergiska symtom under pollensäsong.
Korsallergi
Barn som är allergiska mot pollen kan också få symtom från mun och svalg av viss mat såsom äpple, päron, stenfrukter/kärnfrukter, nötter och jordnötter, så kallad korsallergi. En korsallergi mot nöt och jordnöt måste skiljas från en äkta allergi mot dessa allergen som kan ge mycket kraftiga allergiska symtom.
Vad säger forskningen?
Pollenallergi är vanligast från skolåldern (22 procent av tolvåringarna) men har visat sig öka även hos de små barnen och förekommer hos fem procent av fyraåringarna.
De flesta reagerar på björk- och/eller gräspollen men även de andra lövarterna till exempel hassel och al kan besvära många.
Allergiska reaktioner från pollen kan starta tidigt på våren och hålla på fram till hösten beroende på vilka pollen man reagerar på. Klimatförändringen medför att årstiderna förskjuts och växtligheten förändras. Pollensäsongen väntas bli längre med klimatförändringen samt nya pollenproducerande arter introduceras och etableras på nya platser. Eftersom pollen kan komma in i byggnader kan en förlängd pollensäsong också medföra ökade besvär hos barn med pollenallergi vid exponering i inomhusmiljöer.
Varierande pollenhalter leder också till att besvär kan variera i styrka mellan olika veckor, dagar och olika tidpunkter på dygnet.
Luftföroreningar utomhus vid förskolor har också betydelse för barnens totala exponering. Dessa kan påverka barns luftvägar negativt och kan förstärka barnens pollenallergi.
Allergi påverkar barns hälsa, sömn, livskvalitet och inlärning och det finns också risk för allvarliga reaktioner. Därför är det viktigt att förskolor har en genomarbetad strategi för hantering av allergi hos barn.
Annesi-Maesano I, m.fl. Is exposure to pollen a risk factor for moderate and severe asthma exacerbations? Allergy. 2023 Mar 24. doi: 10.1111/all.15724. Online ahead of print.
Kitinoja MA, m.fl. Shortterm exposure to pollen and the risk of allergic and asthmatic manifestations: a systematic review and meta-analysis. BMJ Open. 2020 Jan 10;10(1).
Miljöhälsorapport Stockholms län 2021. Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm.
Allergier är vanliga bland barn. Allergiska reaktioner kan ofta förebyggas genom att barnet undviker det hen är allergisk emot. Ibland händer det dock att barnet får allergiska reaktioner i förskolan, oftast med lindriga till måttliga symtom men även allvarliga allergiska reaktioner (anafylaxi) kan förekomma.
Orsaken till en allergisk reaktion kan vara många. Några exempel kan vara att barnet reagerat efter intag av något födoämne som hen är allergisk mot, eller efter exponering för allergen från pälsdjur, pollen etcetera.
För att kunna hjälpa de barnet som drabbas av allergiska reaktioner är det viktigt att personalen har kunskap om hur de hanteras och vilken typ av allergi som barnet har. Rektorn är ansvarig och bör se till att skolan har rutiner för hur allergiska reaktioner ska hanteras.
Rutiner för hantering av allergiska reaktioner
Det är viktigt att berörd personal vet och informeras om vilka barn som är allergiska och vilken typ av allergi eleven har (till exempel allergi mot mjölk, ägg, nötter etcetera) och vilka symtomen är vid en allergisk reaktion.
Vid en allergisk reaktion är det viktigt att i senare skede utreda vad som hände/när det hände under dagen och att skapa säkra förebyggande rutiner.
Ha rutiner på förskolan om hur allergier bör hanteras, se också andra insatser inom allergiområdet.
Se till att de barn som har akutmediciner att ta vid eventuella allergiska reaktioner också har en egenvårdsplan.
De barn som har adrenalinspruta ska också ha en individuell skriftlig behandlingsplan (ska erhållas från sjukvården).
Ha rutiner (som regelbundet ska upprepas) för vem i personalen som gör vad vid en anafylaxi (kraftig allergisk reaktion).
Se till att berörd personal regelbundet får möjlighet att träna på hur adrenalinsprutan ska administreras.
Akutmedicin (akutväska) till exempel adrenalinsprutan tillsammans med den skriftliga behandlingsplanen för allergisk reaktion ska förvaras på en säker plats i barnets närhet.
All berörd personal ska ha tillgång till och känna till var barnets akutmediciner finns/förvaras. Akutmedicinen får ej vara inlåst.
Akutmedicin ska alltid tas med när barnet lämnar förskolans område (vid till exempel utflykter, idrottsdagar etcetera).
Vårdnadshavares ansvar
Vårdnadshavarna ansvarar för sitt barns mediciner som ska ges under tiden i förskolan. Detta innebär att vårdnadshavarna måste se till att:
Akutmediciner och akutväskan är märkta med barnets namn och personnummer.
Att alla akutmediciner finns i akutväskan.
Att en aktuell skriftlig behandlingsplan (erhålls från sjukvården) ligger i akutväskan.
Att akutmediciner (akutväska) alltid finns på förskolan och inte glöms i hemmet.
Att akutmedicinerna inte har passerat utgångsdatum.
