Buller
Buller i förskolemiljön kan inverka negativt på barns välbefinnande och hälsa, till exempel genom att orsaka allmän störning, trötthet och stress. Även inlärning och prestation påverkas. Därför är det viktigt att skapa en god ljudmiljö i förskolan.
Buller i förskolan
- Den vanligaste källan till buller i förskolan är höga ljud från barnen och pedagogerna själva, det vill säga ljud som uppkommer vid lek och andra aktiviteter.
- Bakgrundsljud från ventilation, fläktar och annan utrustning samt ljud som kommer utifrån, till exempel från trafik, spelar också in.
- I matrummet tillkommer ljud från diskinlämning, klirrande bestick, stolskrap med mera.
- I frågor som avser skydd mot ohälsa i arbete samt frågor som huvudsakligen avser arbetsmiljön på förskolan gäller Arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagstiftningen omfattar all personal på förskolan, dock inte barnen.
- Hur ljudmiljön utformas och kontrolleras bör vara en del av förskolans egenkontroll som regleras av Miljöbalken (2 kap. samt 26 kap. 19§) och Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll.
- I Folkhälsomyndighetens ”Allmänna råd om buller inomhus” rekommenderas att bakgrundsljudet i utbildningslokaler är 30 dBA i medelljudnivå och 45 dBA i maximal ljudnivå. Ljuden som uppkommer från aktiviteter är dock oftast mycket högre än så.
Så påverkas barnen av buller i förskolan
- Bullret i förskolemiljön är oftast inte så högt att det är direkt hörselskadande men det kan ge upphov till hörselproblem såsom ljudöverkänslighet och öronsusningar.
- Buller kan dessutom orsaka många andra besvär, som till exempel allmän störning, trötthet, huvudvärk och stress.
- Bullret leder också till sämre taluppfattning, nedsatt koncentration och minskad motivation. Dessutom stör buller barns tankeprocesser och påverkar deras möjlighet att minnas vad de lärt sig, något som kan leda till försämrad inlärning och prestation.
- Hur mycket buller påverkar barnen är dock individuellt och beror bland annat på bullrets egenskaper, såsom styrka och varaktighet, och i vilken situation det uppträder. Även rummets utformning spelar stor roll för hur mycket barnen påverkas.
- Även buller utomhus på förskolegården, exempelvis från trafik, kan inverka negativt på barnens hälsa, bland annat genom att minska möjligheterna och viljan till fysisk aktivitet, social samvaro och återhämtning.
Lagar och riktlinjer
- Arbetsmiljöverket om regler och krav för buller (av.se)
- Buller (AFS 2005:16), föreskrifter (Arbetsmiljöverket, av.se)
- Miljöbalk (1998:808) Svensk författningssamling 1998:1998:808 t.o.m. SFS 2022:788 (Sveriges Riksdag, riksdagen.se)
- Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll (Sveriges Riksdag, riksdagen.se)
- Allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13 (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)
- Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)
- Tillsynsvägledning: Buller på skolgårdar (Naturvårdsverket, naturvardsverket.se)
- Ljud i förskolans och skolans fysiska miljöer (Boverket, boverket.se)
- Byggnadsakustik - Ljudkrav för utrymmen i byggnader - Vårdlokaler, undervisningslokaler, förskolor och fritidshem, kontor, hotell och restauranger SS 25268:2023 (Svenska institutet för standarder, sis.se)
Förebygg och minska buller i förskolan
Förskolan kan på flera sätt bidra till att skapa en god ljudmiljö med hjälp av strukturella insatser som med stöd i forskningen förebygger och minskar buller. Ofta behövs flera olika typer av insatser för att förbättra ljudmiljön.
Att förskolan arbetar systematiskt med buller är en förutsättning för att uppnå en god ljudmiljö. Samverkan i bullerfrågor och anpassning av insatserna efter förskolans förutsättningar och behov är viktiga faktorer för ett bra resultat. Även åtgärder i den fysiska miljön och pedagogiska insatser är viktiga för att åstadkomma en god ljudmiljö.
