Egenvård i förskolan bygger på att hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att ett barn kan sköta en viss hälsoåtgärd med hjälp av någon annan. När barnet är i förskolan ansvarar personalen för att barnet får den hjälp som behövs för att egenvården ska kunna utföras tryggt och på rätt sätt. Denna sida ger information om egenvård och stöd för att skapa rutiner i förskolan.
Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömer att en patient – i det här fallet ett barn – klarar av att utföra själv, eller med stöd av någon annan. När barnet är i skolan går vårdnadshavarnas tillsynsansvar över till verksamheten. Det betyder att personalen ansvarar för att barnet får den hjälp som behövs för att kunna utföra egenvården. Vårdnadshavarna kan inte själva avgöra om en åtgärd är egenvård.
En hälso- och sjukvårdsåtgärd är en åtgärd som medicinskt förebygger, utreder eller behandlar sjukdomar eller skador. Bedömningen av om en åtgärd kan utföras som egenvård kan innefatta allt från enklare till mer avancerade åtgärder. För att en åtgärd ska betraktas som egenvård i förskolan krävs att behandlande hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt åtgärden i relation till att barnet vistas i förskolan.
Aktuellt lagstöd för egenvård i förskola och skola
Innehållet på denna sida baseras på aktuell lagstiftning (främst lagen om egenvård (2022:1250) men även hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), patientsäkerhetslagen (2010:659), patientlagen (2014:821), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), skollagen (2010:800), föräldrabalken (1949:381)), Socialstyrelsens kunskapsstöd för egenvård samt Skolverkets information om egenvård i skola, förskola och fritidshem. Det bör dock noteras att regelverket gällande egenvård i skola och förskola är delvis otydligt efter att Socialstyrelsens tidigare föreskrifter om egenvård upphävts i samband med att lagen om egenvård trädde i kraft 2023.
Flera regioner har tagit fram rutiner för samverkan mellan regionala och kommunala verksamheter kopplade till egenvård som närmare reglerar ansvarsfördelningen. I Region Stockholm finns överenskommelsen Samverkan när enskilda/patienter behöver praktisk hjälp med egenvård. Överenskommelsen mellan Region Stockholm och kommuner i Stockholms län, som bygger på Socialstyrelsens tidigare föreskrifter och ska uppdateras.
Avsnittet Hjälp att utforma egenvårdsrutiner baseras på innehåll i tillgängliga rutiner från ett antal kommuner.
Ansvar när barn vistas i förskolan
Yngre barn kan inte ha ansvar för sin egenvård. När ett barn är i förskolan övergår det tillsynsansvar som barnets vårdnadshavare har för barnet till huvudmannen. Tillsynsansvaret innebär bland annat ett ansvar för att barnet får sina behov tillgodosedda och inte kommer till skada. När en beslutad egenvårdsinsats ska utföras av förskolepersonal är huvudmannen utifrån sitt tillsynsansvar ansvarig för att det finns rutiner som säkerställer att egenvårdsinsatser kan utföras på ett ändamålsenligt och säkert sätt. I praktiken ansvarar rektor för att respektive verksamhet har de rutiner som behövs.
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild juridisk person kan exempelvis vara ett aktiebolag eller en stiftelse.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
För att behandlande hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna göra en korrekt bedömning av om en åtgärd kan betraktas som egenvård krävs att vårdnadshavare och den verksamhet som ska hjälpa till med att utföra egenvården, som till exempel förskolan, samverkar.
Hälso- och sjukvården planerar och dokumenterar
Behandlande hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att planering av egenvård görs och dokumenteras. Planeringen ska beskriva:
vilken åtgärd som har bedömts som egenvård
om barnet själv eller med hjälp av någon annan ska utföra egenvården
hur information och instruktioner ska ges till dem som ska utföra egenvården
vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas om den barnet har drabbats av, eller har utsatts för risk för, skada eller sjukdom i samband med egenvården
vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas om barnets situation förändras
hur och när bedömningen av egenvården ska följas upp och omprövas, till exempel om förutsättsättningarna ändras.
