Buller
Buller i skolmiljön kan inverka negativt på elevers välbefinnande och hälsa genom att orsaka allmän störning, trötthet och stress. Även inlärning och prestation påverkas. Därför är det viktigt att skapa en god ljudmiljö i skolan.
- Bullerstörningarna bland skolbarn i Sverige är omfattande. I den senaste nationella miljöhälsoenkätundersökningen från 2019 svarade drygt 25 procent av alla tolvåringar att de besvärades av ljud från andra barn i skolmiljön och omkring 27 procent var störda av ljud i skolmatsalen.
- Den vanligaste källan till buller i skolmiljön är höga ljud från barnen och lärarna själva, som uppkommer vid olika aktiviteter.
- Bakgrundsljud från ventilation, datorer och annan utrustning samt ljud som kommer utifrån, till exempel från trafik, spelar också in. I matsalen tillkommer ljud från diskinlämning, klirrande bestick, stolskrap med mera. Detta upplevs av många elever som störande.
- I frågor som avser skydd mot ohälsa i arbete samt frågor som huvudsakligen avser arbetsmiljön på skolan gäller Arbetsmiljölagen. Arbetsmiljö-lagstiftningen omfattar all personal samt elever från och med förskoleklass.
- I Folkhälsomyndighetens ”Allmänna råd om buller inomhus” rekommenderas en medelljudnivå på 30 dBA och en maximal ljudnivå på 45 dBA i utbildningslokaler. Ljuden som uppkommer från aktiviteter är dock oftast mycket högre än så.
Så påverkas eleverna
- Buller i klassrumsmiljö är oftast inte så högt att det är direkt hörselskadande, men det kan ge upphov till hörselproblem som till exempel ljudkänslighet och öronsusningar.
- Buller kan dessutom orsaka många andra besvär, till exempel allmän störning, trötthet, huvudvärk och stress.
- Bullret leder också till en sämre taluppfattning, nedsatt koncentration och minskad motivation.
- Därtill stör bullret elevernas tankeprocesser och påverkar deras möjlighet att minnas vad de lärt sig, något som kan leda till försämrad inlärning och prestation.
- Hur mycket bullret påverkar eleverna är dock individuellt och beror bland annat på bullrets egenskaper, såsom styrka och varaktighet och i vilken situation det uppträder. Även rummets utformning spelar stor roll för hur mycket eleverna påverkas.
- Även buller på utomhus på skolgården, exempelvis från trafik, kan inverka negativt på elevernas hälsa, bland annat genom att minska möjligheterna till fysisk aktivitet, social samvaro och återhämtning.
Riktlinjer och övrig information
- Buller (Arbetsmiljöverket, av.se)
- Buller (AFS 2005:16), föreskrifter (Arbetsmiljöverket, av.se)
- Ljud och akustik (Arbetsmiljöverket, av.se)
- Förbättra arbetsmiljön i skolan (Skolverket, skolverket.se)
- Hälsoeffekter av buller och höga ljudnivåer (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)
- Miljöhälsorapport 2021 – Barns miljörelaterade hälsa (Folkhälsomyndigheten, folkhälsomyndigheten.se)
- Om ljud och buller (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)
- Allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13 (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)
- Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)
- Riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafik (pdf, Naturvårdsverket, naturvardsverket.se)
- Byggnadsakustik - Ljudkrav för utrymmen i byggnader - Vårdlokaler, undervisningslokaler, förskolor och fritidshem, kontor, hotell och restauranger SS 25268:2023 (Svenska institutet för standarder, sis.se)
Förebygg och minska buller i skolan
Skolan kan på flera sätt bidra till att skapa en god ljudmiljö med hjälp av strukturella insatser som med stöd i forskningen förebygger och minskar buller. Ofta behövs flera olika typer av insatser för att förbättra ljudmiljön.