Att berörd personal är informerad om akutmediciner, varför de ska tas, hur de ska tas och när de ska tas samt gå igenom den skriftliga behandlingsplanen.
Att eventuell rengöring av mediciner, till exempel astmamedicin (gäller till exempel spacer vid sprayinhalation), sker.
Rektor på förskolans ansvar
Rektor på förskolan ansvarar för att berörd personal:
Vet vilka barn som har akutmediciner och att skriftlig behandlingsplan inkommit från vårdnadshavare.
Vet att egenvårdsplan ska utformas.
Vet hur allergier ska hanteras och vem som gör vad vid en allergisk reaktion.
Kan ge akutmediciner vid allergiska reaktion (följa den skriftliga handlingsplanen).
Vet var barnens akutmedicin förvaras och väskans utseende.
Tar med akutmediciner (akutväska) vid utflykter utanför förskolan.
Att berörd personal får upprepad utbildning (varje termin) hur akutmedicinen hanteras.
Både internationella och nationella studier och riktlinjer visar på behovet av utbildning till förskolepersonal om hur allergiska reaktioner ska hanteras.
Det är viktigt att personal på förskolan har kunskap om vilka symtom allergiska reaktioner ger. Särskild kunskap behövs om hur allvarliga allergiska reaktioner som allergisk chock (anafylaxi) ska handhas och hur adrenalinsprutan ska administreras.
Forskning visar att det behövs policy och rutiner kring hantering av allergiska reaktioner i förskolans miljö.
Det är viktigt att berörd personal är informerad och får möjlighet att repetera regelbundet hur allvarliga allergiska reaktioner ska hanteras.
En allvarlig allergisk reaktion (allergisk chock, anafylaxi) ska alltid behandlas omgående med adrenalin.
Anafylaxidokument, 2015, Rekommendationer för omhändertagande och behandling. Utarbetad på uppdrag av Svenska föreningen för Allergologi- SFFA.
Matthew Greenhawt et al: Current trends in food allergy-induced anaphylaxis management at school. Ann Allergy Asthma Immunol 2018 Aug;121(2):174-178. Doi: 10.1016/j.anai.2018.04.015. Epub 2018 Apr 21.
Polloni, L.et al. School personel´s self-efficacy in managing food allergy and anaphylaxis. Pediatric Allergy and Immunology (2016), 27(356-360).
Angela Tsuang1 & Julie Wang et al, Childcare and School Management Issues in Food Allergy. Curr Allergy Asthma Rep (2016) 16: 83.
Att leva med allergi/astma/eksem kan ibland även hos små barn vara förknippat med oro, osäkerhet och nedstämdhet. En del barn kan uppleva att de blir missförstådda och de kan känna att de blir exkluderade och utanför gemenskapen med de andra barnen.
Vårdnadshavare till barn med allergier/astma/eksem kan vara oroliga för barnets säkerhet och att barnet ska få allergiska reaktioner. Även personal kan uppleva osäkerhet och svårigheter i hur de ska kunna hjälpa barn med svårare allergi eller astma.
Personal i förskolan kan med sin kompetens och erfarenhet se olika barns behov. Rektorn är ansvarig för barnens trygghet och säkerhet i förskolan och att se till att alla blir rätt informerade. För att öka tryggheten är det viktigt att barn med allergi/astma/eksem och deras vårdnadshavare får ett gott bemötande i förskolan med respekt och acceptans för olika behov. Att inkludera barn och deras vårdnadshavare i förskolans miljö ger möjlighet till delaktighet och delat ansvar.
Förslag på åtgärder
1. Inkludera barn med allergi/astma/eksem
Att inkludera dessa barn istället för att exkludera är viktigt för att minska utanförskap och stigmatisering. Dessa barn ska kunna känna sig trygga och förskolemiljön ska vara säker.
Att inte särskilja/stigmatisera barn med allergi/astma/eksem:
Barnen ska i möjligaste mån delta i gemenskap och aktivieteter med sina kamrater i förskolan. Att arbeta med gruppkänsla är viktigt.
Att acceptera olikheter det vill säga att barn får vara olika och ha olika behov. Personal behöver ge stöd så att ingen särbehandlas och stigmatiseras.
Välj om möjligt generella lösningar vid anpassningar för att inte särskilja barnen och undvika känslan av utanförskap.
2. God dialog och kommunikation
Det är viktigt att vara medveten om att det kan finnas oro och rädsla hos barn med allergi/astma/eksem och deras vårdnadshavare som behöver bemötas. Ibland kan oron hos vårdnadshavare upplevas så stark att det kan handla om känslor som berör liv och död. God kommunikation mellan förskolan, barnet och dess vårdnadshavare är därför viktig för att öka förståelsen av att leva med allergisjukdom. För att få detta att fungera behöver det vara ett delat ansvar mellan vårdnadshavare och förskolan.
Tips för att förbättra kommunikationen:
Ha en dialog med vårdnadshavare om vem/vilka i personalen som ansvarar för de allergiförebyggande rutinerna.
Kom överens om vem/vilka av personalen som vårdnadshavare kan ha kontakt med gällande barnets sjukdom. Rektorn är ansvarig för att det finns en individuell handlingsplan för detta.
