Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.
Förskolan bör ha har ett aktivt arbete för att förebygga sexuell utsatthet och stärka den kroppsliga integriteten hos barn. Förskolan behöver också verktyg för att främja jämställdhet och goda relationer bland barn samt motverka kränkande beteenden och begränsande normer.
Orättvis behandling som gör skillnad mellan människor och har ett samband med en diskrimineringsgrund som exempelvis kön, sexuell läggning eller etnisk tillhörighet.
Källa: Vad är diskriminering? (Diskrimineringsombudsmannen, do.se)
I skollagen beskrivs kränkande behandling som ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, utan att vara diskriminering.
Källa: Kränkande behandling, mobbning och diskriminering – (Skolverket, skolverket.se)
Handlar om att alla människor oavsett könstillhörighet ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet.
Källa: Jämställdhet i Sverige (Jämställdhetsmyndigheten, jamstalldhetsmyndigheten.se)
Sociala normer kan beskrivas som allmänt delade och ofta underförstådda förväntningar på exempelvis beteenden som är gällande i ett visst socialt sammanhang eller i samhället i stort. Könsnormer beskriver förväntningar på hur människor bör se ut, bete eller uttrycka sig utifrån föreställningar om kön.
Källa: Könsnormer – ditt kön bestämmer inte hur du ska vara (Ungdomsmottagningen, umo.se)
Handlar om den fysiska kroppens okränkbarhet och om vikten av att själv få bestämma över sin egen kropp.
Källa: Sexuell kommunikation och samtycke (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)
Innefattar alla handlingar av sexuell natur som barn utsätts för av en annan person. Handlingarna karakteriseras av att utnyttja ett barns beroendeställning eller att utsätta ett barn för handlingar som de inte förstår eller kan ge samtycke till. Omfattar övergrepp med eller utan fysisk kontakt, sexuell posering eller sexuell exploatering.
Källa: Sexuella övergrepp mot barn (internetmedicin.se)
Samtycke har inte en enhetlig definition men grundar sig i frivillighet, ömsesidighet, egenmakt och respekt. Att ge samtycke kan beskrivas som ett svar på en sexuell invit och är något som personer ger eller ber om.
Källa: Sexuell kommunikation och samtycke (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är ett brett folkhälsoområde som bland annat berör frågor om relationer, sexualitet, kön, kroppslig integritet, egenmakt och sexuell utsatthet. Det är frågor som på olika sätt berör arbetet inom förskolan. Eftersom de flesta barn upp till sex år spenderar en stor del av sin tid i förskolan är verksamheten en viktig aktör i arbetet för att förebygga sexuell utsatthet och stärka den kroppsliga integriteten hos små barn. Förskolan ska också främja jämställdhet och goda relationer fria från kränkande beteenden vilket kan göras genom att motverka begränsande könsnormer och att stärka barns sociala och emotionella kompetens.
Här hittar du förslag på evidensbaserade insatser som kan främja kroppslig integritet och goda relationer bland barnen på din förskola.
Undersökningar visar att det är vanligt förekommande för personer att ha varit utsatt för någon form av sexuellt övergrepp före 18 års ålder. Eftersom barn upp till sex år spenderar en stor del av sin tid i förskolan är förskolan viktig för det tidiga förebyggande arbetet för att motverka sexuella övergrepp mot barn. För att kunna arbeta förebyggande behöver förskolepersonalen tillräckligt med kunskap för att stärka barns kroppsliga integritet. Ökad kunskap ökar också förskolans möjligheter att upptäcka och hjälpa barn som varit eller är utsatta för sexuella övergrepp.
Utbildningsinsatsen bör syfta till att öka förskolepersonalens kunskap om barns sexuella beteenden och utveckling, vad sexuella övergrepp innebär och om förskolans anmälningsskyldighet. Utbildningsinsatsen bör även innehålla information om hur förskolepersonal på ett åldersanpassat sätt kan tala med förskolebarn om kroppen, kroppslig integritet och samtycke. Genom att samtala med barnen om dessa frågor ökar deras möjligheter att kommunicera till omgivningen om någon gör något med deras kroppar som de inte förstår eller som inte känns bra. Det ökar också barnens förmåga att förstå och respektera andras kroppsliga gränser.