Att skolan arbetar systematiskt med buller är en förutsättning för att uppnå en god ljudmiljö. Samverkan i bullerfrågor och anpassning av insatserna efter skolans förutsättningar och behov är viktiga faktorer för ett bra resultat. Även åtgärder i den fysiska miljön och pedagogiska insatser är viktiga för att åstadkomma en god ljudmiljö.
Förslag på insatser
Här hittar du evidensbaserade insatser som kan förebygga och minska buller i skolan.
Att skolan arbetar systematiskt med buller är en förutsättning för att uppnå en god ljudmiljö. Buller räknas idag som ett av de vanligaste arbetsmiljöproblemen och bör därför ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet på skolan.
Enligt Arbetsmiljölagen är det arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön på skolan. Arbetsgivaren ska tillsammans med anställda och skyddsombud ta fram rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska genomföras. Arbetsmiljölagen omfattar såväl lärare som elever på skolan, från och med förskoleklass. Från årskurs sju har eleverna rätt att utse elevskyddsombud som får vara med i skolans arbetsmiljöarbete.
Viktiga framgångsfaktorer är delaktighet/samverkan mellan olika aktörer, exempelvis chefer, pedagoger, övrig personal och barn, samt att ha en helhetssyn på buller där åtgärderna anpassas till förskolans sociala, kulturella, fysiska och pedagogiska förutsättningar.
Att arbeta systematiskt med buller innebär att man regelbundet undersöker, åtgärdar och följer upp verksamheten utifrån fem steg:
- Undersök hur ljudmiljön är på skolan.
- Bedöm vilka risker bullret medför för elever och övrig personal.
- Skriv en handlingsplan.
- Åtgärda riskerna.
- Kontrollera att åtgärderna har fungerat.
Mer information om systematiskt arbetsmiljöarbete:
- Förebyggande om buller (Arbetsmiljöverket, av.se)
- Buller, AFS 2005:16, föreskrifter (Arbetsmiljöverket, av.se)
- Förbättra arbetsmiljön i skolan (Skolverket, skolverket.se)
- Allmänna råd om buller inomhus, FoHMs 2014:13 (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)
- Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)
Användbart material
- Bort med bullret i skolan (pdf, Arbetsmiljöverket, av.se)
- Ljud och akustik (Arbetsmiljöverket, av.se)
- Om ljud och buller (Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se)
- Hälsoeffekter av buller och höga ljudnivåer (Folkhälsomyndigheten, folkhälsomyndigheten.se)
Vad säger forskningen?
- Vetenskapliga interventionsstudier som utvärderar systematiskt arbetsmiljöarbete kring buller är svåra att hitta. Däremot finns en samsyn i litteraturen av värdet av att arbeta systematiskt med bullerfrågor.
- Samarbete mellan skolledning, lärare, övrig personal och elever ses som en viktig framgångsfaktor.
- För att komma till rätta med bullerproblematiken i skolmiljön krävs också en helhetssyn på verksamheten, där olika typer av åtgärder behövs och kompletterar varandra.
- Varje skola är unik med olika sociala, kulturella, fysiska och pedagogiska förutsättningar som åtgärderna behöver anpassas efter.
- Att enbart fokusera på den fysiska miljön är ofta inte tillräckligt, till exempel kan skolans pedagogiska ideologi vara nog så viktig för att uppnå en god ljudmiljö.
- Pamela Woolner och Elaine Hall. Noise in Schools: A Holistic Approach to the Issue. Int J Environ Res Public Health. 2010 Aug; 7:3255–3269.
- Bistrup, ML. and Keiding, L. Children and noise – Prevention of adverse effects. ISBN: 87-7899-056-4. National Institute of Public Health, Copenhagen 2002.
Pedagogiska insatser är viktiga för att förebygga och förbättra ljudmiljön i skolan. Insatserna kan göras på olika sätt och bör utformas efter skolans förutsättningar och behov. Nedan följer några exempel på pedagogiska insatser som kan göras för att minska problemen med buller i skolan.