Ha rutiner kring informationsspridning om barnets allergier mellan personal, till ny personal och till vårdnadshavare för att undvika missförstånd. Till exempel att vid varje terminsstart samla all personal och gå igenom vilka barn som har allergier och om det har börjat några nya barn med allergier.
Att samarbeta med vårdnadshavare om barnets allergi underlättar för att skapa delaktighet och trygghet. Låt vårdnadshavare berätta om deras barns behov och ta dessa behov på allvar.
Var lyhörd för barnets symtom, även om det är lindriga symtom och kommunicera med vårdnadshavare och övrig personal.
Ha en god framförhållning och planering inför kommande aktiviteter, exempelvis utflykter och kommunicera detta med vårdnadshavare.
Vad säger forskningen?
Studier visar att barn med allergi/astma/eksem har en sämre livskvalitet jämfört med barn som inte har dessa sjukdomar. Genom kunskap och utbildning om kan förståelsen och acceptansen öka om hur dessa barn med bör bemötas.
Forskning av barns upplevelser av att leva med astma visar att det finns en risk att de känner ensamhet och utanförskap. Rädslan för att vara utanför och annorlunda än andra tvingar ibland barn att göra valet att delta i aktiviteter som orsakar andfåddhet eller att uteslutas från gemenskapen. Denna känsla av utanförskap kan vara till skada för barnets fysiska och psykosociala utveckling.
Vårdnadshavare står inför många utmaningar med att ha ett barn med allergi/astma/eksem. De kan uppleva episoder av allergiska reaktioner som livshotande för sitt barn. Forskning visar att vårdnadshavare till barn med matallergi behöver stöd och ett gott bemötande för att hantera vardagslivet vilket är avgörande för barnets utveckling och tillväxt och för att uppnå självständighet.
Socialstyrelsen visade i sin rapport Allergi i förskola och skola (2013) att särlösningar pekar ut och stigmatiserar barn med allergi. De anpassningar av miljön som görs i förskolor innebär ofta särlösningar för enskilda barn med allergi. Dessa särlösningar bristerofta i respekten för barnets integritet när man gör anpassningar som utformas på ett sätt som kan upplevas diskriminerande.
Man bör därför ta hänsyn till respekt och integritet vid anpassningsåtgärder och i möjligaste mån ha mer generella lösningar och försöka inkludera alla barn i aktiviteterna. Det visas också på brister i förhållningssätt och kommunikation kring allergi/astma och bemötande av barn med sådana besvär. Forskning visar också att om personal får rätt utbildning om allergi/astma/eksem, bemötande och förhållningssätt ökar förståelsen.
Tips
Nedan följer tips på hur personal i förskolan kan arbeta för att skapa delaktighet med andra kamrater, hur aktiviteter kan planeras och hur allergi kan kommuniceras.
Canon, N., Gharfeh, M., & Davis, C.M. Role of Food Allergy Education: Measuring Teachers Knowledge, Attitudes, and Beliefs. 2019 Allergy & Rhinology 10(1-7).
Clark, M,N., Dodge, J, A, . Thomas, L,J,. et.al. Asthma in 10 to 13 years Olds: Challenges at Time of Transition (Review). Clin Pediatric. 2010 Oct; 49 (109: 931-937 (USA).
Dupuis, R,. Whiteman Kinzey, E,. Spergel, J,M,. et al. Food Allergy Management at School. Journal of School Health 29 sept 2019, Research Article (USA).
Lagercrantz, B,. Persson, Å,. Jonsson, M,. Kull, I,. Living with a Severe Allergy: Lived Perspectives from Swedish Adolescents and their parents. Journal of pediatric nursing 50 (2019) e107-e 112 (Sweden).
Larsen Moen O, Opheim E, Trollvik A. Parents Experiences Raising a Child with Food Allergy; A Qualitative Review. J Pediatr Nurs. May-Jun 2019;46.
Socialstyrelsen 2013, Allergi i förskola och skola Trollvik A, Nordbach R, Silén C, Ringsberg K. J Pediatr Nurs. Children's experiences of living with asthma: fear ofexacerbations and being ostracized. 2011 Aug;26(4):295-303.
Matallergi och annan överkänslighet är ett stort och växande folkhälsoproblem. Därför är det viktigt att personal på förskolan har kunskap om området så att barn med matallergi och annan överkänslighet blir väl omhändertagna och får rätt mat.
Vid måltiden i förskolan hanteras många allergena (allergiframkallande) livsmedel som kan orsaka en allergisk reaktion eller en överkänslighet hos barnen. Det är därför en fördel om all personal som hanterar och serverar mat i förskolan har kunskap om matallergi, luftburen matallergi (ovanlig) och annan överkänslighet. På förskolan är det rektorn som har huvudansvaret för bra rutiner och att rätt kunskap om specialkost finns.
Typer av allergi och överkänslighet
Matallergi Orsakas av proteiner i mat som eleven kan reagera emot (exempelvis i mjölk, ägg, fisk, skaldjur, jordnötter, soja, nötter, fröer och vete). Symtom: De vanligaste symtomen är magont, kräkningar, diarré, hudutslag och astma. Ett livshotande tillstånd kallat anafylaxi (kraftig allergisk reaktion) kan inträffa.