Förslag på insatser
Här hittar du evidensbaserade insatser som kan förebygga och minska buller i förskolan.
Att förskolan arbetar systematiskt med buller är en förutsättning för att uppnå en god ljudmiljö. Samverkan i bullerfrågor och anpassning av åtgärderna efter förskolans förutsättningar är viktiga faktorer för ett bra resultat.
Buller räknas idag som ett av de vanligaste arbetsmiljöproblemen och bör därför ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet på förskolan samt i förskolans egenkontroll.
Enligt Arbetsmiljölagen är det arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön på förskolan. Arbetsgivaren ska tillsammans med anställda och skyddsombud ta fram rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska genomföras.
Arbetsmiljölagen gäller dock inte barnen på förskolan utan dessa skyddas i stället av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler (2 kap.) och krav på egenkontroll (26 kap. 19 §) samt av Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Du som är ansvarig för verksamheten är skyldig att försäkra dig om att förskolan är en säker plats för barnen och att det finns rutiner för att systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten ur hälsosynpunkt.
Viktiga framgångsfaktorer är delaktighet/samverkan mellan olika aktörer, exempelvis chefer, pedagoger, övrig personal och barn, samt att ha en helhetssyn på buller där åtgärderna anpassas till förskolans sociala, kulturella, fysiska och pedagogiska förutsättningar.
Att arbeta systematiskt innebär att man regelbundet undersöker, åtgärdar och följer upp verksamheten med avseende på buller utifrån fem steg:
- Undersök hur ljudmiljön är på förskolan.
- Bedöm vilka risker bullret medför för barnen (och övrig personal).
- Skriv en handlingsplan.
- Åtgärda riskerna.
- Kontrollera om åtgärderna har fungerat.
Mer information om systematiskt arbetsmiljöarbete och egenkontroll i förskolan hittar du här:
- Buller (Arbetsmiljöverket, av.se)
- Buller, AFS 2005:16, föreskrifter (Arbetsmiljöverket, av.se)
- Miljöbalk (1998:808) (Sveriges Riksdag, riksdagen.se)
- Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll (Sveriges Riksdag, riksdagen.se)
- Allmänna råd om buller inomhus, FoHMS 2014:13 (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)
- Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)
Användbart material
Sollentuna kommuns broschyr Egenkontroll för förskolor och öppna förskolor ger ett exempel på hur man som förskola kan arbeta med egenkontroll.
Egenkontroll för förskolor och öppna förskolor. Information till dig som driver eller planerar att starta en förskola eller öppen förskola (pdf, Sollentuna kommun, sollentuna.se)
Prevents ljudguide för förskolan kan ge motiv och inspiration till arbete för en förbättrad ljudmiljö inom förskolan.
Ljudguide för förskolan (prevent.se)
Vad säger forskningen?
- Vetenskapliga interventionsstudier som utvärderar systematiskt arbetsmiljöarbete kring buller är svåra att hitta. Däremot finns en samsyn i litteraturen av värdet av att arbeta systematiskt med bullerfrågor. Samarbete mellan chef, pedagoger, övrig personal och barn ses som en viktig framgångsfaktor.
- För att komma till rätta med bullerproblematiken i förskolemiljön krävs också en helhetssyn på verksamheten, där olika typer av åtgärder behövs och kompletterar varandra. Varje förskola är unik, med olika sociala, kulturella, fysiska och pedagogiska förutsättningar som åtgärderna behöver anpassas efter.
- Att enbart fokusera på den fysiska miljön är ofta inte tillräckligt, till exempel kan förskolans pedagogiska ideologi vara nog så viktig för att uppnå en god ljudmiljö.
- Pamela Woolner och Elaine Hall. Noise in Schools: A Holistic Approach to the Issue. Int J Environ Res Public Health. 2010 Aug; 7:3255–3269.