- Utbilda lärare och elever om buller och dess risker
Att ge lärare och elever utbildning om buller kan bidra till en bättre ljudmiljö genom att öka medvetenheten om riskerna med att vistas i en bullrig miljö och förbättra möjligheterna att påverka situationen. - Ha tydliga ordningsregler och rutiner
God disciplin med tydliga ordningsregler och rutiner har visat sig kunna minska ljudnivåerna. - Anpassa aktiviteterna till lokalen
Lokaler med sämre akustik lämpar sig till exempel bättre för verksamheter där det inte ställs så höga krav på taluppfattning och koncentration. - Dela in eleverna i mindre grupper
En stor källa till bullret är eleverna själva. Att dela upp eleverna i mindre grupper kan därför minska bullret avsevärt. - Ha fler vuxna i lokalen
Undersökningar visar att buller kan minska om det finns fler vuxna i lokalen, i synnerhet i matsalen. - Skapa tillgång till tyst vilrum
Ge såväl elever som lärare tillgång till vilrum för återhämtning.
Användbart material
Hörselhälsa är ett studiematerial i två åldersanpassade delar (7-10 år samt 11-15 år) om hur en påfrestande ljudmiljö i skolan kan påverka hörseln och ge andra negativa effekter, såsom trötthet, huvudvärk och röstförslitning (Arbetsmiljöverket/Arbetslivsinstitutet).
Hörselhälsa - Ett studiematerial för grundskolan (pdf, Arbetsmiljöverket, av.se)
Vad säger forskningen?
- Relativt få interventionsstudier (En experimentell klinisk studie där studiedeltagarna tilldelas någon typ av behandling, till exempel ett läkemedel eller en medicinteknisk produkt) som syftar till att minska buller i skolmiljö utvärderar olika typer av pedagogiska åtgärder.
- Ovanstående åtgärder har i vissa undersökningar visat sig ha en positiv effekt på ljudnivån, däribland utbildning av lärare och elever om buller och dess risker, god disciplin genom tydliga ordningsregler och rutiner, anpassning av aktiviteter till lokalen, mindre barngrupper, fler vuxna i lokalen (matsal) och vilrum för såväl pedagoger som elever.
- Generellt anses olika typer av pedagogiska insatser vara centrala för att en god ljudmiljö ska kunna uppnås.
- Martin, WH et al. Randomized trial of four noise-induced hearing loss and tinnitus prevention interventions for children. Int J Audiol 2013;52 Suppl 1:S41-9.
- Jonsdottir V et al. Effects on pedagogical ideology on the perceived loudness and noise levels in preschools. Noise Health 2015:17:282-293.
- Connolly DM et al. Adolescents' perceptions of their school's acoustic environment: The development of an evidence based questionnaire. Noise Health 2014;15:269-80.
- Shield, B och Dockrell JE. External and internal noise surveys of London primary schools. J Acoust Soc Am 2004;115:730-38.
- SLL. Buller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län. Centrum för folkhälsa, Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting, 2007.
Med akustiska åtgärder menas olika typer av förbättringar i den fysiska miljön, som syftar till att begränsa bullret vid källan eller minska ljudets spridning. Det kan vara möbeltassar, extra ljudabsorbenter och stötdämpande ytskikt på bordsskivor som sänker ljudnivån och därmed förbättrar barnens taluppfattning, hälsa och inlärning.
Akustiska åtgärder i skolmiljö har god effekt både vad gäller ljudnivå och taluppfattbarhet, men också på elevernas störningsgrad, hälsa, inlärning och prestation.
Planera och genomför gärna akustiska åtgärder tillsammans med en akustiker.
Förslag på planeringsstrategi
Beskriv rummets funktion och vilka akustiska behov det har. Har rummet en huvudsaklig användning, eller ska det kunna användas flexibelt med stor bredd i kraven på ljudförhållanden?
- Analysera rummets utformning i stort. I rum med hög takhöjd blir efterklangstiden längre. Har rummet en form som gör att ljudet studsar och förstärks, i till exempel runda rum med torn, behöver man studera akustiken speciellt noggrant. Golvets material och hårdhet måste också vägas in.