Luftburen matallergi (mycket ovanligt) Orsakas av luftburna matallergen (allergen som man andas in via luften och inte äter). Symtom: Lindriga besvär som kliande ögon, nästäppa, klåda i halsen (vid inandning). Extremt ovanligt med allvarligare reaktioner.
Celiaki (Glutenintolerans) Orsakas av gluten som finns i vete, råg, korn, dinkel (spelt) och durumvete. Vanlig havre är oftast förorenad med gluten. Symtom: Tunntarmen skadas och inflammeras av gluten vid celiaki (ger framför allt mag-tarm-symtom). Kan också ge symtom relaterade till näringsbrist (till exempel trötthet).
Laktosintolerans (symtom vanligt först vid 12-13 års ålder) Orsakas av laktos (mjölksocker). Symtom: Magont, gaser, diarré.
1. Ha rutiner för hantering av specialkost för att minimera allergiska reaktioner eller en överkänslighet hos barn i förskolan
Ha kunskap om barnens matallergi och överkänslighet.
Skilj på matallergi, som kan ge upphov till allvarliga reaktioner (till exempel anafylaxi), och övrig överkänslighet.
Ha kunskap om matens innehåll.
Håll isär specialkost från annan mat.
Håll rent.
Servera rätt mat till rätt barn.
Ge så likvärdig kost som möjligt till de barn som har allergier.
1 a) Upprätta säkra rutiner
Förskolan ska ha säkra rutiner för barn med matallergier och överkänslighet gällande specialkost vid alla måltider i förskolan.
All personal som hanterar och serverar mat på förskolan ska ha en grundkunskap inom området och fortbildas regelbundet.
Förskolan ska veta vilka barn som har specialkost och det skall finnas en skriftlig ifylld blankett om barnets allergi och specialkost som förmedlas till producerande kök.
Se till att aktuellt kostintyg från läkare finns och att det uppdateras om barnets allergi förändras.
Säkra rutiner kring intyg och livsmedelshantering ska täcka hela kedjan från kostintyg till servering vid alla måltidstillfällen i förskolan inklusive utflyktsmat med mera.
Vid utflykter:
Märk alltid individanpassad specialkost tydligt med både för- och efternamn (både lock och låda) till utflykten och förpacka den säkert så att den inte kan blandas eller förväxlas med annan mat.
Om barnen har medhavd matsäck, från förskolan eller från hemmet, rekommenderas samma säkra rutin för den maten som om den skulle serverats i förskolan.
Vid allergi mot nötter, jordnötter, mandel och sesam ska en information skickas ut till vårdnadshavare före utflykt, att de medhavda matsäckarna INTE får innehålla ovanstående födoämnen.
Utse en i personalen som ansvarar för eleven med allergier och som har ett extra ansvar eftersom matsituationer under utflykter är ett riskmoment för barn med allergier
1b) Arbeta säkert
Här kommer förslag på hur förskolan kan arbeta säkert med mathantering:
Förbered och tillaga specialkost skilt från övrig hantering i köket för att maten inte ska kontamineras. Laga gärna specialkosten först om möjligt.
För att undvika att barnen får fel mat: Märk all mat med elevens fullständiga namn från tillagningsköket och förpackad så att den inte kan komma i kontakt med övrig mat
Skapa rutin och utse en ansvarig person för att stämma av det som står på maten mot recept och matsedel.
Bra att dubbelkolla matens innehåll med en kollega.
Mat som bereds eller packas om ska märkas med produkt-/receptnamn och dagens datum innan den ställs in i kyl, frys eller förråd.
Var noga med att hålla rent överallt där mat hanteras. All personal som hanterar och serverar mat i förskolan bör vara noga med handhygien, arbetskläder i köket, rena redskap och arbetsytor samt att specialkost helst bereds på särskild plats skilt från övrig hantering, såväl i kök som på annan plats i förskolan. Torka borden även på kant, samt under kant och stol.
Tänk på att alltid märka individanpassad specialkost tydligt med både för- och efternamn (både lock och låda) till utflykten och förpacka den säkert så att den inte kan blandas eller förväxlas med annan mat.
Barn med födoämnesallergier bör få så likvärdig kost som möjligt, det vill säga likvärdigt mellanmål, fika, godis med mera och det ska näringsmässigt motsvara övrig kost.
Barn med specialkost ska ges möjlighet att få sitta bredvid de andra barnen under måltiderna och inte sitta själv vid ett bord eller i ett annat rum (endast i undantagsfall för extremt allergiska barn vid speciella tillfällen).
Barn bör få sin specialkost samtidigt som de andra barnen på förskolan och inte behöva vänta på sin mat.
Det är viktigt att inkludera barnet och inte särskilja.
Vad säger forskningen?
I Sverige uppskattas cirka 20 procent av befolkningen ha någon form av matallergi eller matöverkänslighet. Förekomsten av matöverkänslighet bland barn i Sverige är cirka tolv procent medan förekomst av matallergi ligger runt sju procent. Detta innebär att minst ett barn per förskolegrupp har någon form av matallergi eller matöverkänslighet.