- Bistrup, ML. and Keiding, L. Children and noise – Prevention of adverse effects. ISBN: 87-7899-056-4. National Institute of Public Health, Copenhagen 2002.
Pedagogiska insatser är viktiga för att förebygga och förbättra ljudmiljön i förskolan. Insatserna kan göras på olika sätt och bör utformas efter förskolans förutsättningar. Nedan följer några exempel på pedagogiska insatser som kan göras för att minska problemen med buller i förskolan.
-
Utbilda pedagoger och barn om buller och dess risker
Kunskap om buller och hur det påverkar oss kan öka medvetenheten om riskerna med att vistas i en bullrig miljö och förbättra möjligheterna att påverka situationen. Att ge pedagoger och barn utbildning om buller kan därför bidra till en bättre ljudmiljö.
-
Ha tydliga ordningsregler och rutiner
God disciplin med tydliga ordningsregler och rutiner har visat sig kunna minska ljudnivåerna.
-
Anpassa aktiviteterna till lokalen
Att man anpassar aktiviteterna till rummets utformning är också viktigt. Aktiviteter som ger upphov till mycket spring och skrik kan exempelvis lämpa sig bättre utomhus.
-
Dela in barnen i mindre grupper
En stor källa till bullret är barnen själva. Att dela upp barnen i mindre grupper kan därför minska bullret avsevärt.
-
Skapa tillgång till ett tyst vilrum
Ytterligare en åtgärd kan vara att ge såväl barn som pedagoger tillgång till ett tyst vilrum dit man kan gå för återhämtning.
Användbart material
Vi Lärare: Så dämpar vi ljudet – förskollärarnas tips.
Så dämpar vi ljudet – förskollärarnas tips (Vi lärare: Förskolan, vilarare.se)
Prevents ljudguide för förskolan innehåller fler tips på arbetssätt och rutiner som kan hjälpa till att minska bullret.
Ljudguide för förskolan (prevent.se)
Vad säger forskningen?
- Relativt få interventionsstudier som syftar till att minska buller utvärderar olika typer av pedagogiska åtgärder.
- Ovan listas insatser som i vissa undersökningar visat sig ha en positiv effekt på ljudnivån, däribland utbildning av pedagoger och barn om buller och dess risker, god disciplin genom tydliga ordningsregler och rutiner, anpassning av aktiviteter till lokalen, mindre barngrupper och vilrum för såväl pedagoger som barn.
- Generellt anses dock olika typer av pedagogiska insatser vara centrala för att en god ljudmiljö ska kunna uppnås.
- Jonsdottir V et al. Effects on pedagogical ideology on the perceived loudness and noise levels in preschools. Noise Health 2015:17:282-293.
- Sjödin F et al. Measures against preschool noise and its adverse effects on the personnel: an intervention study. In Arch Occup Environ Health 2014:87:95-110.
- Persson Waye, K. et al. God ljudmiljö i förskola – samband mellan ljudmiljö, hälsa och välbefinnande före och efter åtgärdsprogram. Rapport nr 2: 2011. Enheten för Arbets- och Miljömedicin, Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa, Göteborgs Universitet.
Förskolan kan bidra till förbättringar av ljudmiljön genom förändringar i den fysiska miljön. Detta görs lättast tillsammans med en akustiker. Åtgärder som till exempel möbeltassar, extra ljudabsorbenter och stötdämpande ytskikt på bordsskivor sänker ljudnivån och förbättrar därmed barnens taluppfattning, hälsa och inlärning.
Förslag på planeringsstrategi
- Beskriv rummets funktion och vilka akustiska behov det har. Har rummet en huvudsaklig användning, eller ska det kunna användas flexibelt med stor bredd i kraven på ljudförhållanden?
- Analysera rummets utformning i stort. I rum med hög takhöjd blir efterklangstiden längre. Har rummet en form som gör att ljudet studsar och förstärks, till exempel runda rum med torn, behöver man studera akustiken speciellt noggrant. Golvets material och hårdhet måste också vägas in.
