Fysisk aktivitet

Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 18) ska barnen:

"... få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva."

Läroplanen för förskolan (skolverket.se)

Så rör sig barn och ungdomar idag

• Många barn och ungdomar i Sverige rör sig för lite. Idag finns många stillasittande aktiviteter som konkurrerar med barns, ofta naturligt aktiva, rörelsemönster.
• Studier har visat att barn är som mest aktiva när de är i förskoleåldern och att pojkar rör sig mer än flickor.
• Med ökad ålder blir barn mindre aktiva och spenderar mer tid framför skärmar såsom mobiltelefon, dator/surfplatta och tv.
• Barn i förskoleåldern är som mest fysiskt aktiva utomhus och rör sig mycket mer i förskolan än när de är hemma.
• Vistelsen i förskolan är den tid på dygnet när svenska förskolebarn har störst möjlighet att, under vinterhalvåret, vistas utomhus i dagsljus eftersom majoriteten av barnen tillbringar fler vakna timmar på förskolan än i hemmet under veckodagarna.
• Det är vanligare att barn, vars föräldrar har hög utbildning/inkomst, deltar i någon form av organiserad idrott.

Så mycket bör förskolebarn röra på sig

Folkhälsomyndighetens rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande för barn 0-5 år (2021) som presenteras nedan, gäller för alla befolknings- och åldersgrupper, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning.

• Regelbunden fysisk aktivitet: Alla barn 0–5 år bör ha möjlighet att röra på sig på olika sätt flera gånger om dagen. För spädbarn kan det handla om lek och rörelse på golvet i rygg- och magläge och för barn 1-5 om lek, aktiv transport, utevistelse och utforskande av olika miljöer.
• Minskat stillasittande: Under vaken tid bör småbarn inte begränsas i sin rörelse, förutom när det är nödvändigt. Långa perioder av stillasittande i till exempel barnvagn eller barnstol bör brytas av och ersättas med någon form av rörelse.

Att tänka på

Folkhälsomyndigheten ger även följande allmänna tips för barn och unga:

• Barn och unga mår bra av att röra på sig regelbundet. Underlätta för barn att röra sig i vardagen och ge möjlighet till en variation av aktiviteter.
• Vanor grundläggs tidigt, att ge förskolebarn och barn möjligheter att vara utomhus bidrar både till mer fysisk aktivitet och till deras utveckling.
• Lite fysisk aktivitet är bättre än inget. Fysisk aktivitet främjar hälsan för barn och unga, även om de inte uppfyller rekommendationerna.

Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)

Därför är låg grad av fysisk aktivitet ett hälsoproblem

• Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar leder till betydelsefulla hälsovinster för både den nuvarande och långsiktiga hälsan.
• Hos barn i förskoleåldern finns det positiva samband mellan fysisk aktivitet och psykosocial utveckling (självkänsla, interaktion med andra barn, frånvaro av aggressivitet), kognition, grovmotorik, skeletthälsa, kroppssammansättning och den framtida hjärt-kärlhälsan.
• Många kroniska sjukdomar som visar sig i vuxen ålder börjar utvecklas redan i tidig ålder. Förstadier till kroniska sjukdomar, exempelvis ”åderförkalkning” och högt blodtryck kan ha sitt ursprung under tidig barndom och ungdomsåren. Det är därför viktigt att förebygga sjukdomar genom fysisk aktivitet redan i unga år.

Lagar och riktlinjer

Boverket ger ut allmänna råd/vägledning om friyta för förskolor. Råden lyfter fram vilka kvaliteter som bör känneteckna barns och ungas utemiljö vid skola, förskola och fritidshem samt var friytan bör vara placerad i relation till verksamheten (Allmänna råd/vägledning om friyta för fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet, Boverket. 2015).

I plan- och bygglagens (2010:900) 8 kap. 9 § regleras krav på tomter. I lagen anges att om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse.
Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet (boverket.se)

Region Stockholm har även tagit fram kriterier för förskolegårdar som stimulerar till fysisk aktivitet.
Kriterier för utemiljö på förskolor som främjar fysisk aktivitet och solskydd genom fri, aktiv lek (pdf, Region Stockholm)

Till faktarutans topp

Förskolan kan bidra till att öka barns fysiska aktivitet genom att utveckla förskolegården till en miljö som har tillräckligt med utrymme för aktiva lekar och genom att tillhandahålla inspirerande och utmanande leksaker, material och utrustning.