Det är av stor vikt att barn med matallergi får rätt mat som hanteras säkert och som är näringsriktig. Barn med matallergi måste få känna sig trygga och vara säkra på att den mat de får är anpassad till just dem. Mer information om detta finns under insatsen Inkludera barn med allergi/astma.
Vad är matallergi?
Med matallergi menas att man reagerar allergiskt på en eller flera livsmedel. Den mat som oftast ger allergiska reaktioner hos barn är mjölk, ägg, fisk, skaldjur, baljväxter som jordnötter och soja, olika nötter, fröer och vete. Men det finns även andra livsmedel som man kan vara allergisk mot. Matallergi är immunförsvarets reaktion i kroppen på framförallt proteinet, det vill säga en IgE-förmedlad allergi. Det innebär att kroppen har en benägenhet att producera allergiantikroppar (IgE) mot vanligt förkommande proteiner från våra livsmedel och det finns idag ingen botande behandling att erbjuda även om forskning pågår. Många barn växer också ifrån sin allergi, varför uppdaterade intyg om aktuell matallergi är nödvändiga (se nedan).
Lagar
Ansvaret för olika delar som rör matallergi och specialkost i förskolan regleras av följande lagrum:
Skollagen (210:800) Skolverket
Livsmedelslagstiftningen (EG nr 172/2002), (EG nr 178/2002), (EG nr 852/2004), (EU nr 1169/2011), (EU nr 828/2014) Livsmedelsverket
Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) Socialstyrelsen
Har ansvar att informera förskolan om vilka matallergier som deras barn har.
Rektor:
På förskolan är det alltid rektor som har ansvaret men ofta är ansvar för specialkosten delegerat till kostchef. Fristående restaurang eller catering har ansvar för maten de levererar till förskolan, men rektor/kostchef har ändå ansvar för rutiner, hantering och kommunikation på förskolan som rör specialkosten.
Måltidspersonal:
Bör arbeta säkert enligt de rutiner som finns för förskoleköket.
Pedagog:
Behöver ha kunskap om vilka allergier och vilken överkänslighet som finns bland barnen mot mat. Detta blir pedagogens ansvar att vid varje tillfälle då mat serveras på förskolan, utflykter med mera, se till att rätt mat serveras till barnen.
Intyg
Det är viktigt att barnet har en korrekt diagnos så att rätt livsmedel utesluts och att inte livsmedel utesluts i onödan.
Det är vanligt att matallergier förändras över tid. Syftet med väl inarbetade och tydliga rutiner kring hantering av intyg för specialkost är för att säkerställa matsituationen för barn med allergier. Intygen kan också skapa en allmän trygghet och säkerhet samt underlätta för all berörd personal.
Ibland växer allergin bort och ibland utvecklas allergi mot flera andra livsmedel därför är det bra om vårdnadshavarna har en dialog med förskolan om matallergierna skulle förändras.
Gällande förnyelse av intyg till förskolan kan det variera beroende på typ av matallergi men som rutin är det bra om förskolan tillsammans med vårdnadshavare ser över intygen en gång per år och uppdateras vid behov.
Eksem (atopiskt eksem) är vanligt hos förskolebarn och drabbar cirka 15–30 procent av barnen. Eksemets svårighetsgrad kan variera över tid, oavsett svårighetsgrad är det en behandlingskrävande sjukdom. Eksem är en kliande hudsjukdom som kan påverka nattsömnen hos barnet, vilket i sin tur kan påverka humöret och koncentrationsförmågan vilket kan försämra barnets ork. Barn med svårare eksem upplever att detta har en stor påverkan på deras livskvalitet.
Barn som har eksem kan i perioder besväras av en intensiv klåda. Eksem kan också göra ont. Därför är det viktigt att personalen på förskolan finns där och har förståelse samt kan stötta barnet när det behövs. Eksem kan förebyggas genom att personalen tar hänsyn till olika faktorer som kan förvärra barnets eksem. Förskolepersonal har inte det medicinska ansvaret, men kan ge stöd och upprätta rutiner för barn med eksem genom att se barnets behov i olika situationer.
Symtom
Eksem kan variera från milda till svåra besvär. Klåda är ett huvudsymtom vid eksem. Förutom klåda har man torr hud med rodnade utslag, allt från mindre till stora eksemfläckar spritt på kroppen. När eksemet blossar har man ofta en intensiv klåda, med sprucken hud som även kan vätska.
Klåda (huvudsymtom)
Torr hud
Röda utslag
Fjällande hud
Upprivna, ibland vätskande sår
Sprickbildning
Förslag till åtgärder
1. Ta hänsyn till faktorer som kan förvärra barnets eksem:
Dusch, bad och tvål kan torka ut huden och förvärra eksemet.
Vissa faktorer i miljön kan ibland förvärra eksemet till exempel pälsdjur, pollen men även födoämnen med mera.
Vissa faktorer kan trigga i gång (och försämra) eksemet, som torr luft, stress och varma kläder. Se bilden om faktorer som kan försämra besvär.
