Mat

Hälsosamma matvanor under barndomen är viktigt för bästa möjliga tillväxt och utveckling och bidrar till en bättre hälsa genom hela livet. Förskolan har ett ansvar att servera näringsriktiga och varierade måltider. Förskolan ska också verka för en bra måltidsmiljö, vara god förebild och integrera maten i det pedagogiska arbetet.

Undersökning om barns matvanor

Den senaste nationella undersökningen om matvanor bland barn genomfördes 2003, ”Riksmaten barn”. Resultaten visade att barn i förskoleåldern äter för lite frukt och grönsaker och för mycket godis, läsk, snacks och bakverk. Barnen fick också i sig för lite av nyttiga fetter och vitamin D. Barn till föräldrar med hög utbildning åt mer frukt och grönt och hade bättre näringstäthet i kosten. Eftersom små barn äter många av dagens måltider just i förskolan finns det stor potential att utjämna dessa skillnader genom att erbjuda hälsosam mat i förskolan.  

• Riksmaten barn (livsmedelsverket.se)

Risker med ohälsosamma matvanor

Ohälsosamma matvanor ökar risken för framtida övervikt, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och vissa former av cancer. Även om svenska barn generellt har bra matvanor, skulle det vara positivt för deras hälsa om de minskade konsumtionen av sötsaker, åt mer frukt, grönsaker och mer nyttiga fetter från oljor och fet fisk.

Lagar och riktlinjer

• Förskolan blev en egen skolform 2011 och i förarbetena till skollagen, proposition 2009/10:165, anges att måltiderna i förskolan ska vara näringsriktiga.
• I Skolverkets allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan (2017) anges att det är huvudmannen och förskolechefens ansvar att säkerställa att det serveras varierade och näringsriktiga måltider jämnt fördelade över dagen: ”Det är angeläget att förskolan serverar barnen frukost, lunch och  mellanmål på regelbundna tider och att det inte är för lång tid mellan måltiderna. När barnen äter näringsriktigt ökar deras möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen i förskolan. Därför är det angeläget att förskolan strävar efter att anpassa måltiderna så att även barn med till exempel allergier får näringsriktiga måltider.”
  Allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan (2017) (skolverket.se)
• I de allmänna råden refereras det till att det i begreppet omsorg i skollagen ingår att förskolan serverar varierade och näringsriktiga måltider (8 kap. 2 § skollagen, avsnitt1 Lpfö98, Förskolans värdegrund och uppdrag och prop. 2009/10:165 sid. 345).
  Allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan (skolverket.se)
• Livsmedelsverket ger ut nationella riktlinjer för måltider i förskolan. Riktlinjerna omfattar, utöver menyplanering av näringsriktiga måltider, även råd om hur måltiderna kan integreras i den pedagogiska verksamheten, hur och när de bör serveras, och hur förskolan kan sträva efter miljömässig hållbarhet och minskat matsvinn. Måltiderna i förskolan (frukost, lunch och mellanmål) ska i genomsnitt bidra med cirka 65-70 procent av det dagliga energi- och näringsbehovet. De utgör därmed en betydande del av förskolebarns totala matintag och även av deras dagliga interaktion med mat där förskolan ska vara en god förebild.
  Nationella riktlinjer för måltider i förskolan (pdf, livsmedelsverket.se)

Vad säger forskningen?

• Sammanfattningsvis visar studierna att arbetet med mat och måltider bör integreras i hela förskolans pedagogiska arbete för att på bästa sätt kunna främja goda matvanor.
• Pedagogerna är viktiga förebilder och bör i sitt arbete exemplifiera vad det innebär att äta hälsosamt.
• Måltidspersonal och pedagoger har tillsammans många möjligheter att integrera barnens konkreta erfarenheter av måltider, matlagning, odling etcetera med mer teoretiska kunskaper, exempelvis om varifrån maten kommer och om olika matkulturer.
• Flera studier ger också stöd för att arbeta med maten och måltiderna som en del i det systematiska kvalitetsarbetet, exempelvis genom att sätta mål, identifiera förbättringsområden och utvärdera resultat för att bidra till långsiktiga förändringar.
• Än så länge har relativt få högkvalitativa forskningsstudier gjorts inom förskolan. Även om det finns ett starkt teoretiskt vetenskapligt stöd för de positiva effekterna av goda matvanor och dess koppling till hälsa, både hos barn och vuxna, är det sällan dessa effekter studerats i interventionsstudier bland barn i förskolan där man praktiskt testat och utvärderat olika insatser. De allra flesta av dessa studier är utförda i länder som inte har lika goda grundförutsättningar för ett hälsofrämjande arbete, såsom exempelvis dagliga måltider.