Om personal i förskolan ska hjälpa ett barn med egenvård ska hälso- och sjukvårdspersonalen informera om hur egenvården ska utföras.
Barn som har behov av mer stöd
Samråd ska ske med rektor om hur och när insatsen kan påbörjas. Insatsen ska påbörjas skyndsamt sedan den verksamhet som ska hjälpa till med egenvården fattat beslut om att personalen har tillräcklig information och att hjälpen kan inledas.
Om barnet har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska ansvariga aktörer och samverkanspartner som berörs inom kommunen och regionen upprätta en så kallad samordnad individuell plan, SIP:
Barn som omfattas av LSS och som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med grundläggande behov kan ha rätt till personlig assistans. Barn som har rätt till personlig assistans har i regel omfattande behov av stöd i förskolan på grund av sin funktionsnedsättning och då även med egenvårdsåtgärder.
Regionala överenskommelser beskriver egenvårdsrutiner på övergripande nivå. Ofta finns det även lokala rutiner på kommun eller förskoleskolnivå.
När förskolepersonal ska utföra en beslutad egenvårdsinsats ansvarar huvudmannen, utifrån sitt tillsynsansvar, för att det finns rutiner som gör att egenvården kan utföras på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I praktiken ansvarar rektor för att respektive verksamhet har de rutiner som behövs.
Alla som ska arbeta med barnets egenvård ska veta vad som ska göras, vem de ska kontakta om barnet riskerar att skadas och vem som ansvarar för att ge instruktioner.
En rutin för egenvård kan vara utformad på olika sätt. Ofta ingår följande delar, att:
vid läsårsstart identifiera vilka barn som är i behov av egenvård
informera vårdnadshavare om gällande rutiner för egenvård
informera personal, inklusive vikarier, om gällande rutiner för egenvård
säkerställa att det finns en rutin för förvaring av läkemedel
säkerställa att det finns en rutin för egenvård vid särskilda tillfällen, till exempel vid utflykter och vid sammanslagning av verksamheter
säkerställa att det finns en rutin för hantering av intyg från hälso- och sjukvården
det finns en plan för uppföljning av hur egenvårdsarbetet har fungerat. På vilket sätt och hur ofta egenvårdsinsatser ska följas upp är en fråga som utförande verksamhet själv får ta ställning till. De mål som formulerats för egenvårdsinsatsen, den enskildes behov och önskemål är naturliga utgångspunkter för uppföljningen.
Lagen om egenvård preciserar inte vilka hälso- och sjukvårdsåtgärder som kan bedömas som egenvård, eller för vilka diagnoser detta kan vara aktuellt. Bedömningen görs individuellt av behandlande hälso- och sjukvårdspersonal utifrån barnets behov och förutsättningar. I förskolan kan egenvård utföras vid många olika sjukdomar och tillstånd. Nedan följer några vanliga exempel.
Typ 1-diabetes
Här kan egenvården bland annat handla om att mäta blodsocker, följa blodsockerkurvan under dagen, ge insulin, byte av hjälpmedel och hantera akuta situationer vid lågt eller högt blodsocker.
Egenvården kan innebära att barnet får hjälp med att ta allergimedicin eller adrenalinpenna vid en allergisk reaktion, samt att ta inhalationsmedicin vid astmasymtom. För mer fakta om allergier och intoleranser se:
Vid Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), Region Stockholm, finns allergikonsulenter som kan utbilda personal om enskilda barns behov och eventuella anpassningar i miljön. Allergikonsulenterna kan till exempel ge information, råd och utbildning till personal inom förskola gällande barnets allergi och eventuella medicinering. Remiss behövs, vårdnadshavarna kan be behandlande läkare skriva en sådan.