Om det finns misstanke om att ett barn far illa ska anmälan i regel göras till socialtjänsten i den kommun som barnet bor i.
Läs mer på Socialstyrelsen webbplats:
Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa (socialstyrelsen.se)
Kompetenshöjande material om kroppslig integritet, sexuella övergrepp, sexualitet och samtycke riktad till förskolepersonal:
Det är viktigt att barn redan i tidig ålder får öva på socialt samspel och utveckla sina sociala och emotionella färdigheter. Förskolebarn samspelar i hög grad med andra barn på förskolan och därför finns en unik möjlighet för förskolepersonal att handleda barn i att utveckla sin socioemotionella kompetens.
Socioemotionell kompetens omfattar förmågan att hantera sig själv och andra människor, kommunikation, relationer, känslor, tankar och stress på ett positivt sätt. En god socioemotionell kompetens lägger grunden för positiva sociala beteenden som kan handla om att vara hjälpsam gentemot andra och kan bidra till att motverka mer negativa beteenden som exempelvis mobbning, diskriminering, trakasserier och våld.
Förskolans möjligheter att främja barns förmåga att ha goda relationer med andra ökar om personalen har god kunskap om hur socioemotionell kompetens hos barn stärks. Ett barn med hög socioemotionell kompetens har en bättre möjlighet att skapa och bevara goda relationer med andra, vilket är av nytta genom hela livet. Att arbeta relationsfrämjande med barn i förskoleåldern lyfts i forskning fram som en viktig del i det våldsförebyggande arbetet. Genom utbildning eller kunskapshöjande aktiviteter kan förskolepersonalen möjligheter att främja barns socioemotionella kompetens öka.
Arbetet för jämställdhet är ett av den svenska förskolans grunduppdrag och alla förskolor ansvarar för att motverka könsnormer som begränsar barnens utveckling och lärande. För att motverka begränsande könsnormer och främja jämställdhet i förskolan understryker Skolverket vikten av att förskolepersonal får utrymme att tillsammans reflektera kring språkbruk och på vilket sätt språket i verksamheten förstärker eller motverkar begränsande normer kopplat till kön.
Normer kan beskrivas som socialt accepterade regler och förväntningar, ofta oskrivna och underförstådda, på hur personer exempelvis ska uttrycka sig eller se ut inom ett samhälle eller grupp. Normer förmedlas bland annat genom vårt språk och kan beskrivas ha en social funktion eftersom de påverkar mänskliga beteenden och hur människor interagerar med varandra.
Normer kan, i vissa fall, lägga grund för och legitimera diskriminerande och skadliga beteenden. I en av sina rapporter har Skolverket belyst att normer kring bland annat kön ofta är en grundorsak till många problematiska och kränkande beteenden inom förskolan och skolan. Rapporten framhåller till exempel att barn som bryter mot utseendenormer utifrån föreställningar om kön löper större risk att bli retade eller trakasserade i förskolan jämfört med andra barn vars utseende följer rådande könsnormer.
Genom att skapa utrymme för reflektion kring det språk som används på förskolan har personalen större möjligheter att själva upptäcka när de använder ett språk som riskerar att begränsa barnen utifrån deras könstillhörighet. Att gemensamt reflektera över språket skapar också bättre förutsättningar för kollegor att stötta varandra i detta arbete.
Eftersom det finns få studier av god kvalitet för detta insatsområde bör slutsatserna tolkas med försiktighet
Se filmen som sammanfattar hälsoområdet Kroppslig integritet och relationer.
Tryck på textningssymbolen för att se undertexter. Filmen finns även i syntolkad version (yuotube.com).