Eksem kan ibland förvärras av ansträngning som till exempel vid lek (delvis pga. svettning).
Faktorer som kan försämra besvär:
2. Ge stöd och upprätta rutiner för barn med eksem så att deras dag på förskolan underlättas
Barn som behöver stöd och hjälp med sitt eksem under dagen på förskolan, exempelvis hjälp med smörjning av eksemet bör ha en skriftlig behandlingsplan från sin läkare.
Ibland kan barn som har en besvärlig klåda (se klådcirkeln) behöva få hjälp med att avledas med någon aktivitet som kan hjälpa barnet att undvika att klia sig, vilket förhindrar en försämring av eksemet. Tips kan vara att läsa en bok eller pyssla tillsammans med barnet.
Vara uppmärksam på om barn med eksem känner sig generade, utanför eller mobbade.
Låt barnet få undvika vissa moment på förskolan som kan försämra eksemet, till exempel för mycket vattenlek
Vad säger forskningen?
Eksem hos barn har ökat under senare delen av 1900-talet utan att forskare riktigt vet varför, men troligtvis spelar både arv och miljö en ganska stor roll. En femtedel av alla barn i Sverige har idag eksem. Det har visat sig att eksem kan öka risken för andra efterföljande allergiska sjukdomar som till exempel luftvägssjukdomar och astma.
En svensk studie visade att barn blir påverkade av sitt eksem genom att eksemet kliar, ömmar och att huden gör ont. Studien visade också att barnen kände sig generade, oroliga eller ledsna på grund av sitt eksem.
Flera studier har visat att barn med eksem har en sämre livskvalitet och att det påverkar hela familjen, det gäller även barn med ett lindrigt eksem.
Vad är eksem?
Ordet eksem kommer från grekiskan och betyder ”koka över”. Eksem är en kronisk kliande inflammatorisk hudsjukdom. Huden är kroppens största organ och utgör ett mekaniskt skydd mot omvärlden och är en del i kroppens reglering av vätskebalans och värme/kyla samt immunförsvar. Elever med eksem kan ha helt besvärsfria perioder medan inflammationen fortfarande är aktiv under ytan och kan blossa upp när som helst.
Eksem hos barn
Mellan två och tolv år ärutslagen är ofta lokaliserade till arm- och knäveck samt runt handleder och vrister. Handeksem är inte ovanligt. Huden förtjockas och uppvisar rivmärken på grund av ständig klåda och rivning.
Allergikonsulenterna
På Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), inom Region Stockholm, finns allergikonsulenter (specialistsjuksköterskor inom barn- och ungdomsmedicin) som arbetar på individnivå och kan utbilda personal om enskilda barns behov och eventuella anpassningar i miljön. Om personal i förskola behöver utbildas i hantering av eksem hos ett enskilt barn (i Stockholms Län) – uppmana barnets vårdnadshavare att be sin läkare skriva en remiss till allergikonsulenterna
Eftersom huden hos barn med eksem oftast är torr ökar klådbenägenheten som ofta leder till rivning. Rivning skadar huden och leder till ökat eksem som leder till ökad klåda – med klådcirkel som följd.
Detta är ett tillfälle när barnet kan behöva avledning och få annat att tänka på, och att behandlingsplanen följs.
Johansson EK. Atopiskt eksem, vanligt i alla åldrar. Temaartikel. Läkartidningen 2017-11-22.
Socialstyrelsens rapport Allergi i skola och förskola, 2013
Det är vanligt med astma hos små barn och hos de yngsta barnen är det ofta förkylningar som är den dominerande orsaken till astmaliknade symtom, så kallad förkylningsutlöst astma.
Barn med förkylningsutlöst astma behandlas vanligen under infektionen och någon vecka därefter med inhalationer medan andra barn behöver behandling under längre perioder.
Även de yngsta barnen kan ha en allergisk astma och bli försämrade av olika faktorer, till exempel om barnet är allergisk mot pälsdjur eller pollen men även andra faktorer i inomhusmiljön så som dålig ventilation, fukt och mögel eller bristande städning kan försämra astmasymtom.
Förskolepersonal har inte det medicinska ansvaret, men de kan stötta barn med astma genom att förebygga och ta hänsyn till de faktorer som kan utlösa eller förvärra astma. Rektor har ansvaret för att barn med astma inte blir sämre i sin sjukdom på grund av förskolemiljön och det bör upprättas rutiner för att förebygga astmasymtom hos barnen.
Målet med astmabehandlingen är att barn inte ska ha några symtom och ska kunna leva ett aktivt liv utan några begränsningar av astmasymtom.
Medicinering
Barn som behöver hjälp med medicineringen av sin astma under dagen bör ha en skriftlig behandlingsplan från behandlande läkare.
Personalen som hjälper till med medicinering:
bör hjälpa barnet ta sin astmamedicin och veta hur den används vid behov i förskolan.
bör få utbildning i hur inhalationsmedicinen används på rätt sätt. Utbildning och genomgång av den skriftliga behandlingsplanen bör ges av vårdnadshavare eller allergikonsulent (se faktaruta nedan.)
ha kunskap om att barn som är yngre än sex–sju år ofta använder en andningsbehållare till sin astmamedicin som heter spacer. Personalen bör kommunicera med vårdnadshavare hur mycket medicin barnet fått under dagen.
