Psykisk hälsa
Psykisk hälsa är avgörande för varje individs sunda utveckling och välbefinnande, från födseln till ålderdomen. Den psykiska hälsan påverkar möjligheten att ha bra relationer, lyckas i skolan, i arbetslivet och därigenom i samhället i stort.
Hos små barn likställs ofta psykisk hälsa med god social och emotionell utveckling vilket inbegriper barnets förmåga att uppleva, reglera och uttrycka känslor, bilda nära och trygga relationer och utforska sin omvärld. Psykisk hälsa är också intimt förbunden med kognitiv utveckling, det vill säga tillväxt och förändring i intellektuella förmågor såsom informationsbehandling, problemlösning, språkutveckling och minne.
Psykisk ohälsa hos barn ökar
- Kunskapsläget om hur förskolebarn mår psykiskt är nästan obefintligt.
- Hos yngre skolbarn (elva år) har förekomsten av självrapporterade besvär, såsom att ha svårt att somna, känna irritation, nedstämdhet och nervositet, varit generellt oförändrad de senaste 30 åren.
- De allra flesta äldre skolbarn (13 och 15 år) uppger att de mår bra samtidigt har andelen barn, framför allt flickor, som upplever symptom på psykisk ohälsa ökat sedan 1980-talets mitt.
- Likt nationella resultat kan en kontinuerlig ökning av självrapporterad psykisk ohälsa skönjas också i Stockholms län.
- En ökande trend ses även för vårdkonsumtionen för psykiatriska tillstånd.
Processkvalitet och strukturkvalitet
En vanligt förekommande definition delar upp begreppet förskolans kvalitet i två relaterade dimensioner: processkvalitet och strukturkvalitet.
Processkvalitet handlar om upplägget av den pedagogiska verksamhetens inre arbete och det samspel som pågår vid förskolan, vilket innefattar såväl personal, som barn och föräldrar. Strukturkvalitet avser den organisation och de resurser som finns i förskolan det vill säga de yttre förutsättningar som finns för att bedriva verksamheten, till exempel pedagogernas utbildningsnivå och personaltäthet.
Hög strukturkvalitet ökar chansen för att goda pedagogiska processer ska äga rum, vilket i sin tur förväntas resultera i positiva effekter för barnen. Strukturkvalitet kan också påverka barns hälsa oberoende av processkvalitet.
Riktlinjer
Främja psykisk hälsa i förskolan
Psykisk hälsa grundläggs tidigt i livet och den utvecklas i ett kontinuerligt samspel mellan individen och dess omgivning.
För majoriteten av barn är förskolan, näst efter hemmet, den miljö där de tillbringar större delen av sin vardag. Förskolan har därför en viktig roll i att skapa fysiska och sociala miljöer, som främjar barns positiva utveckling och välbefinnande.
Hälsouppdraget i förskolan har en given plats i läroplanen, där det bland annat lyfts fram att alla barn ska ges möjlighet att utveckla förståelse för och kunskaper om sin egen hälsa och välbefinnande.
OBS! Självbedömningsenkäten för Psykisk hälsa, förskola, har utgått, ny är under uppbyggnad.
Förslag på insatser
Här hittar du förslag på tre olika evidensbaserade insatser som kan främja psykisk hälsa hos barnen på din förskola.
Förskolan kan främja barns psykiska hälsa och kognitiva utveckling genom att verksamheten bedrivs av välutbildad personal. Välutbildad förskolepersonal innebär ett mer evidensbaserat arbetssätt och därmed en bättre utvecklingsmiljö för barnen.
Vad säger forskningen?
En systematisk genomgång av forskningen inom området visar generellt att en högre utbildningsnivå hos personalen tycks ha positiva effekter på barnens sociala och kognitiva utveckling. Av de inkluderade studierna redovisar fyra av sex en utbildningsnivå motsvarande förskollärare. I en av studierna var effekten av grundutbildning dock indirekt och förmedlades av processkvalitet, det vill säga de aktiviteter som utförs inom verksamheten och sättet de utförs på.
- Folkhälsomyndigheten och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.
Förskolans påverkan på barns hälsa – en genomgång av den vetenskapliga litteraturen. 2017. 01086-2017-1.
Personalens kompetens innefattar både pedagogisk högskoleutbildning med inriktning på barn i förskoleåldrarna och kompetensutveckling som kan, men inte behöver, bygga på grundutbildningen. Kompetensutveckling avser strukturerade aktiviteter som syftar till att främja den befintliga förskolepersonalens professionella kunskap och förhållningssätt.
Eftersom kunskap är en färskvara är det viktigt att förskolepersonalen kontinuerligt kompletterar och förnyar sin kunskap i takt med verksamhetens behov, mål och uppdrag. Kompetenshöjande insatser förbättrar personalens möjlighet att möta barns behov utifrån deras utvecklingsnivå och verksamhetens förutsättningar.
