Vetenskapligt underlag
Framtagningen av de föreslagna insatserna på portalen är baserad på en systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen inom det aktuella hälsoområdet.
Relevant litteratur har identifierats via systematiska sökningar i elektroniska databaser med ämnesrelevanta sökord och kommer att uppdateras löpande. Publicerade studier har värderats utifrån sin vetenskapliga evidens och sitt resultat.
För att en insats ska anses ha en stark evidensbas, krävs att den ska ha utvärderats med minst en av följande tre typer av studier:
- Randomiserade kontrollerade studier
- Kontrollerade men icke-randomiserade studier
- Longitudinella studier utan kontrollgrupp (enbart före- och eftermätning)
För att en insats ska inkluderas på portalen krävs att minst en av dessa tre studietyper ska påvisa positivt resultat samt att det inte finns likvärdiga studier med negativt resultat. Inga minimikrav för antalet deltagare eller effektstorlek har angetts eftersom dessa kan skilja sig mellan sakområden. De systematiska kartläggningarna täcker inte alla tänkbara utfall inom respektive hälsoområde. Det ingår inte någon värdering av kostnader eller kostnadseffektivitet för insatserna.
Utöver evidensbaserade insatser inom ett område, ges även förslag på praktiska tips som kan användas vid ett införande. För att ge en ram och ett stöd, har underlag hämtats från bl.a. nationella styrdokument.
Olika studiedesign och evidensstyrka
Studiedesignen är avgörande för vilka slutsatser som kan dras om orsak och verkan av en intervention. Det säkraste sättet att identifiera orsakssamband är att göra en experimentell studie med så kallad randomiserad kontrollerad design, dvs. att deltagarna slumpas till interventions- eller kontrollgrupp. Randomiseringen säkrar att effekten man mäter beror på själva interventionen och inte på andra störfaktorer.
I en observationsstudie (icke-experimentell studie, naturalistisk studie) följer och observerar man naturligt förekommande händelser i människors liv. Möjligheten att dra pålitliga slutsatser om orsakssamband är betydligt mindre med en observationsstudie jämfört med en experimentell studie, då det finns mycket större risk för att störfaktorer förklarar observerade samband.
Den svagaste studiedesignen är interventioner utan kontrollgrupp, vilket är speciellt ofördelaktigt när det gäller barn, där stora förändringar sker med åldern även utan intervention.