- Analysera vilka de viktigaste bullerkällorna är förutom direktljudet från röster. Ljud från korridorer? Ljud från trafik? Ljud från ventilationen? Slammer från exempelvis leksaker mot golv, från tallrikar, bestick och glas?
- Utifrån punkt 3, tänk igenom hur ljudkällorna kan undvikas, som ljud från installationer, inredning och utrustning. Ställ krav på ”tysta” stolar, bord, soffor, matvagnar, brickor, leksaker, dörrstängare, dörröppnare och liknande, samt tysta installationer.
- Utifrån punkt 3, tänk igenom vilka ljudkällor som kan dämpas. Behövs extra ljudfönster i trafikerade lägen eller ny golvbeläggning, exempelvis?
- Ställ preliminära ljudkrav på till exempel efterklangstid (T60), ljudtrycksnivå (dBA och dBC i tomma rum) och taluppfattbarhet (D50 och STI).
- Byggnadsakustik - Ljudkrav för utrymmen i byggnader - Vårdlokaler, undervisningslokaler, förskolor och fritidshem, kontor, hotell och restauranger SS 25268:2023 (Svenska institutet för standarder, sis.se)
Förslag på utformning, inredning och utrustning i klassrum
- Sätt möbeltassar på alla stolar och bord eller köp specialgjorda ”tysta” skolmöbler.
- Sätt upp fördragbar textil, såsom lamellgardiner, vid fönster och andra glaspartier. Lamellgardiner kan också utformas med en hård och en mjuk sida som genom att vridas runt kan ge antingen reflexion eller absorption, vilket passar bra i rum som ska kunna användas flexibelt.
- Installera väggabsorbenter i samma höjd som eleverna sitter, vilket innebär cirka 100 till 180 centimeter från golvet. I klassrum där läraren talar från en särskild position i rummet är det lämpligt att sätta ljudabsorberande, mjuka anslagstavlor på väggarna bakom eleverna.
- Installera absorbenter i tak eller byt till akustiktak.
- Byt ut dörrar mot korridor till en variant med bra ljudklass.
- Utforma eventuella överluftsdon som ljudfällor.
- Byt till akustikgolv.
- Byt ut fönster eller förse fönster med extra ljudruta.
Förslag på åtgärder i matsal
- Skilj av eller sätt en ljudabsorberande skärm mot diskinlämningen för att dämpa slamret.
- Välj ytskikt på bord och matvagnar som dämpar skrap- och slammerljud från porslin, glas och bestick.
- Välj porslin med mindre skrapande skärljud.
- Använd akustiska skärmar runt bordsgrupper för att ge avskildhet och möjligheter att skapa en bättre akustik.
Användbart material
Förslagen på akustiska åtgärder ovan är till övervägande del hämtade från två större forskningsprojekt som genomförts på initiativ av Mölndals stad i samarbete med forskare från Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa, Göteborgs Universitet, samt arkitektfirman White arkitekter AB.
Det ena projektet hade titeln ”Hur uppnås god ljudmiljö i förskolor och skolor – utvärdering av ljud- och miljöaspekter” och syftade till att utveckla metoder för att mäta fysiska och upplevelsemässiga förändringar av åtgärder för att minska buller i förskolor och skolor i Mölndals stad samt till att utvärdera och dokumentera de ljudmässiga kvaliteterna på testade lösningar.
Det andra projektet, ”Bullerdämpande åtgärder i förskolor och skolor”, hade inriktning på kravspecifikationer, åtgärder och val av bygg- och inredningsprodukter för god ljudmiljö.
De två rapporterna relaterade till projekten:
- God ljudmiljö i förskola och skola - krav på rum, bygg- och inredningsprodukter för minskat buller (pdf)
- God ljudmiljö i förskola-samband mellarn ljudmiljö, hälsa och väbefinnande före och efter åtgärdsprogram (pdf)
Vad säger forskningen?