Andra sjukdomar och tillstånd som kan kräva egenvård är till exempel olika typer av kroniska mag- och tarmsjukdomar, svåra eksem eller annan hudsjukdom och barn som har behov av hjälp med andra typer av läkemedel som ges kontinuerligt.
Ansvarsfördelning vid egenvård i förskolan
Nedan beskrivs ansvarsfördelning angående egenvård i förskolan, uppdelat på olika aktörer. Beskrivningen bygger till stor del på den överenskommelse som finns mellan Region Stockholm och kommunerna i Stockholms län. Överenskommelsen ses över just nu och reglerna kan därför komma att ändras framöver.
Om ni vill ha hjälp att kommunicera med vårdnadshavare eller andra gällande ansvarsfördelning vid egenvård i förskolan, kan ni hänvisa till denna information, antingen här på Elevhälsoportalen eller genom att skriva ut detta informationsblad: Ansvarsfördelning vid egenvård i förskolan (pdf)
Behandlande hälso- och sjukvårdspersonal ska:
göra en bedömning om barnet är i behov av egenvård under tiden i förskolan och dokumentera beslutet
ansvara för att planering av egenvård görs tillsammans med vårdnadshavare och den verksamhet som ska hjälpa till med att utföra egenvården, som till exempel förskola, samt att den dokumenteras. Planeringen ska beskriva;
vilken åtgärd som har bedömts som egenvård
om barnet ska utföra egenvården med hjälp av någon annan
ur information och instruktioner ska ges till dem som ska utföra egenvården
vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas om barnet har drabbats av, eller har utsatts för risk för, skada eller sjukdom i samband med egenvården
vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas om barnets situation förändras
hur och när bedömningen av egenvården ska följas upp och omprövas, till exempel om förutsättsättningarna ändras.
informera om hur egenvården ska utföras.
Om barnet har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården, ska ansvariga aktörer och samverkanspartner som berörs inom kommunen och regionen upprätta en så kallad samordnad individuell plan, SIP.
Om vårdnadshavare vill att en medicinsk åtgärd ska utföras i förskolan måste vårdnadshavarna begära en egenvårdsbedömning från behandlande hälso- och sjukvårdspersonal, som sedan ansvarar för en egenvårdsplanering som ligger till grund för egenvården som ska utföras på förskolan.
Vårdnadshavare har ett generellt ansvar för barnets behov av omvårdnad och behöver därför samarbeta med hälso- och sjukvården samt bistå med att tillräcklig information kommer till förskolan.
När ett barn är i förskolan övergår vårdnadshavares tillsynsansvar till huvudmannen. När en beslutad egenvårdsinsats ska utföras av förskolepersonal är huvudmannen utifrån sitt tillsynsansvar ansvarig för att det finns rutiner som säkerställer att egenvårdsinsatser kan utföras på ett ändamålsenligt och säkert sätt. I praktiken ansvarar rektor för att respektive verksamhet har de rutiner som behövs.
Det är huvudmannen, genom rektor, som ansvarar för att det finns personal på plats med tillräcklig kunskap och kompetens som säkerställer ett barns behov av egenvård.
För att behandlande hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna göra en korrekt bedömning av egenvård krävs att den verksamhet som ska hjälpa till med att utföra egenvården medverkar. Rektor ska därmed vara tillgänglig för samråd.
Egenvårdinsatsen ska påbörjas skyndsamt sedan den verksamhet som ska hjälpa till med egenvården fattat beslut om att personalen har tillräcklig information och att hjälpen kan inledas.
Vid frågor om planering och uppföljning av en beslutad egenvårdsinsats ska personal i förskola vända sig till den behandlande hälso- och sjukvårdspersonalen.
Vid allmänna frågor om reglerna kring egenvård är det möjligt att vända sig till Socialstyrelsen.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387)
Skollagen (2010:800)
Föräldrabalken (1949:381)
Samverkan när enskilda/patienter behöver praktisk hjälp med egenvård. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län, 2015