Det är viktigt att kunskap finns om att barn med astma kan försämras av faktorer i inomhusmiljön, därför bör det finnas rutiner för en god inomhusmiljö, bra ventilation och städning. Se insats ”Se över och förbättra inomhusmiljön”.
Vid allergisk astma, mot till exempel pollen eller pälsdjur, bör åtgärder vidtas för att minska försämring, se insats ”Minimera nivåer av pälsdjursallergen” och ”Skapa rutiner för pollensäsongen”
Barn med astma bör kunna uppnå symtomfrihet i förskolan. Det är av stort värde att göra en genomgång och bedömning av förskolans miljö genom att göra en allergirond, se insats ”Gör allergironden till en rutin” .
Var uppmärksam på om barn med astma känner sig generade, utanför eller utsatta av andra barn/vuxna se insatsen ”Inkludera barn med allergi/astma”.
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet är lika viktigt för barn med astma som för alla andra barn och det är nödvändigt att barn med astma har en bra grundmedicinering (se faktaruta nedan) så de orkar vara med på fysiska aktiviteter. Barn som har förkylningsutlöst astma kan efter infektionens slut behöva ha hjälp både med medicinering och viss anpassning av den fysiska aktiviteten under någon vecka.
Vad säger forskningen?
Astma är en vanlig sjukdom bland barn, cirka 14 procent av förskolebarnen rapporteras ha astma Yngre barn får ofta luftvägsinfektioner som kan orsaka astmaliknande symtom flera gånger per år. Hos två tredjedelar av dessa barn växer astman bort men en tredjedel har kvar sin astma och utvecklar då ofta allergi mot till exempel pollen och pälsdjur. Om barnet har födoämnesallergi som liten ökar risken att få astma senare i livet. Andra riskfaktorer för att utveckla astma senare i livet är att det finns ärftlighet för astma eller att barnet utsättas för tobaksrök. Kombinationen av att barnet har en allergi ökar också risken för att utveckla astma.
Studier utförda i förskola och skola tyder på att dålig ventilation, förhöjda halter av damm och allergiframkallande ämnen samt fukt- och mögelskador i byggnaden ökar förekomsten av luftvägsbesvär. Dammet innehåller en rad olika partiklar, däribland allergiframkallande ämnen från pälsdjur som kan förvärra besvären hos barn med allergisk astma.
Astma är en vanlig sjukdom bland barn som orsakar att luftrören blir kroniskt irriterade med svullna slemhinnor som gör att musklerna runt luftrören lättare drar ihop sig med minskat luftflöde som följd. Minskat luftflöde tillsammans med en ökad produktion av slem leder till hosta och andnöd. Astma är en sjukdom med varierande symtom med bättre och sämre perioder beroende på olika orsaker så som förkylningar, exponering för allergiframkallande ämnen med mera.
Det finns olika typer av astma, till exempel allergisk och icke-allergisk astma.
Vid allergisk astma har barnet en allergi och får astmasymtom, vanligast av pollen, pälsdjur eller kvalster.
Icke-allergisk astma kan utlösas av till exempel kall luft, ansträngning eller förkylningar.
Hos små barn är luftvägarna smalare än hos större barn/vuxna vilket resulterar i att det blir betydligt mindre luftvägsutrymme (lumen) som luften kan passera genom. Vid förkylning svullnar slemhinnan i luftrören och det blir en ökad slemproduktion vilket kan orsaka en begränsning av luftflödet med pipande/väsande andning som följd
Ta hänsyn till faktorer som kan försämra barnets astma
Vissa faktorer i förskolemiljön kan förvärra astman, till exempel förkylningar, pollen- och pälsdjur, se övriga insatser inom Elevhälsoportalens allergiområde.
Vissa faktorer kan trigga i gång astman, som till exempel starka dofter, rädsla, gråt, skrik och skratt.
Barn med astma reagerar lättare än normalt på retningar i sina luftvägar, till exempel kemikalier, partiklar, rökning, förkylning, kyla och fysisk ansträngning.
Dålig ventlation kan förvärra astma.
Använd doftfria rengöringsmedel.
Läkemedelsbehandling vid astma
Det finns olika slags läkemedel som används vid astma. Den vanligaste formen är att använda inhalatorer, vilket innebär att barnet andas in läkemedlet och det verkar lokalt i luftrören.
Här följer en kort sammanfattning av de olika läkemedelsgrupperna:
Luftrörsvidgande läkemedel (kortverkande eller långverkande) används vid alla typer av astma. De vidgar och öppnar luftrören snabbt. De används vid astmasymtom och förebyggande innan fysisk ansträngning. I förskolan kan barn med astmasymtom behöva ta sin luftrörsvidgande medicin som gör att det blir lättare att andas inför till exempel fysiska aktiviteter, utevistelse med mera.