Ett område som särskilt lyfts fram i diskussioner om förskolepersonalens kompetensutveckling är behovet av ökad kompetens för att bättre kunna upptäcka och bemöta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
Andelen barn och ungdomar som diagnostiserats med adhd och/eller autism har ökat kontinuerligt i Sverige under det senaste decenniet. Det uppskattas att drygt sex procent av alla barn och ungdomar folkbokförda i Stockholms län år 2020 hade en adhd- och/eller autismdiagnos.
Förskolan kan främja barns psykiska hälsa och kognitiva utveckling genom kompetensutvecklingsinsatser som riktar sig till förskolans befintliga personal.
Förslag på kompetenshöjande insatser:
- Utveckla förskolepersonalens färdigheter i ett reflekterande förhållningssätt.
- Utveckla förskolepersonalens kompetens kring barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
- Utveckla förskolepersonalens färdigheter i att stärka barns sociala och känslomässiga kompetens.
Vad säger forskningen?
- Forskning visar att barns psykiska hälsa och kognitiva utveckling gynnas samt att risken för psykisk ohälsa minskar om förskolepersonalen vidareutvecklar sin professionella kompetens.
- Kompetensutvecklingens längd och intensitet är inte kopplad till resultatet vilket indikerar att även korta och mindre omfattande insatser kan vara effektiva i att främja barns utveckling.
- Studierna i forskningen är heterogena med avseende på typ och omfattning av kompetensutveckling men nedanstående komponenter återkommer.
Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, gav under våren 2023 ut en kunskapsöversikt om hur förskolan påverkar barns psykiska hälsa:
Förskolans roll för att främja psykisk hälsa (pdf, forte.se)
Kompetenshöjande insatser för reflekterande förhållningssätt
Två studier genomförda i Danmark visar särskilt goda resultat när personalen får lära sig att analysera och reflektera över sitt dagliga arbete för att kunna förbättra barns lärande och psykosociala utveckling.
- ASP-programmet (Action Competences in Pedagogical Work with Socially Endangered Children and Youth).
Programmet ges i form av workshops, seminarier och bokcirklar med teman som barns inlärning och utveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv.
Kärnan i ASP är att utbilda förskollärare i att reflektera över sitt dagliga arbete så att de ska kunna förbättra barns lärande och psykosociala utveckling.
Tanken är att barnet ska utveckla socioemotionella och akademiska färdigheter genom interaktion med andra och genom att utforska sin miljö.
Lärande ska förstås som en integrerad del i det vardagliga livet och som ett resultat av deltagande i ett socialt samspel med andra människor. - VIDA-programmet (Knowledge-based Efforts for Socially Disadvantaged Children in Daycare)
Programmet består huvudsakligen av en pedagogisk insats till förskolornas pedagoger och chefer, och det bygger vidare på principer och erfarenheter från ASP-programmet.
Pedagoger och chefer utbildas i att arbeta kunskapsbaserat, målinriktat och systematiskt. Programmet består av en serie sessioner och workshops vars övergripande syfte är att, genom kunskap, reflektion och aktivitet, stärka pedagogernas möjlighet att arbeta evidensbaserat och på så sätt bidra till barns socioemotionella och kognitiva utveckling.
Kompetenshöjande insatser för specifika kunskaper
Inom forskningen har flera insatser varit inriktade på att ge deltagarna specifika kunskaper och färdigheter. Till exempel har personalen fått utveckla sina färdigheter i att främja barns lärande av matematik och naturvetenskap eller fått stärka sina fonologiska kunskaper, det vill säga kunskaper om språkets ljudstruktur, och deras roll i läsinstruktioner.
Kompetenshöjande insatser kring barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Enligt forskning kan förskolan vara en effektiv arena för att stödja hur barn med autism utvecklas. I en inkluderande förskola kan en regelbunden och kontinuerlig interaktion med jämnåriga, ge barn med autism möjligheter att utveckla och generalisera sina sociala färdigheter till nya kontexter.
Studier av skolmiljön har visat att ju högre kompetens kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar en lärare har desto bättre förtroende har läraren för sin förmåga att undervisa och stimulera barn med NPF, att skapa ett inkluderande klassrum samt att hantera problembeteenden. Med stor sannolikhet kan dessa resultat antas gälla även för förskolemiljön.
Användbart material som berör området NPF med inriktning förskolan
Specialpedagogiska skolmyndigheten anordnar med jämna mellanrum gratis webbinarium om att möta barn med samspelssvårigheter i förskolan.
- Alla konferenser, webbinarier och kurser som Specialpedagogiska skolmyndigheten anordnar hittar du här:
Kompetensutveckling (specialpedagogiska skolmyndigheten, spsm.se) - Insatser för bättre lärmiljö på förskolan för barn med autism.