Till faktarutans topp

Förslag på åtgärder

• Utveckla en helhetssyn på den serverade maten, de pedagogiska måltiderna och deras del i det övergripande hälsoarbetet.
• Låt pedagogerna vara hälsosamma förebilder vid de måltider som serveras i förskolan.
• Involvera skolkökspersonalen: Skolkökspersonalen är delaktig och ses som en resurs för att integrera teori och praktik med syfte att främja goda matvanor.
• Kostpolicy:
  a. Förskolan har en kostpolicy/ett mål för måltidsverksamheten.
  b. Förskolan har en policy/ett mål för hur teori, praktik och de serverade måltiderna integreras i förskolans hälsoarbete.
• Informerade och involverade föräldrar:
  Föräldrarna känner till att förskolans hälsoarbete innefattar de serverade måltiderna, pedagoger som hälsofrämjande förebilder, livsmedelskunskap, matlagning, odling etcetera.
  Föräldrarna kan också med fördel bjudas in till olika aktiviteter och evenemang som förskolan anordnar med temat hälsosamma matvanor.

Vad säger forskningen?

• Många vetenskapliga studier visar att undervisning till förskolebarn om mat och hur den kan påverka kroppen på ett hälsosamt sätt, främjar intaget av frukt och grönsaker.
• Forskningen visar också att pedagogers arbete som förebilder i att äta hälsosamt påverkar förskolebarnens frukt- och grönsaksintag positivt.
• Flera studier visar vidare att en välskriven policy för måltider samt hur kost och hälsa integreras i undervisningen främjar hälsosamma matvanor bland barn i förskoleåldern.
• Att involvera föräldrar i förskoleverksamheten, och att informera dem om skolans hälsofrämjande arbete gällande maten, har också visat sig påverka barnens matvanor positivt.

Användbart material

Friska barn (2010) är en metod för att främja bra mat- och rörelsevanor i förskolan och därmed även att förebygga övervikt. Friska barn ger stöd för ett målinriktat arbete i enlighet med förskolans läroplan och kravet på näringsriktiga måltider i förskolan. Rapporten där metoden beskrivs är författad av Karolinska Institutets folkhälsoakademi på uppdrag av Stockholms Läns landsting.
Friska barn – en metod för hälsofrämjande mat- och rörelsevanor i förskolan (pdf, dok.sll.se)

Till insatsens topp

Genom att integrera teoretisk och praktisk kunskap och erfarenheter om livsmedel, maträtter och måltider kan förskolan ge förutsättningar för ett lustfyllt, nyfiket och utforskande lärande.

Det finns vetenskapligt stöd för de positiva effekterna av goda matvanor och dess koppling till hälsa, både hos barn och vuxna. I valet av rekommenderade insatser har hänsyn tagits till svensk kontext, det vill säga till att dagliga kostnadsfria måltider är en del av förskolans verksamhet, och till de befintliga nationella råden från Livsmedelsverket och Skolverket gällande skolans måltider.

Utforskande lärande

Barns lärande beskrivs ofta som mer konkret och erfarenhetsbaserat än vuxnas. De stimuleras av ett lärande där de själva ges möjlighet att praktisk pröva sina teoretiska kunskaper. Nedan nämns exempel på åtgärder som i forskning visats ha positiva effekter på barns preferenser och vilja att pröva frukt och grönsaker samt kunskap om mat och livsmedel. Pedagoger är ofta mycket kunniga i att skapa miljöer som främjar det lustfyllda och utforskande lärandet. De angivna åtgärderna nedan kan ses som exempel och utgångspunkt för en vetenskaplig praktik. De bör integreras i läroplanens mål kring utveckling och lärande med koppling till kultur och naturvetenskap etcetera. Pedagoger kan med fördel applicera sin pedagogiska kompetens och kreativitet för att utveckla och integrera barnens teoretiska och praktiska kompetens även inom detta område.

Förslag på åtgärder 

• Ge möjlighet till konkreta erfarenheter genom att smaka, äta, laga mat och att prova olika livsmedel. Här är pedagogernas roll som förebilder viktig. Varje måltid kan ses som ett pedagogiskt tillfälle att som förebild äta samma mat som barnen och att prata kring maten på ett nyfiket och uppmuntrande sätt.
• Använd lärarledda aktiviteter och knyt an till övriga ämnen (till exempel naturvetenskap, biologi, hälsa etcetera) som lärs ut för att öka kunskap och intresse för olika livsmedel och maträtter och för matlagning.
• Odling kan användas som ett pedagogiskt verktyg i hälsoarbetet (utom- och inomhusodling, trädgårdsarbete, matlagning av skörden) för att öka intresse, kunskap och preferenser för frukt och grönsaker.
• Genom att skapa en policy för förskolans pedagogiska arbete inom ämnet kroppen och vår hälsa kan hälsosamma matvanor bli en naturlig del av förskolans verksamhet.
• Involvera gärna föräldrar i workshops eller evenemang med hälsosam mat som tema.

Vad säger forskningen?

Många vetenskapliga studier visar att intaget av frukt och grönsaker främjas av undervisning om mat och hur den kan påverka kroppen på ett hälsosamt sätt. Forskningen ger stöd för flera olika lärarledda aktiviteter inom förskolans pedagogiska verksamhet om mat såsom odling, matlagning, provsmakning och teoretisk undervisning.