- Den övervägande majoriteten av de vetenskapliga interventionsstudier som studerat åtgärder för att minska buller i skolmiljö handlar om akustiska åtgärder.
- Bland de åtgärder som utvärderats kan nämnas ljudabsorbenter i tak och/eller på väggarna, ny golvbeläggning, stötdämpande ytskikt på bordsskivor samt avskild diskinlämning i matsal.
- Ofta har man prövat flera insatser samtidigt vilket gör det svårt att utvärdera effekterna var för sig.
- De effekter man främst studerat är olika typer av akustiska mått, såsom ljudnivå och efterklangstid, samt effekter på eleverna, såsom taluppfattning, upplevelse av ljudmiljön, besvärssymptom samt inlärning och prestation.
- Sammantaget finns en stark teoretisk grund för att akustiska åtgärder leder till förbättringar i ljudmiljön.
- Många studier visar även en positiv inverkan på hur eleverna upplever sin miljö, samt på besvärssymptom, inlärning och prestation.
- Hur stora effekterna är varierar dock, bland annat beroende på skolans förutsättningar och vilka åtgärder som gjorts.
- K. Persson Waye, A. Agge, F. Lindström och M. Hult. God ljudmiljö i skola – Samband mellan ljudmiljö, hälsa och välbefinnande före och efter åtgärdsprogram. Rapport nr 3: 2011. Enheten för Arbets- och miljömedicin, Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa.
- M. Hult, A. Agge, P. Larsson och K. Persson Waye. God ljudmiljö i förskola och skola – Krav på rum, bygg- och inredningsprodukter för minskat buller. Rapport nr 4:2011. Enheten för Arbets- och miljömedicin, Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa.
- Larsson, P. God ljudmiljö i skola – Beskrivning av rumsakustik före och efter åtgärdsprogram. Rapport nr 7: 2011. Enheten för Arbets- och Miljömedicin, Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa, Göteborgs Universitet.
- Klatte, M. et al. Effects of noise and reverberation on speech perception and listening comprehension of children and adults in a classroom-like setting. Noise Health 2010;12:270-282.
- MacKenzie, D.J. och Airey, S. Classroom acoustics: a research project. Edinburgh, Department of Building Engineering and Surveying. Heriot-Watt University 1999.
- Pekkarinen E, Viljanen V. Effect of sound-absorbing treatment on speech
discrimination in rooms. Audiology 1990;29:219-227. - Peng J et al. An investigation of acoustic treatment for children in a classroom of an elementary school. Applied Acoustics 2015;89:42-45.
- Shield, B. et al. Noise in open plan classrooms in primary schools: A review. Noise Health 2014;12:225-234.
- Sjödin F et al. Measures against preschool noise and its adverse effects on the personnel: an intervention study. In Arch Occup Environ Health 2014:87:95-110.
- SLL. Buller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län. Centrum för folkhälsa, Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting, 2007.
- Valente DL et al. Experimental investigation of the effects of the acoustical
conditions in a simulated classroom on speech recognition and learning in children. J Acoust Soc AM 2012;131:232-246.
Genom att byta ut högljudd teknisk utrustning kan skolan sänka bakgrundsljudet, vilket i sin tur underlättar talförståelse och möjlighet till koncentration. För att öka medvetenheten om hur mycket det bullrar kan ett så kallat ”bulleröra” vara ett bra tekniskt hjälpmedel.
- Byt ut bullrande utrustning
Genom att byta ut högljudd teknisk utrustning såsom högljudda ventilationssystem, fläktar, datorer, vitvaror kan skolan sänka bakgrundsljudet, vilket i sin tur underlättar talförståelse och möjlighet till koncentration. - Installera ett ”bulleröra”
Att använda ett “bulleröra” som lyser med olika färger vid olika ljudnivåer har visat sig minska ljudvolymen i klassrum. Detta hjälpmedel kan användas för att öka elevernas och personalens medvetenhet om sitt eget ljudalstrande. För bäst effekt bör ljudörat placeras väl synligt, förslagsvis högst upp på väggen längst fram i klassrummet. - Överväg röstförstärkning om det finns barn med hörselnedsättning på skolan
Personburna röstmottagare som förstärker lärarens röst har i en studie visat sig ge positiva resultat på studenternas förmåga att lyssna och ta till sig information samt delta i undervisningen.
