Fem frågor om mat i skolan

Skolmaten spelar en viktig roll för barns hälsa, utveckling och möjlighet att lära. Men hur kan skolan arbeta för att skapa goda matvanor och hjälpa elever att navigera bland råd, trender och åsikter om mat?

Sara Raposo är nutritionist och expert inom mat på Elevhälsoportalen. Hon arbetar på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) i Region Stockholm och är också anknuten forskare vid Karolinska Institutet. 

Varför spelar maten i skolan en så stor roll för barns hälsa?

– Måltiderna i skolan står för en stor del av barnens totala energi- och näringsintag under veckodagarna och därför är det viktigt att maten är hälsosam. Studier visar också att skolmaten är extra viktig för barn som inte har samma möjlighet att äta hälsosam mat hemma. Det vi äter bidrar inte bara till tillväxt och hälsa utan påverkar också till möjligheten att fokusera och lära nya saker. Är kroppen låg på energi och näring så blir det svårare för hjärnan att ta till sig ny kunskap. Skolmaten är också en viktig del i att skapa goda vanor för framtiden.

Hur kan skolan arbeta hälsofrämjande med mat?

– Det viktigaste är att se måltiderna som en del av skolans hälsofrämjande och pedagogiska arbete. Skolan kan utgå från Livsmedelsverkets råd, göra det enkelt att göra hälsosamma val och prata om mat och hälsa i undervisningen. När personalen äter tillsammans med eleverna och hela skolan arbetar åt samma håll blir det lättare att skapa goda matvanor.

 Vilka är de största utmaningarna när det gäller barns matvanor i dag, och vad kan skolan göra för att möta dem?

– En av de största utmaningarna idag är barns matmiljö, det vill säga den miljö de möter i samhället som är kopplad till mat på olika sätt. Det kan vara reklam utomhus eller digitalt innehåll, vad som erbjuds i köpcentra, butiker och restauranger och vilken mat som finns tillgänglig i andra sammanhang som i samband med fritidsaktiviteter. Matmiljö handlar också om vilka normer och trender som finns i samhället om vad man ”förväntas äta”. Många trender saknar tyvärr vetenskapligt stöd och kan i värsta fall vara ohälsosamma eller skadliga.

– Det är viktigt att skolan är en motvikt till den ohälsosamma matmiljön som barn möter i samhället och de trender som florerar. Ett sätt är att ha samtal om det i skolan och då också lära ut om hälsosamma matvanor och hur man kan göra medvetna och bra val i vardagen. Detta kan till exempel integreras i idrotten, i biologin, samhällskunskapen eller hem- och konsumentkunskapen. Ett komplement är att skapa en måltidpolicy för skolan där man bland annat kan ange vad som får och inte får serveras under skoltid och fritids. 

Det finns många olika budskap om mat. Hur kan skolan hjälpa elever (och föräldrar) att navigera bland råd, trender och åsikter?

– Skolan kan bemöta trender som florerar med fakta och vetenskap. Där man kan ta hjälp av Livsmedelsverkets kostråd och det utbildningsmaterial de erbjuder skolor. Jag tror det är viktigt att fånga upp vad som pågår i samhället gällande mat för att det ska kännas relevant och som något som angår barnen. Samtal om mat kan integreras i flera ämnen. Förutom i hem- och konsumentkunskapen kan det bland annat vävas in i idrott, biologi, historia och kultur. Skollunchen kan också användas i pedagogiskt syfte där man kan sätta upp affischer eller ge information via skärmar i lokalerna.

Om en skola vill förbättra arbetet med mat och måltider, vad är viktigast att börja med?

– Det lättaste att börja med är att titta på skollunchen och till exempel använda sig av Livsmedelsverkets checklista för att se om den är näringsriktig. Sedan kan man gå vidare och använda SkolmatSverige för att utvärdera fler aspekter av skolmåltiderna. Utöver det kan man ta hjälp av Livsmedelsverkets riktlinjer som tar ett helhetsgrepp om skolans måltider och använda Elevhälsoportalens förslag till insatser på matområdet.

 

Foto från skolmatsal: Liza Simonsson