Buller

Buller i förskolan

• Den vanligaste källan till buller i förskolan är höga ljud från barnen och pedagogerna själva, det vill säga ljud som uppkommer vid lek och andra aktiviteter.
• Bakgrundsljud från ventilation, fläktar och annan utrustning samt ljud som kommer utifrån, till exempel från trafik, spelar också in.
• I matrummet tillkommer ljud från diskinlämning, klirrande bestick, stolskrap med mera.
• I Folkhälsomyndighetens ”Allmänna råd om buller inomhus” rekommenderas att bakgrundsljudet i utbildningslokaler är 30 dBA i medelljudnivå och 45 dBA i maximal ljudnivå. Ljuden som uppkommer från aktiviteter är dock oftast mycket högre än så.

Så påverkas barnen av buller i förskolan

Bullret i förskolemiljön är oftast inte så högt att det är direkt hörselskadande men det kan ge upphov till hörselproblem såsom ljudöverkänslighet och öronsusningar. Det kan dessutom orsaka många andra besvär, såsom:

• allmän störning.
• trötthet.
• huvudvärk.
• stress.

Bullret leder också till sämre taluppfattning, nedsatt koncentration och minskad motivation. Dessutom stör buller barns tankeprocesser och påverkar deras möjlighet att minnas vad de lärt sig, något som kan leda till försämrad inlärning och prestation.

Hur mycket buller påverkar barnen är dock individuellt och beror bland annat på bullrets egenskaper, såsom styrka och varaktighet, och i vilken situation det uppträder. Även rummets utformning spelar stor roll för hur mycket barnen påverkas.

Lagar och riktlinjer

Information om arbetsmiljöansvar i förskolan hittar du hos Arbetsmiljöverket och Skolverket.

Arbetsmiljöverket om regler och krav för buller (av.se)

Skolverket (skolverket.se)

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13 (folkhalsomyndigheten.se)

Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer, Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller, AFS 2005:16 (av.se)

Byggakustik – Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell, SS 25268:2007+T1 2017, Svensk standard (sis.se)

Till toppen av faktarutan

Att arbeta systematiskt innebär att man regelbundet undersöker, åtgärdar och följer upp verksamheten med avseende på buller utifrån fem steg:

1. Undersök hur ljudmiljön är på förskolan.
2. Bedöm vilka risker bullret medför för barnen (och övrig personal).
3. Åtgärda riskerna.
4. Skriv en handlingsplan.
5. Kontrollera om åtgärderna har fungerat.

Användbart material

Prevents ljudguide för förskolan kan ge motiv och inspiration till arbete för en förbättrad ljudmiljö inom förskolan.

Prevents ljudguide för förskolan (prevent.se)

Mer information om arbetsmiljöansvar i förskolan hittar du på Arbetsmiljöverkets och Skolverkets hemsidor.

Arbetsmiljöverket om regler och krav för buller (av.se)

Skolverket (skolverket.se)

Arbeta systematiskt med buller i förskolan

Att förskolan arbetar systematiskt med buller är en förutsättning för att uppnå en god ljudmiljö. Samverkan i bullerfrågor och anpassning av åtgärderna efter förskolans förutsättningar är viktiga faktorer för ett bra resultat.

Enligt Arbetsmiljöverket är det arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön på förskolan. Arbetsgivaren ska tillsammans med anställda och skyddsombud ta fram rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska genomföras.

Buller räknas idag som ett av de vanligaste arbetsmiljöproblemen och bör därför ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet på förskolan.

Viktiga framgångsfaktorer är delaktighet/samverkan mellan olika aktörer, exempelvis chefer, pedagoger, övrig personal och barn, samt att ha en helhetssyn på buller där åtgärderna anpassas till förskolans sociala, kulturella, fysiska och pedagogiska förutsättningar.

Vad säger forskningen?

• Vetenskapliga interventionsstudier som utvärderar systematiskt arbetsmiljöarbete kring buller är svåra att hitta. Däremot finns en samsyn i litteraturen av värdet av att arbeta systematiskt med bullerfrågor. Samarbete mellan chef, pedagoger, övrig personal och barn ses som en viktig framgångsfaktor.
• För att komma till rätta med bullerproblematiken i förskolemiljön krävs också en helhetssyn på verksamheten, där olika typer av åtgärder behövs och kompletterar varandra. Varje förskola är unik, med olika sociala, kulturella, fysiska och pedagogiska förutsättningar som åtgärderna behöver anpassas efter.
• Att enbart fokusera på den fysiska miljön är ofta inte tillräckligt, till exempel kan förskolans pedagogiska ideologi vara nog så viktig för att uppnå en god ljudmiljö.

Referenslista (pdf)

Till insatsens topp

Förbättring av ljudmiljön i förskolan

Förskolan kan bidra till förbättringar av ljudmiljön genom förändringar i den fysiska miljön. Detta görs lättast tillsammans med en akustiker. Åtgärder som till exempel möbeltassar, extra ljudabsorbenter och stötdämpande ytskikt på bordsskivor sänker ljudnivån och förbättrar därmed barnens taluppfattning, hälsa och inlärning.