- Analysera vilka de viktigaste bullerkällorna är förutom direktljudet från röster. Ljud från korridorer? Ljud från trafik? Ljud från ventilationen? Slammer från exempelvis leksaker mot golv, från tallrikar, bestick och glas?
- Utifrån punkt 3, tänk igenom hur ljudkällorna kan undvikas, som ljud från installationer, inredning och utrustning. Ställ krav på ”tysta” stolar, bord, soffor, matvagnar, brickor, leksaker, dörrstängare, dörröppnare och liknande, samt tysta installationer.
- Utifrån punkt 3, tänk igenom vilka ljudkällor som kan dämpas. Behövs extra ljudfönster i trafikerade lägen eller ny golvbeläggning, exempelvis?
- Ställ preliminära ljudkrav på till exempel efterklangstid (T60), ljudtrycksnivå (dBA och dBC i tomma rum) och taluppfattbarhet (D50 och STI).
Byggnadsakustik - Ljudkrav för utrymmen i byggnader - Vårdlokaler, undervisningslokaler, förskolor och fritidshem, kontor, hotell och restauranger SS 25268:2023 (Svenska institutet för standarder, sis.se)
Förslag på utformning, inredning och utrustning i lekrum
- Sätt möbeltassar på alla stolar och bord.
- Ha rikligt med tvättbara dämpande hoppkuddar, madrasser och liknande.
- Sätt upp fördragbar textil, till exempel lamellgardiner, vid fönster och andra glaspartier. Lamellgardiner kan också utformas med en hård och en mjuk lamellsida som om de vrids runt antingen kan ge reflexion eller absorption vilket passar bra i rum som ska kunna användas flexibelt.
- Installera väggabsorbenter i barnhöjd.
- Installera absorbenter i tak eller byt till akustiktak.
- Byt ut dörrar till en variant med bra ljudklass.
- Eventuella överluftsdon kan utformas som ljudfällor.
- Byt till akustikgolv.
- Byt ut fönster eller förse fönster med extra ljudruta.
Förslag på anpassningar i matrummet
- Skilj av/sätt en ljudabsorberande skärm mot diskinlämningen för att dämpa slamret.
- Välj ytskikt på bord och matvagnar som dämpar skrap- och slammerljud från porslin, glas och bestick.
- Välj porslin med mindre skrapande skärljud.
- Använd akustiska skärmar runt bordsgrupper för att ge avskildhet och möjligheter att skapa en bättre akustik.
Vad säger forskningen?
Informationen om akustiska åtgärder ovan är till stor del hämtad från två större forskningsprojekt som genomförts på initiativ av Mölndals stad i samarbete med forskare från Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, samt arkitektfirman White arkitekter AB.
Det ena projektet hade titeln ”Hur uppnås god ljudmiljö i förskolor och skolor – utvärdering av ljud- och miljöaspekter” och syftade till att utveckla metoder för att mäta fysiska och upplevelsemässiga förändringar av åtgärder för att minska buller i förskolor och skolor i Mölndals stad samt till att utvärdera och dokumentera de ljudmässiga kvaliteterna på testade lösningar.
Det andra projektet, ”Bullerdämpande åtgärder i förskolor och skolor”, hade inriktning på kravspecifikationer, åtgärder och val av bygg- och inredningsprodukter för god ljudmiljö. Projektledare var Marie Hult, Tekn Dr, White arkitekter.
De två rapporterna relaterade till projekten:
- God ljudmiljö i förskola och skola - krav på rum, bygg- och inredningsprodukter för minskat buller (pdf)
- God ljudmiljö i förskola – samband mellarn ljudmiljö, hälsa och väbefinnande före och efter åtgärdsprogram (Göteborgs universitetsbibliotek, gupea.se)
Se filmen om projektet bullerdämpande åtgärder i förskolor och skolor (youtube.com):
- Sjödin F et al. Measures against preschool noise and its adverse effects on the personnel: an intervention study. In Arch Occup Environ Health 2014:87:95-110.