Detta kan vara ett alternativ när akustiska interventioner inte är möjliga eller inte ger tillräckligt god effekt. I Sverige är det vanligt att offentliga lokaler är utrustade med teleslinga och det finns flera olika leverantörer som tillhandahåller tekniken.
Men det finns också andra alternativ, till exempel FM, Infraröd eller digital överföring som kan passa bättre för just er skola.
Det finns både fasta installationer och mobila system och många olika lösningar för både sändare och mottagare.
Användbart material
Bulleröron finns av olika märken och kostar cirka 5 000 kronor per enhet. Tänk på att hitta en modell där du kan välja egen inställning av ljudnivåerna som den ska varna för.
Vad säger forskningen?
- Olika typer av tekniska åtgärder och hjälpmedel för att minska buller i skolmiljön har utvärderats i begränsad omfattning.
- Att byta ut gammal, bullrande utrustning kan dock hjälpa till att sänka bakgrundsnivån vilket förbättrar talförståelse och möjligheterna till koncentration och inlärning.
- I en svensk undersökning i förskolemiljö sågs exempelvis en genomsnittlig minskning på 3 dBA (från 31 till 28 dBA) efter att man bytt till ett nytt ventilationssystem.
- Oftast är dock aktivitetsljud det största problemet. Att använda ett “bulleröra” som lyser med olika färger vid olika ljudnivåer har visat sig minska ljudvolymen i klassrum.
- I en studie minskade den genomsnittliga ljudnivån med 1,4 dBA och tiden då ljudet översteg 70dBA minskade från 33 till 24 procent efter att man börjat använda bullerörat.
- Personburna röstmottagare som förstärker lärarens röst har i en studie visat sig ge positiva resultat på studenternas förmåga att lyssna och ta till sig information samt delta i undervisningen.
- Detta kan vara ett alternativ när akustiska interventioner inte är möjliga eller inte ger tillräckligt god effekt.
- I Sverige är det vanligt att offentliga lokaler är utrustade med teleslinga och det finns flera olika leverantörer som tillhandahåller tekniken. Men det finns också andra alternativ, till exempel FM, Infraröd eller digital överföring som kan passa bättre för just er skola.
- Det finns både fasta installationer och mobila system och många olika lösningar för både sändare och mottagare.
- Bistrup, ML. and Keiding, L. Children and noise – Prevention of adverse effects. ISBN: 87-7899-056-4. National Institute of Public Health, Copenhagen 2002.
- Sjödin F et al. Measures against preschool noise and its adverse effects on the personnel: an intervention study. In Arch Occup Environ Health 2014:87:95-110.
- Hygge, S. et al. Reduction of activity noise in the classroom. Conference paper, ICBEN 2003.
- van Tonder, J., et al. Effect of visual feedback on classroom noise levels. South African Journal of Childhood Education, 2015. 5(3): p. 6.
- Dockrell JE et al. The impact of Sound-Field Systems on learning and attention in elementary school classrooms. JSLHR 2012;55:1163-1176.
- Johnston, KN. et al. Multiple benefits of personal FM system use by children with auditory processing disorders (ADP). Int J Audiol 2009;48:371-83.
- Purdy, S.C., et al. Do children with reading delay benefit from the use of personal FM systems in the classroom? International Journal of Audiology, 2009. 48(12): p. 843- 52.
- Wilson, WJ. et al. The use of sound-field amplification devices in different types of classrooms. Language, speech, and hearing services in schools 2011;42:395-407.