Stöd och råd (Specialpedagogiska skolmyndigheten, spsm.se)
Kompetenshöjande insatser kring barns sociala och känslomässiga lärande
I en nyligen publicerad svensk rapport om psykisk hälsa i förskolan presenteras ett urval av program och insatser för socialt och emotionellt lärande. Rapporten ger även praktisk vägledning vid val av det program som ska svara mot den enskilda förskolans behov.
- Att främja psykisk hälsa och förebyggapsykisk ohälsa i förskola (pdf, uppdragpsykiskhalsa.se) Se sida 43-47.
Med utgångspunkt i rapporten ovan finns även ett stödmaterial som riktar sig till dig som arbetar som pedagog, rektor, specialpedagog, kurator eller liknande. Grunden för stödmaterialet är kollegialt lärande och systematisk verksamhetsutveckling.
Stödmaterial för förskolan - Stockholms län (uppdragpsykiskhalsa.se)
- FoHM & CES (2017) Folkhälsomyndigheten och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Förskolans påverkan på barns hälsa – en genomgång av den vetenskapliga litteraturen.
- Jensen, P., & Rasmussen, A.W. (2019). Professional development and its impact on children in early childhood education and care: A meta-analysis based on European studies.Scandinavian Journal of Educational Research, 63:935–950. https://doi.org/10.1080/ 00313831.2018.1466359
- Hansen, S., Blakely, A., et al. (2014). Children with Autism in the Inclusive Preschool Classroom: A Systematic Review of Single-Subject Design Interventions on Social Communication Skills. Review Journal of Autism and Developmental Disorders, 1(3), pp. 192
- The Collaborative for Social and Emotional Learning (CASEL). What Is the CASEL Framework? - CASEL, 2022.
- Blewitt, C., Fuller-Tyszkiewicz, M., et al. (2018). Social and emotional learning associated with universal curriculum-based interventions in early childhood education and care centers: A systematic review and meta-analysis. JAMA Netw, 1, e185727.
- Luo, L., Reichow, B., Snyder, P., Harrington, J., Polignano, J. (2020). Systematic Review and Meta-Analysis of Classroom-wide Social-Emotional Interventions for Preschool Children. Topics in Early Childhood Special Education, 027112142093557.
- Murano, D., Sawyer, J.E., Lipnevich, A.A., (2020). A Meta-Analytic Review of Preschool Social and Emotional Learning Interventions. Review of Educational Research, 90, 227–263.
- Stefan, C.A., Danila, I., Cristescu, D.. (2022). Classroom-Wide School Interventions for Preschoolers’ Social-Emotional Learning: A Systematic Review of Evidence-Based Programs. Educational Psychology Review.
- Lindberg, L., Nilsson, L. (2021). Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa i förskola (pdf, uppdragpsykiskhalsa.se). Ifous rapportserie 2021:7.
Förskolan kan, genom att erbjuda ett brett utbud av förberedande aktiviteter inför övergång från förskola till skola, spela en avgörande roll för en positiv skolstart och därmed bidra till att främja barns psykiska hälsa och kognitiva utveckling. Aktiviteterna kan se ut som följer:
- Information om skolan till vårdnadshavare, genom telefonsamtal eller brev.
- Barn och föräldrar erbjuds att besöka skolan innan skolstart.
- Barn erbjuds att tillbringa tid i klassrummet innan skolstart.
- Lärarna från skolan besöker barnens hem.
- Föräldrarna erbjuds att delta i ett orienteringsseminarium innan skolstart.
- Förkortade skoldagar i början av skolstarten.
Ju fler förberedande aktiviteter som erbjuds, desto bättre effekt.
Vad säger forskningen?
Övergången från förskola till skola innebär en process av förflyttning mellan en undervisningsmiljö till en annan. Processen medför att barn utsätts för många förändringar vad gäller den sociala och fysiska miljön, förväntningar på lärande samt nya regler och rutiner, som alla ställer krav på barns flexibilitet och anpassning.
En systematisk genomgång av forskningen inom området visar att förberedande aktiviteter inför övergång mellan förskola och skola har positiva effekter på barns psykiska hälsa och kognitiva utveckling. Resultaten tyder på att fler rutiner för övergång ger bättre skolresultat, och effekten tycks vara starkare för barn från hem med låg eller medelhög socioekonomisk status. Liknande rekommendationer finns i Skolverkets stödmaterial vid övergångar inom och mellan skolor och skolformer.
- Folkhälsomyndigheten och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Förskolans påverkan på barns hälsa – en genomgång av den vetenskapliga litteraturen. Folkhälsomyndigheten, 2017. 01086-2017-1.
- Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Hur övergångar kan främja en kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan. Skolverket. Stockholm: 2014.