Förslag på planeringsstrategi

1. Beskriv rummets funktion och vilka akustiska behov det har. Har rummet en huvudsaklig användning, eller ska det kunna användas flexibelt med stor bredd i kraven på ljudförhållanden?
2. Analysera rummets utformning i stort. I rum med hög takhöjd blir efterklangstiden längre. Har rummet en form som gör att ljudet studsar och förstärks, till exempel runda rum med torn, behöver man studera akustiken speciellt noggrant. Golvets material och hårdhet måste också vägas in.
3. Analysera vilka de viktigaste bullerkällorna är förutom direktljudet från röster. Ljud från korridorer? Ljud från trafik? Ljud från ventilationen? Slammer från exempelvis leksaker mot golv, från tallrikar, bestick och glas?
4. Utifrån punkt 3, tänk igenom hur ljudkällorna kan undvikas, som ljud från installationer, inredning och utrustning. Ställ krav på ”tysta” stolar, bord, soffor, matvagnar, brickor, leksaker, dörrstängare, dörröppnare och liknande, samt tysta installationer.
5. Utifrån punkt 3, tänk igenom vilka ljudkällor som kan dämpas. Behövs extra ljudfönster i trafikerade lägen eller ny golvbeläggning, exempelvis?
6. Ställ preliminära ljudkrav på till exempel efterklangstid (T60), ljudtrycksnivå (dBA och dBC i tomma rum) och taluppfattbarhet (D50 och STI).
   Den svenska Standarden för ljudklassning av utrymmen i byggnader: SS 25268:2007+T1 2017 (sis.se)

Användbart material

Faktablad: Akustiska begrepp

Utformning, inredning och utrustning i lekrum

• Sätt möbeltassar på alla stolar och bord.
• Ha rikligt med tvättbara dämpande hoppkuddar, madrasser och liknande.
• Sätt upp fördragbar textil, till exempel lamellgardiner, vid fönster och andra glaspartier. Lamellgardiner kan också utformas med en hård och en mjuk lamellsida som om de vrids runt antingen kan ge reflexion eller absorption vilket passar bra i rum som ska kunna användas flexibelt.
• Installera väggabsorbenter i barnhöjd.
• Installera absorbenter i tak eller byt till akustiktak.
• Byt ut dörrar till en variant med bra ljudklass.
• Eventuella överluftsdon kan utformas som ljudfällor.
• Byt till akustikgolv.
• Byt ut fönster eller förse fönster med extra ljudruta.

Anpassa matrummet

• Skilj av/sätt en ljudabsorberande skärm mot diskinlämningen för att dämpa slamret.
• Välj ytskikt på bord och matvagnar som dämpar skrap- och slammerljud från porslin, glas och bestick.
• Välj porslin med mindre skrapande skärljud.
• Använd akustiska skärmar runt bordsgrupper för att ge avskildhet och möjligheter att skapa en bättre akustik.

Vad säger forskningen?

• Den övervägande majoriteten av de vetenskapliga interventionsstudier som studerat åtgärder för att minska buller i förskolemiljö handlar om akustiska åtgärder. Bland de åtgärder som utvärderats kan nämnas ljudabsorbenter i tak och/eller på väggarna, ny golvbeläggning, stötdämpande ytskikt på bordsskivor samt avskild diskinlämning.
• Ofta har man prövat flera insatser samtidigt vilket gör det svårt att utvärdera effekterna var för sig. De effekter man främst studerat är olika typer av akustiska mått, exempelvis ljudnivå och efterklangstid, och effekter på barnen, såsom taluppfattning, upplevelse av ljudmiljön, besvärssymptom samt inlärning och prestation. Sammantaget finns en stark teoretisk grund för att akustiska åtgärder leder till förbättringar ljudmiljön.
• Många studier visar även en positiv inverkan på hur barnen upplever sin miljö och på besvärssymptom, inlärning och prestation. Hur stora effekterna är varierar dock, bland annat beroende på förskolans förutsättningar och vilka åtgärder som gjorts.
• Informationen om akustiska åtgärder är till stor del hämtad från två större forskningsprojekt som genomförts på initiativ av Mölndals stad i samarbete med forskare från Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa, Göteborgs Universitet, samt arkitektfirman White arkitekter AB.
• Det ena projektet hade titeln ”Hur uppnås god ljudmiljö i förskolor och skolor – utvärdering av ljud- och miljöaspekter” och syftade till att utveckla metoder för att mäta fysiska och upplevelsemässiga förändringar av åtgärder för att minska buller i förskolor och skolor i Mölndals stad samt till att utvärdera och dokumentera de ljudmässiga kvaliteterna på testade lösningar.
• Det andra projektet, ”Bullerdämpande åtgärder i förskolor och skolor”, hade inriktning på kravspecifikationer, åtgärder och val av bygg- och inredningsprodukter för god ljudmiljö. Projektledare var Marie Hult, Tekn Dr, White arkitekter. Publikationer relaterade till projekten finns nedan: 
  - God ljudmiljö i förskola och skola - krav på rum, bygg- och inredningsprodukter för minskat buller (pdf)
  - God ljudmiljö i förskola-samband mellarn ljudmiljö, hälsa och väbefinnande före och efter åtgärdsprogram (pdf)

Referenslista (pdf)

Till insatsens topp

Pedagogiska insatser är viktiga för att förebygga och förbättra ljudmiljön i förskolan. Insatserna kan göras på olika sätt och bör utformas efter förskolans förutsättningar.