Användbart material

• På Livsmedelsverkets webbplats finns idéer och inspiration samt konkreta exempel på hur förskolor kan arbeta med att integrera teori och praktik i mat och måltidsarbetet. Bland annat finns litteraturgenomgången "Barns matvanor ur ett sensoriskt och pedagogiskt perspektiv".
  Barns matvanor ur ett sensoriskt och pedagogiskt perspektiv (pdf, livsmedelsverket.se)

• SAPERE är en laborativ metod där det pedagogiska materialet är mat och livsmedel. Utgångspunkten är att utforska maten ur ett sensoriskt perspektiv. Metoden behandlar inte maten utifrån vad som är nyttigt eller inte utan syftet är att grundlägga ett intresse och en nyfikenhet för livsmedel och den egna kroppens fysiologi. Den syftar till att på ett lustfyllt sätt bredda barnens smakrepertoar och kritiska tänkande kring mat och smak.
  
  SAPERE är utvecklat för barn i skolåldern men de flesta övningar och tester kan användas och förstås även av yngre barn. Handledningsmaterial för metoden SAPERE är reviderat 2015 med ett nytt bildmaterial (foton, fysiologiska bilder, testprotokoll, diplom etcetera) med koppling till grundskolans läroplan (Lgr 11) och finns att kostnadsfritt ladda ned på Livsmedelsverkets hemsida.
  Mat för alla sinnen (pdf, livsmedelsverket.se)

• Sinnenas skafferi är en bok där man teoretiskt anpassat SAPERE-metoden till yngre barn (ett till fem år). Boken har inget tillhörande bildmaterial men kan med fördel användas tillsammans med SAPERE:s bildmaterial. Boken ges ut av Måltidsakademins förlag i Grythyttan AB.
• Måltidspedagogik – mat- och måltidskunskap i förskolan är en bok med tillhörande webbmaterial. Boken är framtagen som stöd till förskollärare och barnskötare som vill arbeta med mat och måltider i förskolan. Utgångspunkten är lärande om mat och måltider med grund i mat- och måltids kunskap, pedagogik samt läroplanen för förskolan och de nationella folkhälsomålen. Boken ges ut av förlaget Studentlitteratur.

Till insatsens topp

Tillgången på frukt och grönsaker har visat sig vara en av de viktigaste faktorerna som påverkar den faktiska konsumtionen hos barn.

Förslag på åtgärder

• Servera frukt och grönsaker till alla måltider, även mellanmål och matsäckar vid utflykter.
• Erbjud dagligen flera sorters grönsaker vid bordet, alternativt en salladsbuffé med flera sorters grönsaker. Inkludera gärna frukt också.
• Servera kalla grönsaker innan den varma maten, alternativt låt grönsakerna skickas runt innan övrig mat. Låt barnen ta av eventuell grönsaksbuffé innan den varma maten.
• Gör frukt och grönsaker lättillgängliga och attraktiva att äta genom att dela/skära dem i mindre bitar (låt gärna skalet vara kvar på till exempel äpple och päron eftersom det är där många näringsämnen finns).

Ovan nämns exempel på serveringsförslag som i forskning visats ha positiva effekter på barns intag av frukt och/eller grönsaker. Sannolikt finns dock många andra kreativa sätt att öka barns intag av frukt och grönsaker, men som ännu inte har blivit föremål för vetenskapliga studier.

Barns lärande inom detta område skiljer sig inte från andra områden och pedagoger kan därför med fördel använda samma pedagogiska tekniker som de använder inom andra läroplansområden när de vill skapa miljöer som främjar det lustfyllda och utforskande lärandet.

Vad säger forskningen?

Vetenskapliga studier inom förskolan och dess påverkan på barns matvanor visar att utbudet av mat är av stor betydelse för att främja intaget av hälsosamma livsmedel, däribland frukt och grönsaker. När barn får ökad tillgång till bra mat äter de också bättre. Förskolor kan få barn att äta mer frukt och grönsaker genom att arbeta aktivt med att skapa goda och hälsosamma menyer som innehåller mer frukt och grönsaker. Att i allmänhet öka tillgängligheten till frukt och grönsaker i förskolan och att göra hälsosamma val attraktiva har visat sig påverka barns matvanor positivt.

Användbart material

På Livsmedelsverkets webbplats finns idéer och inspiration samt konkreta exempel på hur förskolor arbetat med att integrera teori och praktik i mat och måltidsarbetet. Bland annat finns Barns matvanor ur ett sensoriskt och pedagogiskt perspektiv (2016), en litteraturgenomgång på området barns smakutveckling och vilka insatser som kan främja bra matvanor bland barn och unga.
Barns matvanor ur ett sensoriskt och pedagogiskt perspektiv (pdf, Livsmedelsverket, livsmedelsverket.se)

Till insatsens topp