• Utöka storleken på gården eller minska antalet barn som är ute på gården samtidigt.
• Öka lekytan genom att vistas i utemiljöer med större utrymme för rörelse.
• Måla markeringar eller figurer på marken som stimulerar till aktiv rörelse, exempelvis markeringar för att hoppa hage eller vägmarkeringar, ”bilvägar”, övergångsställen eller cirklar på väggar/plank för bollek.
• Öka tillgången till lekutrustning som stimulerar till fysisk aktivitet.
• Utöka exempelvis antalet cyklar, bollar, bandyklubbor och rockringar.
• Ökad tillgänglighet till lekutrustning under fri lek, exempelvis genom att fördela attraktiv lekutrustning, till exempel genom att erbjuda flickorna tillgång till utrustning som ofta används av pojkarna.
• Skapa platser där barnen kan hoppa, balansera och klättra.
• Ge tillgång till material som inspirerar till rörelse, exempelvis utomhuskritor, koner och frisbees.
• Ge tillgång till material som barnen kan bygga med såsom sand, pinnar, kottar, vatten etcetera.
• Ge tillgång till tillräckligt många leksaker av samma sort såsom cyklar, bollar, hinkar och spadar etcetera.
• Ge tillgång till musik.
• Skapa tillräckligt stor totalyta (minst 3 000 kvadratmeter), eller knappt en halv fotbolllspan, oavsett hur många barn som går på förskolan. Ytan syftar på den del av gården som är tillgänglig att leka på, den så kallade friytan.
  40 kvadratmeter friyta bör varje barn ha på gården.
• Skapa tillräckligt med utrymme för att få upp hög fart när de springer.
• Skapa eller ge tillgång till kuperad mark med nivåskillnader till exempel mindre kullar och grässlättar, så att barnen kan träna upp sin motorik.
• Skapa passager där barnens favoritlekställen är integrerade med natur, så barnen kan utvecklas av att gå runt föremål och byggnader.
• Ge barnen möjlighet att gå undan från vuxnas synfält, exempelvis i buskage.
• Skapa möjlighet till rundgång det vill säga att kunna springa eller cykla runt någonting till exempel runt förskolebyggnaden, förråd eller gungställning etcetera.

Användbart material

Region Stockholm har tagit fram kriterier för förskolegårdar som stimulerar till fysisk aktivitet. Dessa har i observationsstudier visats ha samband med en högre grad av fysisk aktivitet hos barnen i förskolan.

Kriterierna och mer information finns att ladda ned på Folkhälsoguiden. "Friska barn" är en metod för att främja bra mat- och rörelsevanor i förskolan. Region Stockholm har tagit fram metoden med syfte att stödja det förskoleövergripande hälsoarbetet med maten, måltiderna och fysisk aktivitet i förskolan. Material och mer information finns att ladda ned på Folkhälsoguiden.

• Friska barn (Folkhälsoguiden, folkhalsoguiden.se)
• Kriterier för utemiljö på förskolor som främjar fysisk aktivitet och solskydd genom fri, aktiv lek (pdf, Region Stockholm)
• Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet (boverket.se)

Vad säger forskningen?

I många studier som har gjorts i syfte att öka barns fysiska aktivitet i förskolan har man prövat flera insatser samtidigt. Till exempel flera olika åtgärder på utomhusmiljön och ökad fysisk aktivitet genom planerade rörelseprogram. I vissa studier ses även andra effekter än de man först planerade att förändra, till exempel förbättrad motorik.

Studierna är som regel utvärderade i sin helhet, vilket innebär svårigheter att avgöra vilken del av interventionen/insatsen som har haft störst effekt. Därtill är majoriteten av dessa typer av studier utvärderade i länder som saknar svenska förutsättningar, där förskolan ofta har tillgång till natur- och skogsmiljö. Många studier innehåller ändå ett flertal komponenter/insatser som skulle kunna inkluderas i ett systematiskt och förskoleövergripande arbete med att öka barns fysiska aktivitet i förskolan.

Till insatsens topp

Förskolan kan bidra till att öka barns fysiska aktivitet genom att planera och organisera fysisk aktivitet under förskoledagen.

• Planera fysisk aktivitet, dagligen/flera gånger per dag, i minst 15-30 minuter per tillfälle genom organiserade aktiva lekar eller program utomhus och/eller inomhus.
• Öka tid tid för fri aktiv lek.
• Strukturera rutiner för utomhusvistelse, till exempel genom att vara utomhus både förmiddag och eftermiddag.
• Strukturera rutiner för att regelbundet besöka en idrottshall eller större lekrum.
• Använd rörelseprogram anpassad för barn i förskoleåldern till exempel Miniröris från Friskis och Svettis eller Bamsegympa från Gymnastikförbundet.

Användbart material

• Mini-Röris (Friskis och Svettis, friskissvettis.se)
• Beställ material till Bamsegympa för förskolan (Svensk gymnastik, shop.gymnastik.se)
• Inspirationsbanken (Generation pep, generationpep.se)

I Generation Peps inspirationsbank finns tips och inspiration från skolor och andra aktörer för en aktivare skoldag.

Vad säger forskningen?

I många studier som har gjorts i syfte att öka barns fysiska aktivitet i förskolan har man prövat flera insatser samtidigt. Till exempel flera olika insatser på utomhusmiljön och ökad fysisk aktivitet genom planerade rörelseprogram. I vissa studier ses även andra effekter än de man först planerade att förändra, till exempel förbättrad motorik.

Studierna är som regel utvärderade i sin helhet, vilket innebär svårigheter att avgöra vilken del av interventionen/insatsen som har haft störst effekt. Därtill är majoriteten av dessa typer av studier utvärderade i länder som saknar svenska förutsättningar, där förskolan ofta har tillgång till natur- och skogsmiljö.

Många studier innehåller ändå ett flertal komponenter/insatser som skulle kunna inkluderas i ett systematiskt och förskoleövergripande arbete med att öka barns fysiska aktivitet i förskolan. Utifrån de interventionsstudier som granskats går det dock inte att dra slutsatser om hur dessa bäst ska organiseras till exempel specifik lek/program, men däremot med vilken frekvens (hur ofta) och duration (hur länge) de skulle kunna genomföras. Det finns sannolikt många kreativa sätt att organisera program eller aktiv lek som höjer den fysiska aktivitetsnivån.

Till insatsens topp