- Gerhardsson L, Nilsson E. Noise disturbances in daycare centers before and after acoustical treatment. J of Environ Health 2013;75:36-40.
- Persson Waye, K. et al. God ljudmiljö i förskola – samband mellan ljudmiljö, hälsa och välbefinnande före och efter åtgärdsprogram. Rapport nr 2: 2011. Enheten för Arbets- och Miljömedicin, Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa, Göteborgs Universitet.
- M. Hult, A. Agge, P. Larsson och K. Persson Waye. God ljudmiljö i förskola och skola – Krav på rum, bygg- och inredningsprodukter för minskat buller. Rapport nr 4: 2011. Enheten för Arbets- och miljömedicin, Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa.
- Larsson, P. God ljudmiljö i förskola – Beskrivning av rumsakustik före och efter åtgärdsprogram. Rapport nr 6: 2011. Enheten för Arbets- och Miljömedicin, Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa, Göteborgs Universitet.
- Maxwell, L.E. och Evans, G.W. The effects of noise on preschool children’s prereading skills. J Environ Psychol 2000;20:91-97.
Genom att byta ut högljudd teknisk utrustning kan förskolan sänka bakgrundsljudet, vilket i sin tur underlättar talförståelse och möjlighet till koncentration. För att öka medvetenheten om hur mycket det bullrar kan ett så kallat ”bulleröra” vara ett bra tekniskt hjälpmedel.
-
Byt ut bullrande utrustning
Tekniska insatser, såsom att byta ut högljudda ventilationssystem, fläktar, vitvaror och annan utrustning, sänker bakgrundsljudet vilket i sin tur har en positiv inverkan på talförståelsen och möjligheterna till koncentration och inlärning.
-
Installera ett ”bulleröra”
Att använda ett “bulleröra” som lyser med olika färger vid olika ljudnivåer har visat sig minska ljudvolymen i skolmiljöer. Detta hjälpmedel kan användas för att öka barnens och personalens medvetenhet om sitt eget ljudalstrande. Studier som utvärderat ”ljudöron” i klassrum visar att effekten inledningsvis är positiv, det vill säga att ljudnivån sänks, men att den kan avta med tiden. För bäst effekt bör ljudörat placeras väl synligt.
Användbart material
Bulleröron finns av olika märken och kostar cirka 5 000 kronor per enhet. Tänk på att hitta en modell där du kan välja egen inställning av ljudnivåerna som den ska varna för.
Vad säger forskningen?
- Olika typer av tekniska åtgärder och hjälpmedel för att minska buller i förskolemiljön har utvärderats i begränsad omfattning.
- Att byta ut gammal, bullrande utrustning kan dock hjälpa till att sänka bakgrundsnivån vilket förbättrar talförståelse och möjligheterna till koncentration och inlärning.
- I en svensk undersökning i förskolemiljö sågs till exempel en genomsnittlig minskning på 3 dBA (från 31 till 28 dBA) efter att man bytt till ett nytt ventilationssystem.
- Oftast är dock aktivitetsljud det största problemet. Att använda ett “bulleröra” som lyser med olika färger vid olika ljudnivåer har visat sig minska ljudvolymen i klassrum. I en studie minskade den genomsnittliga ljudnivån med 1,4 dBA och tiden då ljudet översteg 70dBA minskade från 33 procent till 24 procent efter interventionen.
- van Tonder, J., et al. Effect of visual feedback on classroom noise levels. South African Journal of Childhood Education, 2015. 5(3): p. 6.
- Sjödin F et al. Measures against preschool noise and its adverse effects on the personnel: an intervention study. In Arch Occup Environ Health 2014:87:95-110.
- Hygge, S. et al. Reduction of activity noise in the classroom. Conference paper, ICBEN 2003.
- Bistrup, ML. and Keiding, L. Children and noise – Prevention of adverse effects. ISBN: 87-7899-056-4. National Institute of Public Health, Copenhagen 2002.