• Utbilda pedagoger och barn om buller och dess risker

Kunskap om buller och hur det påverkar oss kan öka medvetenheten om riskerna med att vistas i en bullrig miljö och förbättra möjligheterna att påverka situationen. Att ge pedagoger och barn utbildning om buller kan därför bidra till en bättre ljudmiljö.

• Ha tydliga ordningsregler och rutiner
  God disciplin med tydliga ordningsregler och rutiner har visat sig kunna minska ljudnivåerna.

• Anpassa aktiviteterna till lokalen
  Att man anpassar aktiviteterna till rummets utformning är också viktigt. Aktiviteter som ger upphov till mycket spring och skrik kan exempelvis lämpa sig bättre utomhus.

• Dela in barngruppen i mindre grupper
  En stor källa till bullret är barnen själva. Att dela upp barnen i mindre grupper kan därför minska bullret avsevärt.

• Skapa tillgång till ett tyst vilrum
  Ytterligare en åtgärd kan vara att ge såväl barn som pedagoger tillgång till ett tyst vilrum dit man kan gå för återhämtning.

Användbart material

Prevents ljudguide för förskolan innehåller fler tips på arbetssätt och rutiner som kan hjälpa till att minska bullret.

Prevents ljudguide för förskolan (prevent.se)

Vad säger forskningen?

• Relativt få interventionsstudier som syftar till att minska buller utvärderar olika typer av pedagogiska åtgärder.
• Ovan listas insatser som i vissa undersökningar visat sig ha en positiv effekt på ljudnivån, däribland utbildning av pedagoger och barn om buller och dess risker, god disciplin genom tydliga ordningsregler och rutiner, anpassning av aktiviteter till lokalen, mindre barngrupper och vilrum för såväl pedagoger som barn.
• Generellt anses dock olika typer av pedagogiska insatser vara centrala för att en god ljudmiljö ska kunna uppnås.

Referenslista (pdf)

Till insatsens topp

Genom att byta ut högljudd teknisk utrustning kan förskolan sänka bakgrundsljudet, vilket i sin tur underlättar talförståelse och möjlighet till koncentration. För att öka medvetenheten om hur mycket det bullrar kan ett så kallat ”bulleröra” vara ett bra tekniskt hjälpmedel.

• Byt ut bullrande utrustning
  Tekniska insatser, såsom att byta ut högljudda ventilationssystem, fläktar, vitvaror och annan utrustning, sänker bakgrundsljudet vilket i sin tur har en positiv inverkan på talförståelsen och möjligheterna till koncentration och inlärning.

• Installera ett ”bulleröra”
  Att använda ett “bulleröra” som lyser med olika färger vid olika ljudnivåer har visat sig minska ljudvolymen i skolmiljöer. Detta hjälpmedel kan användas för att öka barnens och personalens medvetenhet om sitt eget ljudalstrande. Studier som utvärderat ”ljudöron” i klassrum visar att effekten inledningsvis är positiv, det vill säga att ljudnivån sänks, men att den kan avta med tiden. För bäst effekt bör ljudörat placeras väl synligt.

Användbart material

Exempel på ljudkrav i förskolor och grundskolor från Göteborgs Stad, Lokalförvaltningen (goteborg.se)

Bulleröron finns av olika märken och kostar ca 5 000 kronor per enhet. Tänk på att hitta en modell där du kan välja egen inställning av ljudnivåerna som den ska varna för.

Vad säger forskningen?

• Olika typer av tekniska åtgärder och hjälpmedel för att minska buller i förskolemiljön har utvärderats i begränsad omfattning.
• Att byta ut gammal, bullrande utrustning kan dock hjälpa till att sänka bakgrundsnivån vilket förbättrar talförståelse och möjligheterna till koncentration och inlärning.
• I en svensk undersökning i förskolemiljö sågs till exempel en genomsnittlig minskning på 3 dBA (från 31 till 28 dBA) efter att man bytt till ett nytt ventilationssystem.
• Oftast är dock aktivitetsljud det största problemet. Att använda ett “bulleröra” som lyser med olika färger vid olika ljudnivåer har visat sig minska ljudvolymen i klassrum. I en studie minskade den genomsnittliga ljudnivån med 1,4 dBA och tiden då ljudet översteg 70dBA minskade från 33 procent till 24 procent efter interventionen.

Referenslista (pdf)

Till insatsens topp