Barn med astma bör också ha en underhållsbehandling med inhalationskortison (eller annan anti-inflammatorisk medicin), som ska minska inflammationen i luftrören och på så sätt gör dem mindre känsliga. Denna medicinering ges vanligen hemma och sköts av vårdnadshavare. Om inhalationskortison ska ges av personal i förskola/skola krävs en särskild ordination av behandlande läkare genom ett intyg eller en behandlingsplan.
Allergikonsulenterna
På Centrum för Arbets- och Miljömedicin (CAMM) inom Region Stockholm finns allergikonsulenter (specialistsjuksköterskor inom barn- och ungdomsmedicin) som arbetar på individnivå och kan utbilda personal om enskilda barns behov och eventuella anpassningar i miljön. Om personal i förskola behöver utbildas i hantering av astma hos ett enskilt barn (i Stockholms län) – uppmana barnets vårdnadshavare att be sin läkare skriva en remiss till allergikonsulenterna.
Covaciu et al. Childhood Allegies Affect Health-Related Quality of Life. J of Asthma. 2013;50(5):522-8.
Dean, B. B et al. The impact of uncontrolled asthma on absenteeism and health-related quality of life. The Journal of asthma : official journal of the Association for the Care of Asthma. 2009;46(9), 861–866.
Ballardini, N m.fl. Development and comorbidity of excema, asthma and rhinitis to age 12, data from Bamse birth cohort, Allergy 2012
Den vanligaste formen av insektallergi är bi-och getingallergi vilket orsakas av giftet från bi-och getingstick. Risken för att få en allvarlig allergisk reaktion av bi-eller getingstick är mindre än en procent hos alla barn i Sverige som blir stuckna.
Notera att barnet inte behöver ha en allergi för att få symtom från bin, getingar, myggor eller andra insekter eftersom giftet innehåller ämnen som är irriterande för huden som till exempel histamin. Det är vanligt att huden blir röd, svullen och kliar där man blivit stucken.
Förslag på åtgärder
1. Skapa rutiner för att minimera risken för insektsbett i förskolan
Låt inte barnet dricka ur öppnade burkar eller flaskor där man inte ser innehållet.
Täck över maten om ni äter utomhus då mat och sötsaker drar till sig insekter.
Rensa bort fallfrukt om ni har fruktträd på förskolegården.
Försök behålla lugnet vid påhälsning av till exempel getingar och undvik hastiga rörelser.
Se till att ha insektsnät/myggnät över vagnarna om de små barnen sover i dessa utomhus.
Om ett barn har en känd insektsallergi, se till att barnets medicinväska följer var barnet är.
Vid utflykter ska akutmediciner till barn med känd insektsallergi följa med och vuxna ska ha ansvar.
2. Åtgärder vid allergisk reaktion av insektsbett i förskolan:
Om något barn blivit stucken av ett bi är det bra att ta ut gadden eftersom den kan fortsätta pumpa in gift.
Se insatsen ”Symtom och åtgärder vid allergisk reaktion” för att veta hur ni ska agera om ett barn blir stucken och får en allergisk reaktion.
Barn som har en känd allergi mot insektsbett och risk för allvarliga reaktioner skal ha en skriftlig behandlingsplan från sjukvården.
Bi-och getingallergi
Bi-och getinggift består av olika ämnen, som till exempel histamin, som skapar reaktionen. De allra flesta som blir stuckna av ett bi eller en geting får en lokal reaktion precis vid sticket i form av att det blir lite svullet, rött och kliande. De som har allergi mot detta kan däremot utveckla en allvarlig allergisk reaktion. Symtomen varierar från kraftiga hudutslag till allvarlig allergisk reaktion (anafylaxi) och brukar komma efter några minuter upp till 30 minuter efter sticket. När bin sticker så lämnar de kvar sin gadd som kan fortsätta spruta in gift, denna bör därför tas bort så fort som möjligt. Getingar kan sticka flera gånger medan bin dör efter sticket i samband med att deras gadd lämnas kvar. Myggor, humlor och andra insekter kan också orsaka allergi när de sticker men det är mer ovanligt.
Reaktioner vid myggbett
Det är ovanligt att man får en allvarlig allergisk reaktion av myggor i Sverige. Vissa barn kan dock reagera kraftigare vid myggbett, med mer svullnad och rodnad i huden samt klåda jämfört med andra barn. När myggor sticks sprutar de bland annat in histamin som är ett av de ämnen som frisätts vid en allergisk reaktion och som bidrar till symtomen. Vid kraftig svullnad och klåda efter myggbett kan läkemedel som antihistamin underlätta symtomen.
Vad säger forskningen?
Det finns ingen koppling mellan bi- och getingallergi och andra allergier men risken för att utveckla en bi-och getingallergi ökar för den som blivit stucken många gånger. Även om bi- och getingallergi är ganska ovanligt hos barn är det den näst vanligaste allergin efter födoämnesallergi som kan utlösa en allvarlig allergisk reaktion (anafylaxi).
Studier visar att de som tidigare blivit stuckna av insekter och fått en allvarlig reaktion känner mycket ångest och oro över att det ska hända igen. När det kommer till yngre barn har man även sett att deras föräldrar har en lägre livskvalité och ångest för att deras barn ska bli drabbade.
